Dissertationen zum Thema „Convolutional neuralt nätverk“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-29 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Convolutional neuralt nätverk" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Lavenius, Axel. „Automatic identification of northern pike (Exos Lucius) with convolutional neural networks“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-418639.
Der volle Inhalt der QuelleDu, Zekun. „Algorithm Design and Optimization of Convolutional Neural Networks Implemented on FPGAs“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-254575.
Der volle Inhalt der QuelleDeep learning har utvecklats snabbt under den senaste tiden. Det har funnit applikationer inom många områden, som är huvudfälten inom Artificial Intelligence. Kombinationen av Deep Learning och innbyggda system är en god inriktning i det tekniska fältet. Syftet med detta projekt är att designa en Deep Learning-baserad Neural Network algoritm som kan implementeras på hårdvara, till exempel en FPGA. Projektet är baserat på modern forskning inom Deep Learning Neural Networks samt hårdvaruegenskaper.Systemet är baserat på PyTorch och CUDA. Projektets fokus är bild klassificering baserat på Convolutional Neural Networks (CNN). Det finns många bra CNN modeller att studera, t.ex. ResNet, ResNeXt och MobileNet. Genom att applicera dessa modeller till designen valdes en algoritm med MobileNetmodellen. Valet av modell är baserat på faktorer så som antal flyttalsoperationer, antal modellparametrar och klassifikationsprecision. Den mjukvarubaserade versionen av den MobileNet-baserade algoritmen har top-1 error på 5.5En hårdvarusimulering av MobileNet nätverket designades, i vilket parametrarna är konverterade från flyttal till 8-bit heltal. Talen från varje lager klipps till fixed-bit heltal för att anpassa nätverket till befintliga hårdvarubegränsningar. En metod designas för att simulera talförändringen på hårdvaran. Baserat på denna simuleringsmetod reduceras top-1 error till 12.3
Elander, Filip. „Semantic segmentation of off-road scenery on embedded hardware using transfer learning“. Thesis, KTH, Mekatronik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301154.
Der volle Inhalt der QuelleSe filen
Spång, Anton. „Automatic Image Annotation by Sharing Labels Based on Image Clustering“. Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-210164.
Der volle Inhalt der QuelleUtvecklingen av bildkollektioners storlekar har fram till idag ökat behovet av ett pålitligt och effektivt annoteringsverktyg i och med att manuell annotering har blivit ineffektivt. Denna rapport utvärderar möjligheterna att dela bildtaggar mellan visuellt lika bilder med ett system för automatisk bildannotering baserat på klustring. Utvärderingen sker i form av flera experiment med olika algoritmer och olika omärkta datamängder. I experimenten är systemet jämfört med en prisbelönt konvolutionell neural nätverksmodell, vilken är använd som utgångspunkt, för att undersöka om systemets resultat kan bli bättre än utgångspunktens resultat. Resultaten visar att både precisionen och återkallelsen förbättrades i de experiment som genomfördes på den data använd i detta arbete. En precisionsökning med 0.094 och en återkallelseökning med 0.049 för det implementerade systemet jämfört med utgångspunkten, över det genomförda experimenten.
Engström, Messén Matilda, und Elvira Moser. „Pre-planning of Individualized Ankle Implants Based on Computed Tomography - Automated Segmentation and Optimization of Acquisition Parameters“. Thesis, KTH, Fysik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-297674.
