Dissertationen zum Thema „CSR-marknadsföring“

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva samt analysera hur mikroföretag inom klädesbranschen arbetar med grön marknadsföring.

 Metod: Kvalitativ metod genom fyra djupintervjuer.

 Teori: “Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs miljöstrategier”, ”The Green Marketing Strategy Matrix”, ”Grön marknadsförings grundläggande aspekter.”

 Slutsats: Gemensamt för de undersökta mikroföretagen är att det finns ett personligt intresse och engagemang i miljöfrågor. Företagens bakomliggande miljöarbete skiljer sig väsentligt i omfattning. De företag som själva inte producerar sina kläder, följer vad certifieringsorganisationerna anser vara goda och miljövänliga produktionsförhållanden. Eftersom företag själva väljer att definiera vad begreppet miljövänligt innebär, kan seriositeten i miljöarbetet uppfattas som godtyckligt. Integrering av miljöarbetet i marknadsföringen är omfattande för alla undersökta företag, vilket innebär att inget av dessa har ägnat sig åt greenwashing. I all extern kommunikation finns miljöbudskapet närvarande för att förstärka företagets profil, vilket främst sker genom olika typer av miljömärkningar. Marknadsföringen innehåller oftast någon form av informativt budskap om miljöförhållanden. Detta används för att förstärka företagets trovärdighet och rykte, men även för att öka kunskapen hos konsumenterna om ett mer långsiktigt hållbart samhälle. Metoderna för att marknadsföra sig är kreativa, bland annat beror det på en vilja att kommunicera en nytänkande syn på företagande. För mikroföretag är det också betydelsefullt att begränsa kostnaderna vilket en kreativ kommunikation kan bidra med. Det råder delade meningar om den svenska klädesmarknaden idag kräver en miljöprofilering eller inte, enligt de undersökta företagen. Dock råder samstämmighet i att detta kommer att fordras av företag på lång sikt. Den gröna marknadsföringen ses främst som en metod att differentiera sig från andra företag och därmed erhålla komparativa fördelar. Genom att förmedla sitt miljöbudskap till kunderna förväntar sig företagen att få ett förbättrat rykte. Kravet från kunderna att tillhandahålla och kommunicera gröna attribut är en betydande anledning till att företagens anser sig ha en skyldighet att utföra och meddela om miljöarbetet. Mikroföretag använder, enligt denna studie, inte grön marknadsföring för att hantera miljörisker.

Purpose: The purpose is to describe and analyze how micro-clothing companies manage green marketing.

 Method: Qualitative method based on four interviews.

 Theory: “Corporate Social Responsibility”, “Ammenbergs’ enviromental stratergies”, “The Green Marketing Strategy Matrix”, “Green marketing fundamental feature”.

Conclusions: The micro-companies included in this study share a common interest and commitment to environmental issues, though the extent of their efforts varies significantly. The companies who do not produce garments themselves follow the guidelines of environmental organisations. As many companies have different views regarding what “environmental friendly” really implies, the true value of such concepts is relatively arbitrary. The integration of environmental work into the marketing is essential for all of the companies studied. In order to enhance the image of the company, all marketing comprises environmental friendly values, mainly through the usage of environmental friendly labels. Marketing campaigns often make use of concrete environmental information in order to communicate the company’s credibility and reputation, as well as to inform consumers of the importance of environmental issues and need for a sustainable society. The methods of doing this are ingenious as one wishes to express a sense of creativity and a new approach of doing business. Marketing of this kind is also cost-effective, which often is of considerable importance for micro-companies. Opinions differ concerning the need for environment targeted marketing on the Swedish market today, though there is a unanimous view that this will be necessary and even unavoidable in the long run. Green marketing is generally viewed as a strategy for diversifying oneself from the crowd to receive competitive benefits on the market. Companies expect an improved reputation amongst consumers by using green marketing as a tool for communication; not to deal with potential environmental risks.

