Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Cykelvagn“

Denna rapport behandlar ett projekt för examen inom programmet Högskoleingenjör inom innovationsteknik och design. Projektet genomfördes tillsammans med företaget Atran Velo med målet att utveckla en cykel-/dragvagn som ska integreras med företagets AVS-system. Projektet genomfördes under våren 2021 vid Karlstads universitet och omfattar 22,5 hp. Projektets syfte är att ta fram en vagn som ökar lastförmågan hos en standardcykel. Detta möjliggör att människor kan bruka sin cykel vid flera tillfällen, vilket bidrar till flera positiva aspekter. Genom att transportera sig med cykel i stället för bilen bidrar det till minskade utsläpp. Detta har en positiv påverkan på miljön och klimatet. Det ökar även den fysiska aktiviteten hos människan, vilket bidrar till att individens välmående ökar. Projektet har utgått från produktutvecklingsprocessen med faserna: projektplanering, förstudie, produktspecifikation, konceptgenerering, konceptval, konstruktion, slutprocess och rapportskrivning. I faserna har olika beprövade metoder används.  Projektet resulterade i ett konceptförslag på en vagn och koppling som företaget ska arbeta vidare med efter detta projekt. Vagnen fungerar som både en cykel- och dragvagn som enkelt går att koppla på och av cykeln med en AVS-adapter. Till exempel för att cykla förbi affären och använda vagnen för mathandling. Vagnen har två lastytor som har integrerade AVS-bryggor vilket gör vagnen till en AVS-bärare, med detta menas att vagnen kan användas med företagets olika tillbehör. Vagnen går även att vika ihop för platsbesparing i hemmet för att öka kundvärdet. Vagnen är tillverkad av aluminium för att minimera vikten på produkten och motstå korrosion.
This report deals with a project for a Bachelor of Science in innovation technology and design engineering degree at Karlstad University. The project was conducted on behalf of the company Atran velo. The goal of this project is to develop a bicycle/tractor that is integrated with the company´s AVS-system. The project was carried out during the spring 2021 and comprises 22,5 hp.  The purpose of this project is to develop a trolly that can increase the load capacity when using a standard bicycle. This allows people to use their bicycle on several occasions which contributes to many positive aspects. By taking the bicycle instead of the car it contributes to reduced emission, which has a positive effect on the environment. It can also increase the physical activity of people which contributes to the individual’s health.  The project has been based on the product development process with the phases project planning, pilot study, product specification, concept selection, design, final process, and report writing. In these phases various proven methods have been used.  The result of this project is a concept of a trolley with coupling. The trolley can be used both as a bicycle cart and carriage. It can easily be connected and disconnected from the bicycle, when for example doing grocery shopping. The trolley has two loading surfaces, and both are integrated with AVS - bridges which makes it work like an AVS-carrier. It can also be folded for space saving witch increase customer value. Most of the trolley is made of aluminum which minimize the weight and is corrosion resistance.

I dagens samhälle diskuteras det hur vi ska kunna bli mer miljövänliga, minskakoldioxidutsläpp och annan miljöförstöring som belastar vårt samhälle. För attSverige ska kunna minska utsläppen krävs det bland annat att man ser över ochändrar landets trafiksystem. Det gäller för kommunerna att planera för en minskadandel bilister och öka andelen cyklister. Detta är speciellt viktigt i städers centraladelar där bilismen oftast är det främsta färdmedlet, trots korta resesträckor. Det ärdärför av stort intresse att studera hur cykelvägar bör utformas för att få så mångasom möjligt ska välja cykeln i första hand. En supercykelväg dvs. en cykelväg somhar företräde i trafiknätet och som är utformad för att möjliggöra högre hastigheter,kan innebära en ökad andel cykelresor i städerna.Syftet med examensarbetet har varit att öka cykelns attraktivitet som färdmedel.Målet med examensarbetet har varit att belysa viktiga faktorer vid utformningenav supercykelvägar samt visa på olika sträckdragningsmöjligheter för supercykelvägari svenska städer utifrån målpunkter. I arbetet har tre frågeställningar behandlats: Vilka viktiga målpunkter finns det i svenska städer och hur görs de mer attraktivaför cyklister? Vilka faktorer är viktiga vid utformning av supercykelvägar? Hur kan man anlägga en supercykelväg i en medelstor svensk stad? Metoder som användes för att besvara frågeställningarna är litteraturstudier, fallstudiesamt enklare skissarbete. Resultatet visar att målpunkters attraktivitet till stor del beror på hur väl utformatcykelvägnätet är i helhet. Det krävs korta förbindelser, trygga och säkra vägar medtydliga och kontinuerliga sträckdragningar. Vid målpunkter krävs det att cykelparkeringarär väl tilltagna och utformade för att öka tryggheten och säkerheten förcyklister. Detta är extra viktigt vid större målpunkter i staden. Vid utformningen av supercykelvägar bör man ta hänsyn till de fyra faktorernaframkomlighet, säkerhet, orienterbarhet samt underhåll. Det är viktigt att satsa likamycket på alla faktorer för att totalt sett få en bra utformning och en hög användningav supercykelvägen. Supercykelvägar ska tillföra en genhet för cyklister, oavsett om de ska färdas in tillcentrum, ut till omkringliggande områden eller runt staden. För att få bästa möjligagenomslagskraft av en supercykelväg i staden bör en kombination av centrumorienteradoch cirkulär sträckdragning vara den bästa lösningen. På så vis kancyklisten färdas snabbt och smidigt med högsta prioritet i hela staden.

