Dissertationen zum Thema „Cykelvagn“

Denna rapport behandlar ett projekt för examen inom programmet Högskoleingenjör inom innovationsteknik och design. Projektet genomfördes tillsammans med företaget Atran Velo med målet att utveckla en cykel-/dragvagn som ska integreras med företagets AVS-system. Projektet genomfördes under våren 2021 vid Karlstads universitet och omfattar 22,5 hp. Projektets syfte är att ta fram en vagn som ökar lastförmågan hos en standardcykel. Detta möjliggör att människor kan bruka sin cykel vid flera tillfällen, vilket bidrar till flera positiva aspekter. Genom att transportera sig med cykel i stället för bilen bidrar det till minskade utsläpp. Detta har en positiv påverkan på miljön och klimatet. Det ökar även den fysiska aktiviteten hos människan, vilket bidrar till att individens välmående ökar. Projektet har utgått från produktutvecklingsprocessen med faserna: projektplanering, förstudie, produktspecifikation, konceptgenerering, konceptval, konstruktion, slutprocess och rapportskrivning. I faserna har olika beprövade metoder används.  Projektet resulterade i ett konceptförslag på en vagn och koppling som företaget ska arbeta vidare med efter detta projekt. Vagnen fungerar som både en cykel- och dragvagn som enkelt går att koppla på och av cykeln med en AVS-adapter. Till exempel för att cykla förbi affären och använda vagnen för mathandling. Vagnen har två lastytor som har integrerade AVS-bryggor vilket gör vagnen till en AVS-bärare, med detta menas att vagnen kan användas med företagets olika tillbehör. Vagnen går även att vika ihop för platsbesparing i hemmet för att öka kundvärdet. Vagnen är tillverkad av aluminium för att minimera vikten på produkten och motstå korrosion.
This report deals with a project for a Bachelor of Science in innovation technology and design engineering degree at Karlstad University. The project was conducted on behalf of the company Atran velo. The goal of this project is to develop a bicycle/tractor that is integrated with the company´s AVS-system. The project was carried out during the spring 2021 and comprises 22,5 hp.  The purpose of this project is to develop a trolly that can increase the load capacity when using a standard bicycle. This allows people to use their bicycle on several occasions which contributes to many positive aspects. By taking the bicycle instead of the car it contributes to reduced emission, which has a positive effect on the environment. It can also increase the physical activity of people which contributes to the individual’s health.  The project has been based on the product development process with the phases project planning, pilot study, product specification, concept selection, design, final process, and report writing. In these phases various proven methods have been used.  The result of this project is a concept of a trolley with coupling. The trolley can be used both as a bicycle cart and carriage. It can easily be connected and disconnected from the bicycle, when for example doing grocery shopping. The trolley has two loading surfaces, and both are integrated with AVS - bridges which makes it work like an AVS-carrier. It can also be folded for space saving witch increase customer value. Most of the trolley is made of aluminum which minimize the weight and is corrosion resistance.

I dagens samhälle diskuteras det hur vi ska kunna bli mer miljövänliga, minskakoldioxidutsläpp och annan miljöförstöring som belastar vårt samhälle. För attSverige ska kunna minska utsläppen krävs det bland annat att man ser över ochändrar landets trafiksystem. Det gäller för kommunerna att planera för en minskadandel bilister och öka andelen cyklister. Detta är speciellt viktigt i städers centraladelar där bilismen oftast är det främsta färdmedlet, trots korta resesträckor. Det ärdärför av stort intresse att studera hur cykelvägar bör utformas för att få så mångasom möjligt ska välja cykeln i första hand. En supercykelväg dvs. en cykelväg somhar företräde i trafiknätet och som är utformad för att möjliggöra högre hastigheter,kan innebära en ökad andel cykelresor i städerna.Syftet med examensarbetet har varit att öka cykelns attraktivitet som färdmedel.Målet med examensarbetet har varit att belysa viktiga faktorer vid utformningenav supercykelvägar samt visa på olika sträckdragningsmöjligheter för supercykelvägari svenska städer utifrån målpunkter. I arbetet har tre frågeställningar behandlats: Vilka viktiga målpunkter finns det i svenska städer och hur görs de mer attraktivaför cyklister? Vilka faktorer är viktiga vid utformning av supercykelvägar? Hur kan man anlägga en supercykelväg i en medelstor svensk stad? Metoder som användes för att besvara frågeställningarna är litteraturstudier, fallstudiesamt enklare skissarbete. Resultatet visar att målpunkters attraktivitet till stor del beror på hur väl utformatcykelvägnätet är i helhet. Det krävs korta förbindelser, trygga och säkra vägar medtydliga och kontinuerliga sträckdragningar. Vid målpunkter krävs det att cykelparkeringarär väl tilltagna och utformade för att öka tryggheten och säkerheten förcyklister. Detta är extra viktigt vid större målpunkter i staden. Vid utformningen av supercykelvägar bör man ta hänsyn till de fyra faktorernaframkomlighet, säkerhet, orienterbarhet samt underhåll. Det är viktigt att satsa likamycket på alla faktorer för att totalt sett få en bra utformning och en hög användningav supercykelvägen. Supercykelvägar ska tillföra en genhet för cyklister, oavsett om de ska färdas in tillcentrum, ut till omkringliggande områden eller runt staden. För att få bästa möjligagenomslagskraft av en supercykelväg i staden bör en kombination av centrumorienteradoch cirkulär sträckdragning vara den bästa lösningen. På så vis kancyklisten färdas snabbt och smidigt med högsta prioritet i hela staden.