This study investigates how consumer attitudes toward a company are affected by the company’s Corporate Social Responsibility work and their marketing efforts thereof. The Swedish fast food chain “Max” provides the empirical setting. The theoretical framework for the study is based on Vanhamme and Grobben’s (2009) model regarding CSR’s effect on a company’s reputation, which is connected to perceptions’ effect on attitude based on Fishbein and Ajzen’s (1975) theory. The empirical material consists of the results from three focus groups, an interview with the marketing director at Max and information available at Max’ website. The conclusion of the study is that consumers are positively affected by a company’s engagement in CSR: however, too extensive marketing efforts can create a negative backlash. In spite of this the positive attitude of CSR outweighs the negative attitude toward the marketing efforts, which implies that CSR and the marketing thereof as a whole affect the consumer attitudes positively.

Purpose: The purpose of this thesis is to investigate how a CSR strategy can be used as a marketing tool by analyzing ICA‘s and Lindex‘s marketing approach within the Pink Ribbon campaign.

Background: The concept of CSR has become more and more common in business practices and customers today almost expect companies to be socially responsible. Even though CSR is very important for companies, it has historically not been a very lucrative approach for them to involve in these activities. However there are ways of combining the social responsibility with earning profits. The concept of CRM is a very effective tool for earning a profit while at the same time being socially responsible. In Sweden one of the biggest and most well known CSR activities is the Pink Ribbon campaign. Could this campaign be utilized to market a company and how would this then be done?

Method: The research approach for the thesis was that of a multiple case study with qualitative data collection concerning the Pink Ribbon campaign. To put the campaign into perspective two companies were chosen and they were investigated in terms of their marketing approach and CSR approach. The empirical findings consisted of a number of interviews with managers at different levels within the companies ICA and Lindex.

Conclusion: Our findings suggest that CSR within the context of the Pink Ribbon campaign works well as a marketing tool. The companies have utilized the campaign to gain a better reputation as well as getting a boost in sales because of it. This is in essence what marketing is all about and by using CSR in the form of CRM you also involve the customers in the process.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur en CSR strategi kan användas som ett marknadsföringsmedel genom att analysera ICA‘s och Lindex tillvägagångssätt under Rosa Bandet kampanjen

Bakgrund: CSR som koncept har blivit mer och mer vanligt bland företag och kunder idag förväntar sig att företagen ska ta socialt ansvar. Även om CSR är viktigt för företag så har det historiskt sett inte varit någon lukrativ verksamhet att syssla med dessa frågor. Det finns dock sätt som kombinerar lönsamhet och socialt ansvar. CRM är ett exempel på ett medel som leder till lönsamhet samtidigt som företaget tar socialt ansvar. I Sverige så är Rosa Bandet kampanjen en av de största och mest igenkända CSR aktivitet som företag tar del i. Kan denna aktivitet användas till att marknadsföra företaget och hur ska detta i så fall ske?

Metod: Vår undersökningsmetodik har bestått av en multipel fall studie med kvalitativ data angående Rosa Bandet kampanjen. För att sätta kampanjen i ett perspektiv så valde vi ut två företag och undersökte deras tillvägagångssätt med marknadsföring och CSR. Vår empiri bestod av ett antal intervjuer med managers på olika nivåer inom ICA och Lindex.

Slutsats: Vår empiri visar att CSR i sammanhanget av Rosa Bandet kampanjen funkar bra som marknadsföringsmedel. Företagen har använt kampanjen både till att förbättra deras anseende samt för att förbättra deras försäljning. Detta är i princip vad marknadsföring handlar om och genom att använda CSR i formen av CRM så involveras även kunderna i processen.

Företagsetik är ett ämnesområde som fått allt större uppmärksamhet under senare år. Med företagsetik menas studier av företags aktiviteter, beslut och situationer där frågor om rätt och fel behandlas. Sådana frågor brukar ofta indelas i miljöfrågor, sociala frågor och ekonomiska frågor.