Välplanerade, tydliga och säkra gång- och cykelvägar, hädanefter kallat GC-väg, minskar skaderisken samtidigt som det uppmuntrar användandet av gång eller cykel som färdsätt. Utformningen påverkar dock hur olika människor uppfattar och använder GC-vägarna, samt även passager och korsningar. När utformningen är välgjord och lätt att förstå minskar skaderisken för fotgängare och cyklister. Men vad anser människor är en bra utformning? Litteratur granskades för att få en uppfattning om vilka faktorer som påverkar upplevelsen. Tre generella teman, eller kategorier, kunde identifieras: tydlighet, trygghet och trivsel. Under de tre kategorierna kunde sedan 13 påverkande faktorer räknas: skyltning, markeringar, vägtyp, navigation, sikt, hinder, vägbredd, separering för fotgängare, separering för cyklister, trafikljus, allmän utformning, material och färg. En enkätundersökning, som distribuerades online, genomfördes sedan i vilket respondenter presenterades fem bilder på gång- och cykelvägar fotograferade i Gävle centrum. De ombads värdera de 13 faktorerna i bilderna baserat på hur positivt eller negativt de tyckte faktorn var. Resultaten från enkäten sammanställdes både i helhet och separerat efter de två demografiska grupperna Allmänhet och Yrkeskunniga, varav yrkeskunniga ersattes av studenter från Samhällsplanerarprogrammet på Högskolan i Gävle. För att undersöka skillnaden mellan grupperna prövades hypotesen om studenterna uppfattar och värderar utformningarna annorlunda än allmänheten. Resultatet visade att det inte fanns någon signifikant skillnad mellan grupperna även om studenterna var mer positivt inställda till de flesta faktorerna. Beräkningarna som genomfördes visade även på att respondenterna var neutralt inställda till platserna i bilderna där faktorer kopplade till trivsel ofta upplevdes sämst.
Well-planned, legible, and safe walking and cycling paths help in reducing the risk of injury while encouraging the use of walking or cycling as a means of transport. However, design influence how different people perceive and use the paths, passages, and intersections. When the design is well made and easy to understand the risk of injury to pedestrians and cyclists is reduced. But what do people perceive as good design? Literature was examined to get a comprehensive idea of which factors influence the perception. Three general themes, or categories, were identified: clarity, security, and pleasantness. As part of the three categories 13 influencing factors could then be found: signage, markings, road type, navigation, visibility, obstacles, road width, separation of path for walking, separation of path for cycling, traffic lights, general design, material, and colour. An online survey was then conducted in which respondents were presented with five photos of pedestrian and bicycle paths photographed in the city centre of Gävle. The respondents were asked to evaluate the 13 factors in the pictures on whether they found the factor as a positive or a negative influence. The results from the survey were compiled both as a whole and separately according to the two demographic groups General public and Professionals, in which spatial planning students from Högskolan i Gävle functioned as stand-ins for professionals. To investigate the difference between the groups a hypothesis was tested: if the students perceive and value the designs differently. The results showed that there was no significant difference between the groups, even though the students were somewhat more positive towards most of the factors. The calculations that were carried out also showed that the respondents were neutral to the places in the pictures, except for factors linked to pleasantness that were often perceived more negative than the rest.