Välplanerade, tydliga och säkra gång- och cykelvägar, hädanefter kallat GC-väg, minskar skaderisken samtidigt som det uppmuntrar användandet av gång eller cykel som färdsätt. Utformningen påverkar dock hur olika människor uppfattar och använder GC-vägarna, samt även passager och korsningar. När utformningen är välgjord och lätt att förstå minskar skaderisken för fotgängare och cyklister. Men vad anser människor är en bra utformning? Litteratur granskades för att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar upplevelsen. Tre generella teman, eller kategorier, kunde identifieras: tydlighet, trygghet och trivsel. Under de tre kategorierna kunde sedan 13 påverkande faktorer räknas: skyltning, markeringar, vägtyp, navigation, sikt, hinder, vägbredd, separering för fotgängare, separering för cyklister, trafikljus, allmän utformning, material och färg. En enkätundersökning, som distribuerades online, genomfördes sedan i vilket respondenter presenterades fem bilder på gång- och cykelvägar fotograferade i Gävle centrum. De ombads värdera de 13 faktorerna i bilderna baserat på hur positivt eller negativt de tyckte faktorn var. Resultaten från enkäten sammanställdes både i helhet och separerat efter de två demografiska grupperna Allmänhet och Yrkeskunniga, varav yrkeskunniga ersattes av studenter från Samhällsplanerarprogrammet på Högskolan i Gävle. För att undersöka skillnaden mellan grupperna prövades hypotesen om studenterna uppfattar och värderar utformningarna annorlunda än allmänheten. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna även om studenterna var mer positivt inställda till de flesta faktorerna. Beräkningarna som genomfördes visade även på att respondenterna var neutralt inställda till platserna i bilderna där faktorer kopplade till trivsel ofta upplevdes sämst.
Well-planned, legible, and safe walking and cycling paths help in reducing the risk of injury while encouraging the use of walking or cycling as a means of transport. However, design influence how different people perceive and use the paths, passages, and intersections. When the design is well made and easy to understand the risk of injury to pedestrians and cyclists is reduced. But what do people perceive as good design? Literature was examined to get a comprehensive idea of which factors influence the perception. Three general themes, or categories, were identified: clarity, security, and pleasantness. As part of the three categories 13 influencing factors could then be found: signage, markings, road type, navigation, visibility, obstacles, road width, separation of path for walking, separation of path for cycling, traffic lights, general design, material, and colour. An online survey was then conducted in which respondents were presented with five photos of pedestrian and bicycle paths photographed in the city centre of Gävle. The respondents were asked to evaluate the 13 factors in the pictures on whether they found the factor as a positive or a negative influence. The results from the survey were compiled both as a whole and separately according to the two demographic groups General public and Professionals, in which spatial planning students from Högskolan i Gävle functioned as stand-ins for professionals. To investigate the difference between the groups a hypothesis was tested: if the students perceive and value the designs differently. The results showed that there was no significant difference between the groups, even though the students were somewhat more positive towards most of the factors. The calculations that were carried out also showed that the respondents were neutral to the places in the pictures, except for factors linked to pleasantness that were often perceived more negative than the rest.

