Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Dagens Nyheter (DN)“

Denna studie undersöker hur rapporteringen kring de fem världsreligionerna skiljer sig mellan en sekulär och en religiös nyhetstidning. Tidningarna är den kristna tidningen Dagen samt Dagens Nyheter (DN). En kvantitativ innehållsanalys har genomförts på totalt 188 artiklar från kristna Dagen och 47 från sekulära DN för att analysera religionsrapporteringens innehåll. Nio artiklar har sedan analyserats kvalitativt med fokus på hur religionen och dess utövare gestaltas. Undersökningsperioden var första kvartalet 2014. Den kvalitativa analysen har genomförts med stöd av bland annat Martin Conboys teorier om nyhetsspråk och Brigitte Mrals modell av en klassisk retorikanalys. Den kvantitativa studien visar bland annat att officiella religiösa aktörer, som präster och imamer, kommer till tals oftare i Dagen än i DN. Religionsrapporteringen i Dagen har även en jämn fördelning mellan inrikes och utrikesnyheter, i kontrast till DN som oftast rapporterar om religion i andra länder. I DN spelar religionen en mindre roll och förekommer i en kulturell eller politisk kontext snarare än en religiös sådan, medan Dagen oftare belyser tro och andliga perspektiv med religionen som huvudämne. Den kvalitativa analysen antyder också att DN har ett kritiskt och sekulärt förhållningssätt till samtliga religioner, medan Dagens förhållningssätt varierar beroende på vilken religion som behandlas, till förmån för kristendomen.

Studiens syfte är att undersöka hur Stockholms Prideparad representeras i Dagens Nyheter och Aftonbladet åren 1998, 2009 och 2013. Frågor som ställs är vilka diskurser som används i rapporteringen av paraden, samt vilken kunskap om sexualitet som reproduceras och genereras i artiklarna. Studien utgår från Michel Foucaults teorier om kunskap, makt och sexualitet; Norman Faircloughs diskursteori; samt queerteori. En kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell tillämpas på materialet som utgörs av sex stycken artiklar, en för varje tidningen och utvalt år. Analysen av artiklarna visar att de dominerande diskurserna i båda tidningarna var en event-/nöjesdiskurs som sammanfattar paraden. Skillnaderna är större mellan artiklarna från olika år än mellan artiklarna från olika tidningar. Samtliga artiklar reproducerar en heteronormativ ideologi: under 1998 sker det genom exkludering enligt heteronormens första princip och tydlig åtskillnad av deltagare och åskådare. 2009 och 2013 har sexualitetsdiskursen förändrats, och reproducering sker genom assimilering av hbtq-gruppen. I slutdiskussionen betonas paradoxen kring benämningen av hbtq-personer som å ena sidan bidrar till uppfattningen av heterosexualitet som norm, men å andra sidan synliggör hbtq-gruppen.

The purpose of this paper is to examine how LKAB are portrayed in the newspaper Dagens Nyheter (DN). The methods that were used were: Critical Discourse Analysis (CDA) combined with Critical Linguistic Analysis. These were used since they help to reveal the structures and unconscious meaning and power of word. It gives the tools to see how authority, power and meaning of words are constructed during social practice of the way they are used. To complement the method the theories that’s used are discourse analysis since CDA is both a method and a theory. A theory concerning journalism has also been included for the paper.As a result of the analysis, it shows that LKAB is portrayed as a large company with huge amount of economic resources. In articles with a positive attitude against the company they are regarded as a strong and active company in the Swedish economy during the financial crisis that generates a lot of money for the Swedish state. Articles that portrait LKAB in a negative way, regards them as a company that with the power of the state are allowed to look past the individuals that lives near the mines or the environment as long as it generates money for them and the state. The people living near the mines will have to accept the thing that’s happening to them. This paper also shows that the articles that were analyzed, all of them confirm and legitimize the power to certain sources used for facts which confirms that journalists needs certain sources to appear as secure but that also let the sources with power keep their power.

I den här uppsatsen undersöks debattartiklar under åren 1997 till 2007 på Dagens Nyheters debattsidor. Intresset ligger vid att undersöka kvalitetsrelaterade skolfrågor och särskilt hur

lärarprofessionen deltar i debatten. Som inspiration för behandling av materialet används Pierre Bourdieus ramverk med dess kapital- och fältbegrepp. Resultaten av undersökningen indikerar att lärarna har stort utrymme i debatten. Dessutom hörs statliga politiker i hög grad.

Skolverket, akademiker och näringsliv deltar i betydligt mindre omfattning, men befinner sig inte på något sätt på marginalen. Kommunen däremot lyser med sin nästintill absoluta frånvaro. Den övergripande riktningen i debatten är att kvalitet nås genom en stärkt

lärarprofession. De övergripande teman som finns i debatten utgår ifrån lärarprofessionens centrala betydelse.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning påverkar image. Detta görs genom att se på Dagens Nyheter som exemplum på hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har använts som metod för att hämta inspiration till analysen. De teoretiska utgångspunkter på vilken uppsatsen primärt vilar är Daniel Chandlers sammanfattning av semiotikläran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy Brønn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör. Resultatet av undersökningen visar att formgivningen av en tidning påverkar tidningens image men även dess ethos. Men formgivningen är endast en del i den kommunikationen som påverkar mottagaren. Undersökningen visar även att ethos upplevs olika beroende på doxa och därmed kan den inte med säkerhet fastslå hur tidningens ethos och image påverkas, endast att de gör det.