Der volle Inhalt der QuelleFotledens komplexa anatomi ger upphov till en ideal balans mellan rörlighetoch stabilitet, vilket i sin tur möjliggör gång. Fotledens anatomi förändras när en skada uppstår, vilket kan påverka rörligheten och stabiliteten samt orsaka intensiv smärta. En skada i talusbenets ledbrosk eller i det subkondrala benet på talusdomen benämns som en Osteochondral Lesion of the Talus(OLT). En metod att behandla OLTs är att ersätta den del brosk eller bensom är skadat med ett implantat. Episurf Medical utvecklar och producerar individanpassade implantat (Episealers) och tillhörande nödvändiga kirurgiska instrument genom att, bland annat, skapa en motsvarande 3D-modell av fotleden (talus-, tibia- och fibula-benen) baserat på en skanning med antingen magnetisk resonanstomografi (MRI) eller datortomografi (CT). I dagsläget kan de 3D-modeller som baseras på MRI-skanningar skapas automatiskt, medan de 3D-modeller som baseras på CT-skanningar måste skapas manuellt - det senare ofta tidskrävande. I detta examensarbete har ett U-net-baserat Convolutional Neuralt Nätverk (CNN) tränats för att automatiskt kunna segmentera 3D-modeller av fotleder baserat på CT-bilder. Vidare har de speciferade parametrarna i Episurfs CT-protokoll för fotleden som skickas ut till klinikerna utvärderats, detta för att optimera bildkvaliteten på de CT-bilder som används för implantatspositionering och design. Det tränade nätverkets prestanda utvärderades med hjälp av Dicekoefficienten (DC) med en fem-delad korsvalidering. Nätverket åstadkom engenomsnittlig DC på 0.978±0.009 för talusbenet, 0.779±0.174 för tibiabenet, och 0.938±0.091 för fibulabenet. Värdena för talus och fibula var adekvata och jämförbara med resultaten presenterade i tidigare forskning. På grund av bakgrundsartefakter i bilderna blev den DC som nätverket åstadkom för sin segmentering av tibiabenet lägre än tidigiare forskningsresultat. För att korrigera för bakgrundsartefakterna kommer ett brusreduceringsfilter implementeras
Stjärnholm, Sigfrid. „Ghosts of Our Past: Neutrino Direction Reconstruction Using Deep Neural Networks“. Thesis, Uppsala universitet, Högenergifysik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448765.
Der volle Inhalt der QuelleNeutriner är de perfekta kosmiska budbärarna när det kommer till att undersöka de mest våldsamma och mystiska astronomiska och kosmologiska händelserna i vårt universum. Sannolikheten för en neutrinointeraktion är dock liten, och flödet av högenergetiska neutriner minskar kraftigt med energin. För att hitta dessa högenergetiska neutriner måste stora volymer av materia instrumenteras. Ett förslag på en design för en detektorstation kallas ARIANNA, och är framtagen för att detektera neutrinointeraktioner i den antarktiska isen genom att mäta radiopulser som bildas på grund av Askaryan-effekten. I denna rapport presenterar vi en metod baserad på toppmoderna maskininlärningstekniker för att rekonstruera riktningen på en inkommande neutrino, utifrån den radiostrålning som produceras. Vi tränade ett neuralt nätverk med simulerade data, som skapades med hjälp av ramverket NuRadioMC, och optimerade nätverket för att göra så bra förutsägelser som möjligt. Antalet interaktionshändelser som användes för att träna nätverket var i storleksordningen 106. Genom att undersöka två olika emissionsmodeller fann vi att nätverket kunde generalisera med god precision. Detta resulterade i en upplösning på 4-5°. Modellen kunde även göra goda förutsägelser på en datamängd trots att nätverket var tränat med en annan emissionsmodell. De resultat som metoden framtog är lovande, särskilt med avseende på att tidigare klassiska metoder inte har lyckats reproducera samma resultat utan att metoden redan innan vet var i isen som neutrinointeraktionen skedde. Nätverket kan också komma att användas för att utvärdera prestandan hos andra designförslag på detektorstationer för att snabbt och säkert ge en indikation på vilken design som kan tillhandahålla mest vetenskapligt värde.
Reiche, Myrgård Martin. „Acceleration of deep convolutional neural networks on multiprocessor system-on-chip“. Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för datorteknik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385904.
Der volle Inhalt der QuelleJangblad, Markus. „Object Detection in Infrared Images using Deep Convolutional Neural Networks“. Thesis, Uppsala universitet, Avdelningen för systemteknik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-355221.
Der volle Inhalt der QuelleAirola, Rasmus, und Kristoffer Hager. „Image Classification, Deep Learning and Convolutional Neural Networks : A Comparative Study of Machine Learning Frameworks“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55129.
Der volle Inhalt der QuelleGustavsson, Robin, und Johan Jakobsson. „Lung-segmentering : Förbehandling av medicinsk data vid predicering med konvolutionella neurala nätverk“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14380.