I rapporten behandlas cykelvägsproblematik. Detta främst ur cyklisternasperspektiv då rapporten fokuserar på deras problem i dagens svenska samhälle.Cykelnätet är underprioriterat och nya ansatser behövs för att lyfta denna viktigafråga. Målet och syftet med rapporten är att öka medvetenheten om bristerna icykelnätet, visa på lösningar som kan höja nätets standard och öka cyklandetsattraktion. Rapporten besvarar frågeställningarna: Vilka brister i den fysiskautformningen är vanliga i svenska tätorters cykelnät? Hur kan problemen lösas?Metoden som valts för att finna brister och problem i cykelnätet är en fallstudie itätorten Skara. Bristerna sammanställs, generaliseras och övergripande lösningarföreslås.Cyklister önskar snabba, trafikseparerade, kontinuerliga och säkra cykelvägar. Deviktigaste kvalitetsanspråken är trafiksäkerhet och trygghet, framkomlighet ochtillgänglighet, orienterbarhet och tydlighet, miljöskydd och kretsloppsanpassning,estetik och gestaltning, samt underhåll och vinterväghållning. Delen avcykelvägsutvecklingsprocessen som behandlas i rapporten är principutformningmed konsekvensbeskrivning. Många åtgärder för att lösa problemen i den fysiskutformning finns tillgängliga.De huvudsakliga bristerna som fanns i cykelnätet vid granskningen var: onödigahastighetsreglerande åtgärder, undermålig beläggning och underhåll, bristandekontinuitet, bristande överfarter och korsningar, saknade cykelvägar, samt saknadskyltning och orienteringsproblem.Felaktigt utförda hastighetsreglerande åtgärder innebär en onödig risk ochobehaglighet som ofta går att lösas med bättre fysisk planering och i vissa fall intebehövs. Det är viktigt att cykelnätet är komplett och kontinuerligt. För detta krävsgod planering och kunskaper om möjliga åtgärder för att kunna utföra kreativalösningar. Korsningar och passager innebär stora säkerhetsrisker som kan lösasmed bland annat kontrasterande beläggning, upphöjda övergångar,cirkulationsplats och planskild korsning. För att kunna utnyttja nätets fullakapacitet är en förutsättning att god skyltning och kartor finns tillgängliga somhålls uppdaterade.Cykelnätet kan utvecklas på många punkter. Det är viktigt att på politisk nivå vågasatsa mer pengar på den miljövänliga infrastrukturen. Trafikverket jobbar med attgenerera material till stöd för kommunernas planering. Samarbeten mellankommuner, övriga intressenter och framför allt andra länder är viktiga för ensnabb utveckling.

Allt fler människor deltar i lopp som sträcker sig över långa distanser. Denna studies syftevar att undersöka om dessa människors personligheter skiljer sig åt beroende på vilkengren de deltar i, och i så fall på vilket sätt. Med utgångspunkt i femfaktorteorin (Big Five)och med hjälp av ett självskattningsformulär, Revised NEO Personality Inventory, undersöktesoch jämfördes 214 löpare i Ultravasan 2015 och 145 cyklister i Cykelvasan 2015.Frågeställningen som föranledde arbetet var ifall löparnas personlighet skiljer sig från cyklisternas.Resultaten visade att löpare har en högre grad öppenhet i jämförelse med cyklisterna.Löparna hade även en lägre grad av extraversion i förhållande till cyklisterna,en skillnad som var statistiskt signifikant. Generellt sett visade resultaten små skillnadermellan löpare och cyklister.
More people than ever participate in long distance races and the purpose of this study wasto investigate the personality of these individuals. We had 214 Ultravasan runners and145 Cykelvasan cyclists complete the Revised NEO Personality Inventory test, to assesstheir personality based on the Big Five. The main question was whether the personality ofthe runners would differ from the cyclists’.Results showed that runners scored higher on openness compared to the cyclists.Furthermore, runners were significantly less extrovert than the cyclists. Generally however,the results showed minor differences in personality between the two groups.

Det här är en kvalitativ studie med syftet att synliggöra förskollärares uppfattningar av förskolegården. Frågeställningarna för studien är följande: Hur uppfattar förskollärarna förskolegården och dess pedagogiska möjligheter för lek och lärande? Vilka utvecklingsbehov uppfattar förskollärna att förskolegården har? Vad uppfattar förskollärarna som de största påverkansfaktorerna i relation till förändring av förskolegården? För att besvara ovanstående frågeställningar genomfördes samtalspromenader med sex förskollärare på deras respektive förskolegård. Studien utgår från en fenomenografisk ansats med uppfattningar som centralt begrepp. Resultatet för studien visade bland annat på att det finns en uppfattning av förskolegården som varierad, men samtidigt att den är sliten och upplevs som otrygg för barn som vistas på den. Vidare visar studien på att förskolegården ses som en möjlighet till lek och motorisk utveckling, men att det finns vissa utvecklingsbehov som exempelvis att rusta upp och reparera delar av förskolegården, samt att kunna utmana och vidga barns lekmönster. Slutligen lyfts ekonomi, regler och förskollärares egenskaper fram som centrala påverkansfaktorer för eventuella förändringar av förskolegården.

Denna studie berör studenters preferenser när det gäller transporter som görs med cykel. Studien begränsas till området Öst på stan med universitetsområdet och centrum som start och målpunkt inom Umeå kommun. Studien bygger på en fallstudie där ett 70-tal studenters resonemang och åsikter behandlas utifrån vad som är mer och mindre attraktiva inslag rörande cykelvägars utformning. Samt om det finns andra beståndsdelar som är viktiga vid val av cykelväg förutom utformningen. Deras åsikter preciseras både genom en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ gruppintervju. Vidare genomfördes en tematisering för att strukturera den data som framkommit från respondenterna.   Respondenterna utrycker att cykelvägarna bör erbjuda god framkomlighet och standard för att dessa ska anses värda att användas. Exempel på positiv utformning är: God sikt, underhåll av vägens hårda ytor samt hantering av snö och vatten. Även vägbredd och separering är attraktiva inslag för god utformning. Utöver utformning är kopplingar mellan målpunkter viktigt för att vägen ska anses användarvänlig. De slutsatser som dras inom studien är att Öst på stans fyra cykelvägar erbjuder olika standard sinsemellan. Kvalitén på vägarna anses ändå så pass bra att detta inte inverkar i valet av färdväg. Vad som spelar in i valet av färdväg för respondenterna är istället den upplevda kopplingen mellan de två målpunkter som behandlas för denna fallstudie. Samt den upplevda tid det tar att nyttja en väg. Den upplevda kopplingen är i sin tur baserad på den lokalkännedom som studenterna har om platsen. Detta innebär således att valet av cykelväg grundas främst på den kännedom studenter har om möjliga vägar och i andra hand vilka punkter dessa vägar kopplar samman för detta studieområde.