In October 2020 Peter Wolodarski, the editor-in-chief of the Swedish newspaper Dagens Nyheter (DN), announced that he wanted to improve the news coverage of the climate crisis. The aim of this study is to investigate whether DN has changed their way of reporting on the climate crisis through text and pictures within six months, and if so what those changes are. Framing theory is central in this study as it identifies the usage of generic and theme specific frames in DN’s articles. This is done by comparing all articles in September 2020 and March 2021 that contain the topic “climate crisis” published on their online service. The usage of pictures was also studied for additional context. In order to study this the methods qualitative text analysis and semiotic image analysis were used. To provide results the data then underwent a quantitative analysis as well as qualitative analysis.The findings of the study show that DN has shifted their usage of generic frames, meaning a change in which scale the climate crisis is portrayed, and an increased and widened usage of specific frames in their articles. However, the usage of pictures has not changed notably. In conclusion, does DN in fact seem to have changed their overall reporting on the climate crisis within the studied period. The study contribution is an added understanding of papers reporting on the clime crisis online as well as media’s usage of frames and how those can change in a relatively short period of time.

Debattsidan i Dagens Nyheter har sedan 1980-talet varit en av Sveriges viktigaste opinionsbildare, och den fyller en värdefull funktion för fri åsiktsbildning i en väl fungerande demokrati. Denna studie fokuserar på hur debattsidan förändrats under de senaste 25 åren med utgångspunkt i kön (vem får oftast komma till tals på debattsidan, kvinnor eller män? – och hur har könsfördelningen utvecklats sedan 1980- talet?) och roll (exempelvis politiker, chefer och forskare). Vi har gjort en kvantitativ undersökning med början första helåret som DN Debatt hade en egen sida i tidningen, 1985, fram till 2010. Med hjälp av konstruerade veckor har sju dagar per år slumpmässigt valts ut. Resultaten visar att av våra författare (n = 498) är 75,3 procent av de undersökta författarna män, och 24,7 procent är kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män minskar. Politiker är den största yrkesgruppen, och andelen politiker ökar ytterligare. Forskarna har legat på en relativt jämn nivå medan företagen publiceras på DN Debatt i allt högre grad.
The daily discussion feature ”DN Debatt” within the Swedish newspaper Dagens Nyheter has been one of the country’s most influencial opinion formers since the 1980’s. With the starting point in theories within media and communication, we hade studied this important institution with focus on how the gender distribution and the authors’ professional roles – for example politicians, researchers and journalists – have changed over the last 25 years. The results show that of our total population of authors (n = 498), 75,3 percent are men and 24,7 percent are women. The difference between men and women is decreasing. The professional roles that dominate our study are politicians, followed by researchers, journalists, CEOs and other representatives from companies, authorities and organizations. The ”common man” without some kind of established professional role is not published on DN Debatt.

ABSTRACT

Purpose/Aim: This essay aims to investigate what picture (obvious and hidden) of men and womens equality in our society that is to be found on DN Debatt.

Material/Method: The material consists of 175 articles from DN Debatt during 2004. A content analysis and a rethoric analysis has then been used as a method of analysing the material.

Main results: Men are much more represented on DN Debatt then women. The underlying picture of men and women that is presented sees men as being the ones who are in charge of all the important and “big” decisions and questions in our society. Women on the other hand are pictured as, although they have reached higher positions in society, the ones who to a high degree focus on closer and more socially important issues. The investigation has found much support of Yvonne Hirdmans theories of the gender system.

Keywords: Dagens Nyheter, DN Debatt, Gender, Gender Images, Media

A B S T R A C T

Title: Democracy- Choice of the people or the voice of media? (Demokrati- Folkets styre eller Mediernas Makt?)

Number of pages: 36

Author: Carolina Vallin

Tutor: Else Nygren

Course: Media and Communication Studies C

Period: Autumn term 2006

University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala University

Purpose/Aim: The purpose with this essay is to discuss which influence media has on the democracy.

Material/Method: Qualitative explorative research method is used to see how much space the newspaper Dagens Nyheter gave to the parties represented in the parliament, and compare the results with the numbers the parties received in the general election 2006.

Main results: This research showed similar results in the survey made of DN and the numbers the parties received in the general election 2006. Media can’t decide how people should vote in a election, but they can influence what citizens think and talk about by having the power to choose which information that shows on the agenda.

Key Words: Dagens Nyheter, Agenda setting, Media, Power and Democracy.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om och förståelsen för hur olika tidningar väljer att framställa samma händelse i text och bild. Vi har gjort en empirisk undersökning av nyhetstexter publicerade om Arbogamorden som skedde 2008. De tidningar vi valt att studera är Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Vestmanlands Läns Tidning på grund av sin geografiska närhet till händelsen samt Dagens Nyheter och Aftonbladet på grund av sin rikstäckning. Vi har med hjälp av en massmedieretorisk analysmodell gjort en kvalitativ innehålls analys som har legat till grund för vårt resultat. Det vi under arbetets gång har kommit fram till är att skillnaderna är stora och många. Aftonbladet har stått för en mer sensationsinriktad journalistik och har, har enligt vår bedömning av det undersökta materialet, ofta befunnit sig i gränslandet för hur denna typ av arbete bör utföras för att inte bryta mot befintliga pressetiska regler. Dagens Nyheter har tagit sig an händelsen på ett helt annat sätt, de har en mer saklig kriminaljournalistik och har vad vi kunnat observera i det undersökta materialet följt de pressetiska reglerna väl. Mitt emellan dessa två motpoler finner vi Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Vestmanlands Läns Tidning som båda två har använt sig av en tveksam medieetik och stundvis tänjt på spelreglerna.