Detta är en studie med både en kvalitativ och en kvantitativ ansats som tar sikte på hur kommunikationen av företagsetiska frågor utvecklats under åren 1999-2008. För att ta reda på detta gör vi innehållsanalyser av årsredovisningar och separata etiska rapporter för de tio största börsbolagen i Sverige. Vi låter dessa publikationer representera företagens totala etiska kommunikation. Innehållsanalysen sker med hjälp av ett kategorischema som täcker många olika delar av företagens kommunikation av ansvarsfullt företagande.

Undersökningen visar att den etiska kommunikationen växt kraftigt under tidsperioden och att de flesta av de undersökta företagen idag bedriver ett väl utvecklat etiskt arbete. Kommunikationen har utvecklats från att år 1999 till största del adressera miljöfrågor till att år 2008 inkludera både sociala och ekonomiska frågor. Kommunikationens omfattning har ökat och en majoritet av företagen publicerar utöver årsredovisningen även en separat rapport som beskriver deras ansvarstagande. Tio år tidigare publicerade inget av de undersökta företagen en sådan separat rapport.

Företagen säger sig idag ta ett större ansvar för sin verksamhet och sin omvärldspåverkan. Företagen kommunicerar sitt arbete på ett mer utförligt sätt och en mer enhetlig begreppsapparat används för att beskriva det ansvarsfulla företagandet. Utvecklingen kan således sägas vara positiv ur kommunikationshänseende, då de intressenter som kommunikationen adresserar lättare kan skapa sig en bild av företagens arbete med dessa frågor idag än vad fallet var för tio år sedan.

Problem: The increased environmental awareness among people as well as businesses has led to the development of new concepts such as sustainable development and environ-mental marketing. One way of practising environmental marketing, which is based on the three principles social responsibility, holism and sustainability, is to use eco-labels on prod-ucts and services. Many companies see the usage of eco-labels as a means to gain competi-tive advantage. The number of eco-labelled products and services constantly increases, but does it mean that the number of companies practising corporate social responsibility also increases? The thesis strives to find out how a company through the usage of eco-labels contributes to a sustainable society by practising environmental marketing and thus social responsibility. The more specific purpose of this thesis is to:

Explore the relationship between the usage of eco-labels on products and services and the implementation of corporate social responsibility (CSR) within three different companies.

Method: A qualitative research approach was applied. Data was collected through six semi-structured interviews with the responsible of environmental/sustainability questions of three different companies (Scandic, Arla Foods and JC) and with the representatives within information/PR from two third party organisations (the Nordic Swan and KRAV).

Results: We have drawn the conclusion that in order to have CSR incorporated within the organisation of the company, there is a need to have a balance between the different di-mensions (economic, environmental and social) of the company. The company also needs to take responsibilities that go beyond economic, legal, and ethical responsibilities. Scandic and Arla Foods have CSR fully incorporated within their organisations. JC have an imbal-ance between the different dimensions and have therefore not fully incorporated CSR. When it comes to the relationship between the eco-label and CSR, we can conclude that for the explored companies the relationship is dependent on the environmental philosophy and the environmental culture of the company having the eco-label. Scandic and Arla Foods have strong environmental cultures and their eco-labellings are seen as being the output of their CSR. JC do not have such a strong environmental culture and their eco-labelling is seen as the input of CSR. Third party organisations play an important role for CSR within the explored companies, both for the development and for the continuous im-provements of CSR. Third party organisations emphasise the development of CSR when the eco-label is seen as being the input of CSR, as in the case of JC. When the eco-label is seen as the outcome, as for Scandic and Arla Foods, the third party organisations help the companies to make continuous improvements.