Purpose: To determine the progress in Umeå concerning the furtherance of bicycle traffic in the city and to investigate the possibility of a similar progress in Jönköping. Method: Semi structured interviews with officials, politicians and enthusiasts in Umeå and Jönköping, document analysis of documents provided by the municipalities and observations of Umeå city center. Findings: Umeå’s mindset around a sustainable society have been identified and the vast difference between the two cities is the time that they’ve actively worked with the bike issue and how public officials prioritize while planning. Umeå’s large advantage in their decision making is that officials and politicians are working towards the same goal and are united in the bike issue. This makes decisions regarding bicycle promotion easier to make. Due to the difference in conditions between the cities, the writers states that Umeå’s way of planning their traffic not necessarily is the right way for Jönköping to plan theirs. Implications: In order to develop it’s bicycle network, Jönköping must dare to let go of their old way of thinking. Instead of thinking that car traffic is necessary in a city, they should have the courage to take difficult decisions that benefit bicycle promotion and thus develop a sustainable transport system. Limitations: The study does not address the economic aspects that are involved in the development of an attractive bicycle network. Also the environmental issues are only dealt with in a thorough level, as it’s necessary to fulfill the study’s objectives. The study’s purpose is considered to be achieved but the result could have been even more developed if more parties were interviewed. Keywords: Bicycle path, bicycle, sustainable transport planning, sustainable society, sustainability, Umeå, Jönköping
Syfte: Kartlägga Umeås utveckling rörande främjandet av cykeltrafiken i staden och utreda möjligheten till en liknande utveckling i Jönköping. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tjänstemän, politiker och entusiaster i Umeå och Jönköping kommun, dokumentanalys av dokument tillhandahållna av kommunerna samt observationer i Umeå stadskärna. Resultat: Umeås och Jönköpings tankesätt kring ett hållbart samhälle har kartlagts. De stora skillnaderna mellan kommunerna är tidsperioden som de aktivt arbetat med cykelfrågan och hur man inom tjänstemannakåren prioriterar vid planeringen. Umeås stora fördel vid beslutstaganden är att tjänstemän och politiker arbetar mot samma mål och är eniga i cykelfrågan. Detta leder till att cykelfrämjande beslut enklare kan drivas igenom. Eftersom städernas förutsättningar skiljer sig åt, konstateras även att Umeås sätt att planera sin trafik inte nödvändigtvis är rätt sätt för Jönköping. Konsekvenser: Jönköping måste, för att utveckla sitt cykelvägnät våga släppa det föråldrade tankesättet kring att biltrafiken är nödvändig i en stad och istället våga ta svåra beslut som gynnar cykelfrämjandet. Begränsningar: Studien behandlar inte de ekonomiska aspekterna som finns kring utvecklandet av ett attraktivt cykelvägnät. Miljöfrågan har enbart behandlats på en grundläggande nivå, då det är nödvändigt för att uppfylla studiens mål. Studiens mål anses vara uppnått men hade kunnat utvecklas ytterligare om fler parter intervjuats. Nyckelord: Cykelväg, cykel, hållbart trafikplanerande, cykelnät, stadskärna hållbart samhälle, hållbarhet, Umeå, Jönköping

Syftet med detta examensarbete är att studera och utvärdera trafiksäkerheten kringStadsparksskolan, med fokus på gång- och cykelvägar samt passager, för att identifierafaktorer för ett skapa underlag för strategier för ökat och säkrare gående och cyklande blandskolbarnen. Målet är också att använda en innovation, drönare, för att samla in trafikdata ochdärigenom skapa underlag till en övergripande utvärdering av metodens lämplighet ochgenomförbarhet för trafikutredningar och trafikstudier.Bland oskyddade trafikanter är barn även mer sårbara än andra och har fler svårigheter atthantera den komplexa trafikmiljön. Barnens rörelsefrihet och möjlighet att utforska sinomgivning på egen hand har minskat efterhand som motorfordonstrafiken har ökat. Allt flerföräldrar skjutsar sina barn till skolan och ju mer bilar kring skolan på morgnar ocheftermiddagar, desto farligare blir trafikmiljö kring skolan. Det medför att antalet barn somgår eller cyklar till skolan minskar. Såväl gång- som cykeltrafik har en central roll för att uppnåett långsiktigt hållbart transportsystem, för barn innebär detta ökad rörelsefrihet och entrafikvana som de kan ha med sig in i vuxenlivet. Vidare påverkar en minskad fysisk aktivitetbarns inlärningsförmåga och skolprestation, i negativ riktning. Trafikmiljön kring skolor är oftaheller inte byggd för att hantera en ökad biltrafik.En grundläggande förutsättning för att främja gående och cyklande hos skolbarnen är attbygga trafiksäkra gång- och cykelvägar och passager kring skolan. I denna uppsats valdesStadsparksskolan för att utreda utformning av gång- och cykelvägar samt passager i skolmiljönur ett trafiksäkerhetsperspektiv. Platsanalys och drönarflygning är de metoder som användesför att samla in data med avsikt att besvara studiens syfte.Gång- och cykelvägarna till Stadsparksskolan anses inte vara tillräcklig trafiksäkra, främst pågrund av oenhetlig och osammanhängande utformning. Passager längs intilliggandekörbanan till skolan behöver hastighetssäkras för att tillgodose barns säkra tillgänglighet tillskolan.