Der volle Inhalt der QuelleIn the year of 2017 the Swedish social office reported the most common cancer related death amongst women was lung cancer and the second most common amongst men. A way to find out if a patient has lung cancer is for a doctor to study a computed tomography scan of a patients lungs. This introduces the chance for human error and could lead to fatal consequences. To prevent mistakes from happening it is possible to use computers and advanced algorithms for training a network model to detect details and deviations in the scans. This technique is called deep structural learning. It is both time consuming and highly challenging to create such a model. This discloses the importance of decorous training, and a lot of studies cover this subject. What these studies fail to emphasize is the significance of the preprocessing technique called lung segmentation. Therefore we investigated how is the accuracy and loss of a convolutional network model affected when lung segmentation is applied to the model’s training and test data? In this study a number of models were trained and evaluated on data where lung segmentation was applied, in relation to when it was not. The final conclusion of this report shows that the technique counteracts overfitting of a model and we allege that this study can ease further research within the same area of study.
Larsson, Olov. „A Reward-based Algorithm for Hyperparameter Optimization of Neural Networks“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78827.
Der volle Inhalt der QuelleMaskininlärning och dess många tillämpningsområden blir vanligare i både akademin och industrin. Den här uppsatsen fokuserar på två maskininlärningsmetoder, faltande neurala nätverk och förstärkningsinlärning. Faltande neurala nätverk har sett stora framgångar inom olika applikationsområden både för klassifieringsproblem och regressionsproblem inom diverse fält, t.ex. syn för självkörande bilar eller ansiktsigenkänning. Dessa nätverk är uppbyggda på en uppsättning av tränbara parameterar men optimeras på data, samt en uppsättning hyperparameterar bestämda av designern och som hålls konstanta vilka behöver optimeras separat för att nätverket ska prestera bra. Målet med denna uppsats är att utforska användandet av förstärkningsinlärning som en metod för att optimera hyperparameterar i faltande neurala nätverk gjorda för klassifieringsproblem. De förstärkningsinlärningsmetoder som använts är en tabellarisk "Q-learning" samt en ny "Q-learning" inspirerad metod benämnd "max-table". Dessa algoritmer har testats med olika handlingsmetoder för utforskning baserade på hyperparameterarnas värdens kovarians, precision eller relevans gentemot utvärderingsmetriken. Förstärkningsinlärningsalgoritmerna var i största del testade på dataseten CIFAR10 och MNIST fashion och jämförda mot en baslinje satt av en slumpmässig sökning. Medan "Q-learning"-algoritmen inte kunde visas prestera bättre än den slumpmässiga sökningen, kunde "max-table" prestera bättre på 50\% av tiden på både dataseten. De handlingsmetoder för utforskning som var baserade på kovarians eller relevans visades minska algoritmens prestanda. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas mellan en handlingsmetod baserad på hyperparametrarnas precision och en jämnt fördelad handlingsmetod för utforsking.
Gilljam, Daniel, und Mario Youssef. „Jämförelse av artificiella neurala nätverksalgoritmerför klassificering av omdömen“. Thesis, KTH, Hälsoinformatik och logistik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-230660.
Der volle Inhalt der QuelleWith large amount of data in the form of customer reviews, it could be time consuming to manually go through each review and decide if its sentiment is positive or negative. This thesis have been done to automatically classify client reviews to determine if a review is positive or negative. This was dealt with by machine learning. Three different deep neural network was tested on greater and lesser datasets, and compared with the help of two different frameworks, TensorFlow and Keras. Different embedding methods were tested on the neural networks. The best combination of a neural network, a framework and anembedding was the Convolutional Neural Network (CNN) which used the word embedding method Word2Vec, was written in Keras framework and gave an accuracy of approximately 88.87% with a deviation of approximately 0.4%. CNN scored a better result in all of the tests in comparison with the two other neural networks, Recurrent NeuralNetwork (RNN) and Convolutional Recurrent Neural Network (CRNN).
Linder, Johannes. „Modeling the intronic regulation of Alternative Splicing using Deep Convolutional Neural Nets“. Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-172327.
Der volle Inhalt der QuelleDen här uppsatsen undersöker hur djupa neurala nätverk baserade på faltning ("Convolutions") kan användas för att modellera den introniska regleringen av Alternativ Splicing med endast DNA-sekvensen som indata. Nätverket tränas på ett massivt parallelt bibliotek av syntetiskt DNA innehållandes Alternativa Splicing-event där delar av de introniska regionerna har randomiserats. Uppsatsen visar att nätverksarkitekturen kan förutspå den relativa mängden alternativt splicat RNA till en mycket hög noggrannhet inom det syntetiska biblioteket. Modellen generaliserar även alternativ splicing mellan mänskliga celltyper väl. Hursomhelst, tester på icke-syntetiska mänskliga gener med SNP-mutationer visar att nätverkets prestanda försämras när den introniska region som används som indata flyttas i jämförelse till den relativa position som modellen tränats på. Uppsatsen jämför modellen med Logistic regression och drar slutsatsen att nätverkets förbättrade prestanda grundar sig i dess förmåga att modellera icke-linjära beroenden i datan. Detta medför dock svårigheter i att tolka vad modellen faktiskt lärt sig, eftersom interaktionen mellan reglerande element är inbäddat i nätverkslagren. Trots det kan högpresterande modellering av alternativ splicing med hjälp av neurala nät vara användbart, exempelvis inom Syntetisk biologi där modellen kan användas för att kontrollera regleringen av splicing när man konstruerar syntetiska gener.