Problem: Den ökade medvetenheten hos människor såväl som hos företag när det kom-mer till miljöfrågor har bidragit till att nya koncept som till exempel hållbar utveckling och grön marknadsföring har uppkommit. Grön marknadsföring bygger på de tre principerna: socialt ansvarstagande, holism och hållbarhet. Ett sätt att tillämpa grön marknadsföring är att använda miljömärkningar på varor och tjänster. Användandet av miljömärkningar ses som en konkurrensfördel av många företag och antalet miljömärkta varor och tjänster ökar konstant. Betyder detta att även antalet företag som tar ett samhällsansvar ökar? Denna uppsats söker ta reda på hur ett företag med hjälp av miljömärkningar bidrar till ett hållbart samhälle genom tillämpning av grön marknadsföring och därmed också socialt ansvarsta-gande. Det mer specifika syftet med den här uppsatsen är att:

Undersöka förhållandet mellan användandet av miljömärkningar på varor och tjänster och tillämpningen av företagens samhällsansvar (CSR) i tre olika företag.

Metod: En kvalitativ undersökningsmetod tillämpades. Data samlades in genom sex styck-en semistrukturerade intervjuer med de ansvariga inom miljö- och hållbarhetsfrågor på tre olika företag (Scandic, Arla Foods och JC) och med informatörerna från två tredjeparts or-ganisationer (Svanen och KRAV).

Resultat: Vi har kommit till slutsatsen att det måste finnas en balans mellan de olika di-mensionerna (ekonomiska, sociala och miljö) inom företaget för att CSR ska vara inkorpo-rerat i dess organisation. Företaget måste också ta ett ansvar utöver de ekonomiska, lagliga och etiska ansvar som företag har. Scandic och Arla Foods har fullt ut inkorporerat CSR i sina organisationer. JC har en obalans mellan de olika dimensionerna och har därför inte fullt ut inkorporerat CSR. När det kommer till förhållandet mellan miljömärkningen och CSR hos de undersökta företagen, har vi dragit slutsatsen att detta förhållande är beroende på miljöfilosofin och miljökulturen hos företaget som har miljömärkningen. Scandic och Arla Foods har starka miljökulturer och deras miljömärkningar ses som ett resultat av deras CSR. JC har inte någon stark miljökultur och deras miljömärkning ses som ett bidrag till CSR. Tredje parts organisationer spelar en viktig roll både för utvecklandet och för det kontinuerliga förbättrandet av CSR inom de undersökta företagen. När miljömärkningen ses som ett bidrag till CSR, som i fallet med JC, fokuseras tredje parts organisationers infly-tande på utvecklandet av CSR. När miljömärkningen ses som ett resultat av CSR, som hos Scandic och Arla Foods, hjälper tredje parts organisationer företagen att göra kontinuerliga förbättringar.

Integration av hållbar utveckling i företags strategier har lett till att bolagens styrning idag ställs inför nya typer av problem och möjligheter. Den ökade miljömedvetenheten bland kund och konsument skapar nya möjligheter för företag att omprofilera sig eller att förstärka ett redan existerande hållbara arbetssätt. Viktiga begrepp inom ett företags hållbara utveckling är Corporate Social Responsibility (CSR), uppförandekoder och grön marknadsföring.

Studien behandlar hur ett marknadsledande företag, inom sitt segment, agerar i den hållbara utvecklingen mot sina huvudintressenter. I kartläggningen av hur ett marknadsledande företag miljöprofilerar sig har en analysmodell tagits fram med hjälp av befintlig accepterad teori. Modellens syfte är att skapa konsekvens och struktur då ett det marknadsledande företaget huvudsakliga miljöprojekt undersöks.

För att lösa det givna problemet har en kvalitativ forskningsmetod används. Tre stycken respondenter, anställda på SCA med anknytning till miljöarbete, har intervjuats i frågor berörande deras hållbara arbete.

Vad som tydligt framgår av studien är att det är viktigt att inte bara ha en nischad produkt, utan en nischad proaktiv miljöstrategi. Det viktiga är inte att ha ett grönt varumärke utan att varumärket laddas med en legitimitet i den direkta kommunikation som existerar mellan leverantör, kund och slutkonsument, som i denna studie är huvudintressenter för marknadsledaren. Kommunikationer mellan intressenterna sker med grön marknadsföring och en över tiden miljöanpassad uppförandekod.