The purpose of this thesis is to study and evaluate road safety around Stadsparksskolan, witha focus on walking and cycling paths and passages, to develop strategies for increased andsafer walking and cycling among schoolchildren. The aim is also to use innovation drone tocollect traffic data, thereby creating the basis for an overall evaluation of the method'ssuitability and feasibility for traffic investigations and studies.Among vulnerable road users, children are more vulnerable than others and it is difficult forchildren to deal with complex traffic environments. Children's freedom of movement and theability to explore their surroundings on their own way have decreased as motor vehicle traffichas increased. More and more parents are driving their children to school and busier roadsmean more danger for children. As a result, the number of children walking or cycling to schoolis decreasing. Walking and cycling play a crucial role in achieving a long-term sustainabletransportation system and in giving children more freedom of movement. It is also a travelbehavior that children can carry over into adulthood. Furthermore, reduced physical activityaffects children's learning ability and school performance, in a negative direction. The trafficenvironment around schools is often not designed to cope with an increasing volume ofvehicle traffic.To promote walking and cycling among school children, designing safer walking and cyclingpaths and passages around the school is a fundamental prerequisite. In this paper,Stadsparksskolan was chosen to investigate the design of walking and cycling paths as well aspassages around the school environment. Site analysis and drone flying are the methods thathave been used to collect data to meet the aim of the study.The pedestrian and bicycle paths to Stadsparksskolan are not considered to be sufficientlysafe, mainly due to inconsequent and incoherent road design. Speed-reducing measures alongthe adjacent carriageway to the school are necessary to ensure road safety for children.

Syfte: I en värld med allt mer kunskap om de problem som bilismen påverkar gällande miljö och hälsa är det önskvärt att allt fler väljer att cykla. Målet är att skapa en attraktiv stadsmiljö för cyklister med detta ska en ökad känsla av säkerhet finnas hos cyklisterna, så att fler kan tänka sig att välja cykeln. Metod: De metoder som har valts för att göra analysen är att kontrollera de krav och råd från Trafikverket och dels att använda Geografiska Informationssystem, samt att göra observationer enligt Mini Cycleability Index för att se om Jönköpings Västra centrum är attraktivt för cyklister. Till sist hölls en intervju med Jönköpings kommun för att se hur de tänker angående vägnätsanalyser och erhålla en åsikt om den analys som utförts i denna rapport. Resultat: Det funna resultatet visar att vägsystemet i Jönköpings Västra Centrum har vägar av olika skiftande kvaliteter. Betygen har delats in i tre: bättre, bra och sämre. Bättre är det högsta betyget och sämre det lägsta. Vägar av alla sorter återfinns inom vägnätet, men sämre återfinns mer frekvent än de övriga. Betyget byggs på hur väl vägarna fungerar inom kategorierna: utrymme, säkerhet och kontinuitet. Konsekvenser: Slutsatsen är att det finns många sämre vägar inom området som skulle behöva omarbetas för att skapa ett mer attraktivt område för cyklister. Inom området visar resultatet att vägarna med bättre betyg mestadels går mellan norr och söder och få existerar från öst till väst. På grund av detta är det svårt att cykla inom området då anslutningarna mellan de bättre graderade vägarna är sämre. Begränsningar: Begränsningen av detta arbete är valet av område (Jönköpings Västra centrum) och aspekterna som analyserats vilket är utrymme, säkerhet och kontinuitet. På grund av tidsaspekten har vidare begränsningar på datainsamlingen tillkommit, där mätning av antalet cyklister och en enkät hade kunnat vara användbar att utföra. För att anpassa Cycleability index med valet av område och metoderna som var möjliga att använda, har det en nedskärning av antalet kategorier skett.