I rapporten behandlas cykelvägsproblematik. Detta främst ur cyklisternasperspektiv då rapporten fokuserar på deras problem i dagens svenska samhälle.Cykelnätet är underprioriterat och nya ansatser behövs för att lyfta denna viktigafråga. Målet och syftet med rapporten är att öka medvetenheten om bristerna icykelnätet, visa på lösningar som kan höja nätets standard och öka cyklandetsattraktion. Rapporten besvarar frågeställningarna: Vilka brister i den fysiskautformningen är vanliga i svenska tätorters cykelnät? Hur kan problemen lösas?Metoden som valts för att finna brister och problem i cykelnätet är en fallstudie itätorten Skara. Bristerna sammanställs, generaliseras och övergripande lösningarföreslås.Cyklister önskar snabba, trafikseparerade, kontinuerliga och säkra cykelvägar. Deviktigaste kvalitetsanspråken är trafiksäkerhet och trygghet, framkomlighet ochtillgänglighet, orienterbarhet och tydlighet, miljöskydd och kretsloppsanpassning,estetik och gestaltning, samt underhåll och vinterväghållning. Delen avcykelvägsutvecklingsprocessen som behandlas i rapporten är principutformningmed konsekvensbeskrivning. Många åtgärder för att lösa problemen i den fysiskutformning finns tillgängliga.De huvudsakliga bristerna som fanns i cykelnätet vid granskningen var: onödigahastighetsreglerande åtgärder, undermålig beläggning och underhåll, bristandekontinuitet, bristande överfarter och korsningar, saknade cykelvägar, samt saknadskyltning och orienteringsproblem.Felaktigt utförda hastighetsreglerande åtgärder innebär en onödig risk ochobehaglighet som ofta går att lösas med bättre fysisk planering och i vissa fall intebehövs. Det är viktigt att cykelnätet är komplett och kontinuerligt. För detta krävsgod planering och kunskaper om möjliga åtgärder för att kunna utföra kreativalösningar. Korsningar och passager innebär stora säkerhetsrisker som kan lösasmed bland annat kontrasterande beläggning, upphöjda övergångar,cirkulationsplats och planskild korsning. För att kunna utnyttja nätets fullakapacitet är en förutsättning att god skyltning och kartor finns tillgängliga somhålls uppdaterade.Cykelnätet kan utvecklas på många punkter. Det är viktigt att på politisk nivå vågasatsa mer pengar på den miljövänliga infrastrukturen. Trafikverket jobbar med attgenerera material till stöd för kommunernas planering. Samarbeten mellankommuner, övriga intressenter och framför allt andra länder är viktiga för ensnabb utveckling.

Allt fler människor deltar i lopp som sträcker sig över långa distanser. Denna studies syftevar att undersöka om dessa människors personligheter skiljer sig åt beroende på vilkengren de deltar i, och i så fall på vilket sätt. Med utgångspunkt i femfaktorteorin (Big Five)och med hjälp av ett självskattningsformulär, Revised NEO Personality Inventory, undersöktesoch jämfördes 214 löpare i Ultravasan 2015 och 145 cyklister i Cykelvasan 2015.Frågeställningen som föranledde arbetet var ifall löparnas personlighet skiljer sig från cyklisternas.Resultaten visade att löpare har en högre grad öppenhet i jämförelse med cyklisterna.Löparna hade även en lägre grad av extraversion i förhållande till cyklisterna,en skillnad som var statistiskt signifikant. Generellt sett visade resultaten små skillnadermellan löpare och cyklister.
More people than ever participate in long distance races and the purpose of this study wasto investigate the personality of these individuals. We had 214 Ultravasan runners and145 Cykelvasan cyclists complete the Revised NEO Personality Inventory test, to assesstheir personality based on the Big Five. The main question was whether the personality ofthe runners would differ from the cyclists’.Results showed that runners scored higher on openness compared to the cyclists.Furthermore, runners were significantly less extrovert than the cyclists. Generally however,the results showed minor differences in personality between the two groups.

Det här är en kvalitativ studie med syftet att synliggöra förskollärares uppfattningar av förskolegården. Frågeställningarna för studien är följande: Hur uppfattar förskollärarna förskolegården och dess pedagogiska möjligheter för lek och lärande? Vilka utvecklingsbehov uppfattar förskollärna att förskolegården har? Vad uppfattar förskollärarna som de största påverkansfaktorerna i relation till förändring av förskolegården? För att besvara ovanstående frågeställningar genomfördes samtalspromenader med sex förskollärare på deras respektive förskolegård. Studien utgår från en fenomenografisk ansats med uppfattningar som centralt begrepp. Resultatet för studien visade bland annat på att det finns en uppfattning av förskolegården som varierad, men samtidigt att den är sliten och upplevs som otrygg för barn som vistas på den. Vidare visar studien på att förskolegården ses som en möjlighet till lek och motorisk utveckling, men att det finns vissa utvecklingsbehov som exempelvis att rusta upp och reparera delar av förskolegården, samt att kunna utmana och vidga barns lekmönster. Slutligen lyfts ekonomi, regler och förskollärares egenskaper fram som centrala påverkansfaktorer för eventuella förändringar av förskolegården.