The integration of sustainable development in corporate strategy has led to a radical change within the corporate governance system of today. Companies are facing a wide spectrum of new problems, but also opportunities.

Increasing environmental consciousness amongst customers and consumers has created possibilities for companies to reposition or reinforce an already sustainable way of work. Essential concepts for a thriving sustainable development are Corporate Social Responsibility (CSR), codes of conduct and Green Marketing.

This study brings forth the actions and reactions of a leading enterprise towards developing a sustainable future, for its primary stakeholders.

During the course of mapping how a market leader develops an environmental profile, an analytical model has been created with the help of already existing and accepted theoretical frameworks. The purpose of this model is to create structure and consistency throughout the mapping of the market leading company’s primary environmental endeavours.

To solve the problem at hand, a qualitative method of research has been applied. Three respondents active in various fields, all with environmental connections, at Svenska Cellulosa AB (SCA) have been interviewed in questions concerning their work towards sustainability within the company.

What stands out in the conclusions is the importance of creating a certain niche in which to launch a proactive environmental strategy. A truly green brand is not what matters the most. What does matter is the fact that it is loaded with certain legitimacy in the direct communication arising between supplier, client and customer, these three being the main stakeholders within the study of this market leader.

Communication towards stakeholders goes through a filter of green marketing but also an, over time, environmentally adapted code of conduct.

Det är idag uppenbart att miljön måste skyddas för att kunna säkerställa en god livskvalitet även för kommande generationer. I samband med dessa frågor spelar byggsektorn en oerhört central roll, vilken kan hänföras till den betydande miljöpåverkan industrin har på samhällsutvecklingen idag. Byggsektorn, också kallad "40-procents-sektorn" i miljösammanhang, svarar för 40 procent av den totala energi- och materialresursanvändningen i Europa och den nordiska marknaden. Det är därmed tydligt att byggindustrin har en signifikant påverkan på individers livskvalitet och miljö, varför det är av största vikt att sektorn tar ett aktivt ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Kunder har konstaterats utgöra en av den viktigaste intressentgruppen, som med dess miljömedvetenhet och kännedom utgör de främsta påverkande faktorerna till den gröna revolutionen. Tänk då om byggbranschen skulle kunna påverka kunder, som väljer att investera i nyproducerade bostäder, till miljövänligare alternativ. Detta menar vi har potential att bidra till en markant effekt på hållbarhetsutvecklingen. Vi ställer oss dock frågande till om kunder i samband med nyproducerade bostäder erhåller möjligheten att göra medvetna konsumtionsval. Med denna bakgrund syftar vi i denna studie att undersöka om och hur byggnadsindustrin arbetar med miljö i sin bostadsmarknadsföring ut mot kund. Studien baseras på en undersökning bland fyra av Sveriges största byggföretag; Skanska, NCC, Peab samt det nyetablerade norska företaget Veidekke.

Samtliga byggföretag har tagit steg i rätt riktning och poängterar vikten av att integrera hållbarhetsarbetet och den gröna aspekten i samtliga verksamhetsgrenar genom ambitiösa miljöpolicys och målsättningar. Dock är det endast fåtalet bostadsprojekt som framhålls miljövänligare. Vi kan konstatera att kunder inte erhåller tillräckliga möjligheter för att göra aktiva konsumtionsval ur miljösynpunkt på bostadsmarknaden. I samband med bostadsmarknadsföringen har brister identifierats vid tillämpandet av Internet och mäklare/säljare som kommunikationskanaler. Samtliga företag fallerar på ett eller annat sätt att upplysa bostadskonsumenten om byggbolagets gröna initiativ, samt vilka miljövänligare byggnations- och inredningsval kunderna erbjuds. Endast fåtalet byggbolag tillvaratar möjligheten att genom marknadsföring vid interaktion med kunder påverka dess konsumtionsval. De synliggör heller inte möjligheten att göra ett aktivt bostadsval till fördel för samhällsutvecklingen, stort ansvar läggs istället på kunden att söka denna information. Vi kan dra slutsatsen att byggbranschen tillsammans med dess kunder kan bidra till förändring. Byggbranschen bör dock, med hänsyn till konsumenters befarade okunskap kring miljöaspekter i relation till bostadsbyggnationer, ta första steget mot en hållbarare bostadskonsumtion.