Purpose: In a world with an increased awareness of the harm caused by traffic to the environment and health, it is preferable that more people choose cycling instead of driving. The purpose of this work is to create an attractive city environment for cyclists which will give a greater sense of security and leading to more people considering the use of bicycles. Method: The methods chosen to make the analysis is to check the demands and recommendations from Trafikverket, moreover make observations according to Mini Cycleability Index in order to see if the West Center of Jönköping is attractive to cyclists. Geographical Information systems has been used as a method for data collection and analysis. At last an interview was held with Jönköping municipality to discover what future plans they have regarding the studied area and how relevant the plans are with the findings of this research. Further purpose of the interview with the municipality was to see how they perform a road-network analysis and obtain an opinion on the analysis performed in this paper. Findings: The results show that the road system in Jönköping West Center has roads of shifting qualities. The grades have been split into three; great, good and poor. Great being the highest grade and poor the lowest. The three qualities of roads do exist within the area, however the poor roads appear to be more frequent than the others. The evaluation system is built upon how well the roads perform in the categories: space, safety and continuity. Implications: The conclusion of this work is that there are several roads as graded poor within the area that need to be considered for reconstruction to create an attractive area for cyclists. In the area the results showed that the roads graded as great mostly runs from north to south and few exists from east to west. Due to this it is difficult to bike within the area as the connectivity between the great graded roads are lacking. Limitations: The investigation is limited to the choice of the area (Jönköping West Center) and the aspects analyzed which are safety, space and continuity. Due to the time aspect further limitations on data collection has come, where a measurement of cyclists and a survey could have been useful to do. In order to suit the Cycleability index with the choice of area and the methods available to use, there has been a reduction of the amount categories evaluated

The bicycle has for a long time been a way of traveling short and medium-term trips. The popularity has varied over time but today it is increasing in popularity. The main reason for the increasing popularity is because its ecological, economical, and social sustainable. In areas where the bike is popular one often talks about a “bicycle culture”. A bicycle culture cannot be built just by redesigning the streets, but when designing the streets in the right way, the municipality can create benefits for cyclist which in the longer run can lead to more people preferring the bike. There are documents with recommendations and guidelines for how specific streets should be planned in order to be safe and pleasant for bike users. These are available on a state, regional and local level, but may differs depending on which document you get your information from. In the municipality of Täby, no streets have previously been designed for pedestrian and cycling lanes in urban environments. Therefore, local recommendations and guidelines have not been updated and not been used. Instead urban and traffic planners have used extern documents. Recently intern documents have been updated and started to be used when planning pedestrian and cycling lanes, which will be examined in this thesis. The purpose of this master thesis will be to explore opportunities and challenges that occur when planning safe walking and cycling lanes. By examining general and Täbys recommendations and guidelines in a document study and in a case study investigate how the planning of walking and cycling lanes goes into practice these conditions and answers have been identified. First of all, the control documents will have a great impact on how the final design will be. These guidelines and recommendations serve a basic function for all planning of walking and cycle lanes. The existing condition of an area affecting how its possibly to plan a street. For example, it could limit the width of the street or the flow size of pedestrians. There are also external influencing factors such as politics, economics and interests that can influence the design of the street. A service person who is working for the municipality can also have a great impact on the outcome. The service person can deviate from the control documents or make own solutions where there is lack of documents. In order to make as many people as possible satisfied, it's also good in the future if structural traffic issues are being solved in a detailed comprehensive plan or structure plan in advance for people to express their thoughts. Otherwise the risk of getting the interested party unsatisfied with the results.
Cykeln har länge varit ett transportmedel för korta och medellånga resor. Dess popularitet har varierat med tiden men idag är den på uppgång igen. Den största anledningen till cykelns ökade popularitet är att den är hållbar både ekologiskt, ekonomiskt och socialt. För områden där cykeln idag har starka fästen pratas det ofta om en cykelkultur. Cykelkultur kan dock inte byggas genom att utforma gator. Men genom att utforma gator på rätt sätt kan kommunen skapa fördelar för cyklister vilken i sin tur kan leda till att fler väljer cykeln. Styrdokument finns för hur gator ska planeras för gång- och cykeltrafik. Dessa finns på statlig, regional och lokal nivå men kan skilja sig en del beroende vart informationen hämtas från. Tidigare i Täby kommun planerades det inte för gång- och cykelbanor i stadsmiljö vilket gjort att de lokala riktlinjerna inte varit uppdaterade och inte använts. Istället har andra externa styrdokument använts. Nu har de uppdaterats och användas vid planering och utformning av gång- och cykelbanor vilket kommer att undersökas i detta examensarbete. Med detta examensarbete är syftet att undersöka möjligheter och utmaningar för svenska kommuner att skapa säkra gång- och cykelbanor i befintliga stadsmiljöer. Detta kommer att utföras genom en fallstudie i Täby kommun. Genom att undersöka både generella styrdokument och Täby kommuns egna styrdokument samt undersöka hur planeringen av gång- och cykelbanor går till i praktiken har dessa förutsättningar och svar identifierats. Det som i slutändan leder till hur gång- och cykelbanor utformas är först och främst de befintliga styrdokumenten. Riktlinjer och rekommendationer fungerar som en grund för all planering av gång- och cykelbanor. Förutom styrdokumenten har förutsättningarna för ett specifikt område betydelse för hur utformningen blir. T ex hur bred kan vägen byggas eller hur kommer flödet för en gata se ut. Det finns även yttre påverkande faktorer som politik, ekonomi och intressen som kan påverka utformningen. Tjänstepersoner på bland annat kommunen kan även frångå styrdokument eller komma på nya lösningar där styrdokumenten inte räcker till. För att göra så många som möjligt nöjda är det bra att i framtiden vara ute i god tid med strukturella trafikfrågor i en fördjupad översiktsplan (FÖP) eller strukturplan. Detta kan minska risken för att boende, verksamhetsägare eller sakägare inte blir nöjda med det slutliga resultatet.