Denna studie berör studenters preferenser när det gäller transporter som görs med cykel. Studien begränsas till området Öst på stan med universitetsområdet och centrum som start och målpunkt inom Umeå kommun. Studien bygger på en fallstudie där ett 70-tal studenters resonemang och åsikter behandlas utifrån vad som är mer och mindre attraktiva inslag rörande cykelvägars utformning. Samt om det finns andra beståndsdelar som är viktiga vid val av cykelväg förutom utformningen. Deras åsikter preciseras både genom en kvantitativ enkätundersökning samt en kvalitativ gruppintervju. Vidare genomfördes en tematisering för att strukturera den data som framkommit från respondenterna.   Respondenterna utrycker att cykelvägarna bör erbjuda god framkomlighet och standard för att dessa ska anses värda att användas. Exempel på positiv utformning är: God sikt, underhåll av vägens hårda ytor samt hantering av snö och vatten. Även vägbredd och separering är attraktiva inslag för god utformning. Utöver utformning är kopplingar mellan målpunkter viktigt för att vägen ska anses användarvänlig. De slutsatser som dras inom studien är att Öst på stans fyra cykelvägar erbjuder olika standard sinsemellan. Kvalitén på vägarna anses ändå så pass bra att detta inte inverkar i valet av färdväg. Vad som spelar in i valet av färdväg för respondenterna är istället den upplevda kopplingen mellan de två målpunkter som behandlas för denna fallstudie. Samt den upplevda tid det tar att nyttja en väg. Den upplevda kopplingen är i sin tur baserad på den lokalkännedom som studenterna har om platsen. Detta innebär således att valet av cykelväg grundas främst på den kännedom studenter har om möjliga vägar och i andra hand vilka punkter dessa vägar kopplar samman för detta studieområde.

Purpose: To determine the progress in Umeå concerning the furtherance of bicycle traffic in the city and to investigate the possibility of a similar progress in Jönköping. Method: Semi structured interviews with officials, politicians and enthusiasts in Umeå and Jönköping, document analysis of documents provided by the municipalities and observations of Umeå city center. Findings: Umeå’s mindset around a sustainable society have been identified and the vast difference between the two cities is the time that they’ve actively worked with the bike issue and how public officials prioritize while planning. Umeå’s large advantage in their decision making is that officials and politicians are working towards the same goal and are united in the bike issue. This makes decisions regarding bicycle promotion easier to make. Due to the difference in conditions between the cities, the writers states that Umeå’s way of planning their traffic not necessarily is the right way for Jönköping to plan theirs. Implications: In order to develop it’s bicycle network, Jönköping must dare to let go of their old way of thinking. Instead of thinking that car traffic is necessary in a city, they should have the courage to take difficult decisions that benefit bicycle promotion and thus develop a sustainable transport system. Limitations: The study does not address the economic aspects that are involved in the development of an attractive bicycle network. Also the environmental issues are only dealt with in a thorough level, as it’s necessary to fulfill the study’s objectives. The study’s purpose is considered to be achieved but the result could have been even more developed if more parties were interviewed. Keywords: Bicycle path, bicycle, sustainable transport planning, sustainable society, sustainability, Umeå, Jönköping
Syfte: Kartlägga Umeås utveckling rörande främjandet av cykeltrafiken i staden och utreda möjligheten till en liknande utveckling i Jönköping. Metod: Semistrukturerade intervjuer med tjänstemän, politiker och entusiaster i Umeå och Jönköping kommun, dokumentanalys av dokument tillhandahållna av kommunerna samt observationer i Umeå stadskärna. Resultat: Umeås och Jönköpings tankesätt kring ett hållbart samhälle har kartlagts. De stora skillnaderna mellan kommunerna är tidsperioden som de aktivt arbetat med cykelfrågan och hur man inom tjänstemannakåren prioriterar vid planeringen. Umeås stora fördel vid beslutstaganden är att tjänstemän och politiker arbetar mot samma mål och är eniga i cykelfrågan. Detta leder till att cykelfrämjande beslut enklare kan drivas igenom. Eftersom städernas förutsättningar skiljer sig åt, konstateras även att Umeås sätt att planera sin trafik inte nödvändigtvis är rätt sätt för Jönköping. Konsekvenser: Jönköping måste, för att utveckla sitt cykelvägnät våga släppa det föråldrade tankesättet kring att biltrafiken är nödvändig i en stad och istället våga ta svåra beslut som gynnar cykelfrämjandet. Begränsningar: Studien behandlar inte de ekonomiska aspekterna som finns kring utvecklandet av ett attraktivt cykelvägnät. Miljöfrågan har enbart behandlats på en grundläggande nivå, då det är nödvändigt för att uppfylla studiens mål. Studiens mål anses vara uppnått men hade kunnat utvecklas ytterligare om fler parter intervjuats. Nyckelord: Cykelväg, cykel, hållbart trafikplanerande, cykelnät, stadskärna hållbart samhälle, hållbarhet, Umeå, Jönköping