I förgrunden till studiens genomförande ligger Kotlers (2005) modell, "The Marketing Triangle Model". För att skapa djup i studien omfattar den därmed en skildring av vad som kommuniceras ut mot kund gällande miljöaspekten och bostadsbyggnationer genom olika nivåer; koncern, svensk marknad, bostadsmarknad samt via interaktion med mäklare/säljare. De tre första leden omfattas av en studie baserad på information vilken förmedlas via respektive företags webbsidor på Internet, medan mäklar/säljarstudien stöds på intervjuer. Studien täcker således några av de vanligaste informationskällorna kunder nyttjar vid beslut, varför en verklighetstrogen skildring av respektive byggföretags kommunikation genereras. I fallstudierna av respektive företag tillämpade vi med denna bakgrund olika infallsvinklar och metoder med bas i den teoretiska referensramen.

It is now clear that the environment must be protected to ensure good quality of life for future generations. In connection with these issues the construction industry plays an extremely essential role, which can be attributed to the significant environmental impact industry has on society today. The construction sector, also called "40-percent-sector" in the environmental context, accounts for 40 percent of the total energy and material resource use in Europe and the Nordic market. Thus, it is obvious that the construction industry has a significant impact on individuals' quality of life and the environment, therefore it is crucial that the sector takes an active responsibility for sustainable development of society. Customers have been identified as being one of the most important stakeholder groups and the main influencing factor to the green revolution. What if the construction industry could influence customers, who choose too invest in newly produced housing, toward environmentally friendly alternatives. We believe that this has potential to distinct contribute to the sustainable development.  Tough we are questioning whether customers, in relation to newly produced housing, receive the opportunity to make informed choices. In relation to this background, we aim in this study to examine whether and how the construction industry works with environmental aspects in their residence marketing to the customer. The study is based on the four leading construction companies in the Swedish market, Skanska, NCC, Peab and Veidekke.

All construction companies have taken steps in the right direction and stress the importance of integrating sustainability efforts and the green aspect throughout the business. However, only few are communicated as more environmentally friendly. We can conclude that customers do not receive sufficient opportunities to make active, environmentally friendly choices on current housing market. In the housing marketing, shortcomings have been identified regarding their use of Internet and broker/salesperson as communication channels. All companies fail in one way or another to inform the customer about the company's green initiatives and about available more sustainable construction- and interior choices. Only few building companies take charge of the potential of influencing customer choices through interactive marketing. They do not either visualize the possibility to make an active sustainable choice of residence, rather heavy responsibility is enforced on the customer to find this information. We want to emphasize that the construction industry together with its customers can contribute to a significant change. However, with respect to anticipated consumer lack of knowledge about environmental issues in relation to housing construction, the construction industry need to take the first step toward a more sustainable housing consumption.

Kotler's (2005) model, "The Marketing Triangle Model" constitutes the foreground to the study's implementation. In order to create depth in the study it therefore embrace a depiction of what is communicated to the customer regarding environmental aspects and residence construction through various levels; Corporate Group, Swedish market, housing market and through interaction with the broker/salesperson. The initial three levels of the study are based on information which is made available through each company's websites on the Internet, while the broker/salesperson study is supported in interviews. The study therefore covers some of the most common information sources customers' use in the decision-making-process, hence generating a realistic depiction of the construction companies' communication. In the case studies of the respective companies, within this context, we used different approaches and methodologies based in the theoretical frame of reference.