För att möta de växande storstadsregionernas framtida krav gällande trängsel och hållbarhet i transportsektorn måste cykeln prioriteras regionalt. En undersökning av Stockholms- och Köpenhamnsregionen görs med syftet att lyfta fungerande tillvägagångssätt för planering av regionala cykelvägnät genom samverkan. Syftet ska besvaras med två frågeställningar. Dels vilka åtgärder som är utpekade i plandokumenten och dels hur samverkan i regionen ser ut i praktiken. Planerna för utbyggnaden av Stockholms regionala cykelvägnät är mycket lika Köpenhamns, vilka har setts som föregångsexempel för det regionala cykelkansliet. De regionala och kommunala dokumenten anger standarder för utformning, drift, underhåll och finansiering av regionala cykelstråk. Kompletterande till planerna är upplevda erfarenheter kring samverkansprocesserna i praktiken. Mellankommunal samverkan i regionerna sker via det regionala cykelkansliet i Stockholm respektive sekretariatet i Köpenhamn. I Köpenhamn arbetar kommunerna gemensamt genom hela processen med ett cykelstråk, söker statlig medfinansiering och skriver samarbetsavtal gällande en överenskommen standard. I Stockholmsregionen arbetar kommunerna mer självständigt, söker själva statlig medfinansiering och samverkar mer gällande drift, underhåll och skyltning. Kommunerna i Köpenhamn var medverkande från början vid framtagandet av den regionala cykelplanen till skillnad från kommunerna i Stockholm, vilka hade en mer marginaliserad samverkan. Att låta kommunerna vara delaktiga i processen är viktigt för att integrera tänkandet kring regionala cykelstråk i kommunerna. Åtgärder vilka skulle kunna införas i Stockholm med Köpenhamn som inspiration innefattar att göra plats för cykeln i gaturummet genom bekostnad på bilens, att samtliga kommuner längs ett regionalt cykelstråk arbetar närmare tillsammans för att säkerställa en god standard och att utöka det regionala cykelkansliet. Att utöka kansliet genom exempelvis en styrgrupp som kontrollerar regionens standard, samt mer anställda, skulle skapa förutsättningar för mer handlingskraftiga väghållare i regionen. Vidare skulle det vara intressant för Stockholm att likt Köpenhamn arbeta för att skapa mer gena vägar för cykeln, genom att låta cykeln gå över grönområden, vatten och större trafikleder utan att ta hänsyn till andra trafikslag.
To be able to meet the growing needs of the future regarding traffic jams and sustainability in the traffic sector, the bike must be prioritized in the region. An investigation of the Stockholm and Copenhagen region will be made with the purpose to look at good regional planning for the bicycle grid through cooperation of the municipalities. The report will look more closely at proposed actions in planning documents and how the cooperation looks in reality. The plans for the making of the Stockholm regional bicycle grid is quite similar to the ones in Copenhagen, which has been seen as a great example for the regional plans in Stockholm. The regional och municipality plans contains standards of shape, maintenance, and finance of the regional bicycle lanes. In additional to the plans is experiences of the cooperation processes in real life. Cooperation between the municipalities in the region is made via the the regional bicycle council in Stockholm and Copenhagen. In Copenhagen, the municipalities work together through the whole process of making a regional bicycle lane, they apply for state financing together and write a contract of cooperation which states that they must keep to the agreed standards. I the region of Stockholm the municipalities work more independently, they apply for state financing themselves and only cooperates regarding maintenance and signage. The municipalities of Copenhagen were involved from the start in the process of making the regional bicycle plan. The municipalities of Stockholm had a more marginalized role. It is important to let the municipalities be a part of the process regarding integrating the thinking about the regional bicycle lanes in the municipalities. Actions which could be implemented in Stockholm with Copenhagen as an inspiration includes making more space for the bicycle on the streets while decreasing space for the car, that all the involved municipalities of regional bicycle lane cooperates closely to make safe a great standard and to also increase the size of the regional bicycle council. The council could contain a group which is responsible to see to that all the regional lanes has the same standard. The council can also grow in personnel to make sure that all the municipalities have the conditions which is needed to make the bicycle more prioritized. Stockholm could also like Copenhagen work to create routes for the bicycle which work more as a shortcut through green belts, over water and over highways without having to consider the routes of cars.

Kort beskrivelse av prosjektet: Oppgaven har vært å tegne et samlingshus for et antall omgivende videregående skoler. Ved å sentralisere ulike funksjoner som bibliotek, sosiale arealer og matsal fungerer huset som et felles læresenter for elevene.  I en tidlig fase fant jeg ut at jeg ville fokusere på å gjøre huset tilgjengelig for offentligheten slik at det ikke blir stående tomt utenom skoletidene. Dette ville jeg uttrykke både i form og i tolking av programmet. Så hvordan viser man at en bygning er åpen for alle i form? Jeg valgte å ta inspirasjon fra det mest offentlige jeg kjenner til, nemlig det offentlige rommet. Det jeg anser som spesielt med dette er at rommet bare fortsetter og fortsetter og består ikke av stengte vegger som man ofte finner i konvensjonelle bygninger. Ved å la gulvet være sammenhengende gjennom hele huset oppnås et interiør som jeg tror kan oppfattes som et offentlig rom. Jeg forsterket denne opplevelsen ved å koble gulvet til fjellet som grenser til tomten og huset ble dermed en offentlig vei per definisjon.  Hvordan fungerer interiøret? En utfordring har vært å definere rom når konseptet er at det skal være helt åpent. Derfor har jeg valgt ut fire parametere for å definere funksjonene: Møbler, et flatt gulv, dobbel takhøyde og til slutt det stengte rommet (se diagram, romdefineringer, s. 5). Hvilken rolle spiller programmet i konseptet? Flere av funksjonene i programmet var hva man ofte tenker på som soner kun for ansatte, som for eksempel administrasjon, rengjøring og kjøkken Jeg valgte å utfordre denne ideen og gjøre det slik at disse funksjonene ble tilgjengelige for folk flest. Gjennom et internt bookingsystem kan selv de som ikke er elever anvende huset og dets muligheter. For eksempel kan man booke, utenom skoletider, kjøkkenet for å lage mat i større volumer, black boxen for å holde en forestilling, et singelrom som kontor, et konferanserom for lesesirkelen på søndager, det multifunksjonelle torget for en bryllupsfest, osv. Hva oppnår man ved å koble huset med Enskede Gård? I planprogrammet står det: ”Stockholms ytterstad har till stor del vuxit fram etappvis och resulterat i stadsdelar som sinsemellan skiljer sig åt, men som i sig själva har ett homogent bostadsbestånd med likartade typologier och prisnivåer. (...) Slakthusområdet, som är tänkt att omvandlas under drygt ett decennium, är en del av denna utveckling. (...) En mer differentierad prisbild och lägre hyresnivåer finns att hitta i det befintliga beståndet, vilket gäller både bostäder och lokaler. Därför spelar programmets ambition att koppla samman Slakthusområdet med omkringliggande stadsdelar en viktig roll i att minska den geografiska segregationen mellan de olika områdena och skapa en funktionell helhet av dagens separata delar”. Utover dette ligger Lindeparken gymnasiesärskola i området og kan med grepet ta del av læresenterets tilbud.  Materialer? Ved å bruke materialer som ofte forekommer i et byrom kan følelsen av et offentlig og åpent rom forsterkes. I huset forekommer derfor stein, asfalt, betong, glass og stål. I tillegg har jeg fokusert på å la grensen mellom ute og inne defineres kun med glass samtidig som den dras inn ved den offentlige veien. Utover dette har jeg latt de rommene som er stengte få en varmere karakter, slik at de blir som små hus man går inn i, fra gaten.
Project description: Three planned high schools in the area were to have a common building with different social functions, such as a library, social areas and a dining room.  Early on in the process, I figured that the program had many functions that potensially could be interesting for the general public, such as a library, social areas and an exhibition. This led to the concept of opening up the building and making it accessible to everyone, creating potensial for an active building, even after school hours.  So how can openness be communicated in form? My concept was to extend the public space and let it continue uninterrupted through the whole interior., in short: a ramp. By connecting the ramp to Enskede, lying ten metres above the plot, the building became a public street. Stockholm municipality had an ambition for opening up Slakthusomradet, and the building became a part of this project. The program in the assignment excisted of many zones, usually associated with staff areas. I wanted to change that conception and make these rooms open to the public. These rooms included for example administration, cleaning and kitchen.  The materials used were all taken from typical public spaces, such as concrete, stone, asphalt, steel and glass. Furthermore, the character of the materials were to change when you moved from “the street” and into the closed spaces. Here you would find wooden walls and furniture, as well as curtains of cotton.