Droh, Erik. „T-Distributed Stochastic Neighbor Embedding Data Preprocessing Impact on Image Classification using Deep Convolutional Neural Networks“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-237422.
Der volle Inhalt der QuelleBildklassificering i maskinlärning innefattar uppgiften att identifiera objekt i en bild. Tekniken har applikationer inom olika områden så som e-handel, sociala medier och säkerhetsövervakning. I denna rapport undersöker författaren effekten av att användat-Distributed Stochastic Neighbour Embedding (t-SNE) på data som ett förbehandlingssteg vid klassificering av flera klasser av kläder med ett state-of-the-art Deep Convolutio-nal Neural Network (DCNN). t-SNE-algoritmen använder dimensioneringsreduktion och grupperar liknande objekt nära varandra i tredimensionellt utrymme. Att extrahera denna information i form av en positionskoordinat ger oss en ny parameter som kan hjälpa till med klassificeringsprocessen eftersom funktionerna som den använder kan skilja sig från DCNN-modelen. Tre olika DCNN-modeller får olika in-data och jämförs därefter. Den första referensmodellen mottar endast pixelvärden, det andra och det tredje motar pixelvärden tillsammans med positionskoordinaterna från t-SNE-förbehandlingen för varje datapunkt men med olika hyperparametervärden i förbehandlingssteget. I studien används Fashion-MNIST datasetet som innehåller 10 olika klädklasser som är normaliserade och gråskalade för enkel användning. Datasetet innehåller totalt 70.000 bilder. Resultaten visar minst förändring i klassificeringsnoggrannheten vid användning av en låg densitets karta med högre inlärningsgrad allt eftersom datastorleken ökar, medan en mer tät karta och lägre inlärningsgrad uppnår en signifikant ökad noggrannhet på 4.4% när man använder en liten datamängd. Detta är bevis på att metoden kan användas för att öka klassificeringsresultaten när datamängden är begränsad.
Melcherson, Tim. „Image Augmentation to Create Lower Quality Images for Training a YOLOv4 Object Detection Model“. Thesis, Uppsala universitet, Signaler och system, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429146.
Der volle Inhalt der QuelleLarsson, Sofia. „A Study of the Loss Landscape and Metastability in Graph Convolutional Neural Networks“. Thesis, KTH, Matematisk statistik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-273622.
Der volle Inhalt der QuelleMånga nya grafneurala nätverk har visat imponerande resultat på existerande dataset, dock är teorin bakom dessa nätverk fortfarande under utveckling. I denna uppsats studerar vi banor av gradientmetoden (GD) och den stokastiska gradientmetoden (SGD) i lösningslandskapet till grafiska faltningsnätverk genom att replikera studien av feed-forward nätverk av Xing et al. [1]. Dessutom undersöker vi empiriskt om träningsprocessen kan accelereras genom en optimeringsalgoritm inspirerad av Stokastisk gradient Langevin dynamik, samt om grafens topologi har en inverkan på konvergensen av GD genom att ändra strukturen. Vi ser att lösningslandskapet är relativt plant och att bruset inducerat i gradienten verkar hjälpa SGD att finna stabila stationära punkter med önskvärda generaliseringsegenskaper när inlärningsparametern har blivit olämpligt optimerad. Dessutom observerar vi att den topologiska grafstrukturen påverkar konvergensen av GD, men det behövs mer forskning för att förstå hur.
Viklund, Alexander, und Emma Nimstad. „Character Recognition in Natural Images Utilising TensorFlow“. Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-208385.
Der volle Inhalt der QuelleDet är vanligt att använda konvolutionära artificiella neuronnät (CNN) för bildigenkänning, då de ger de minsta felmarginalerna på kända datamängder som SVHN och MNIST. Dock saknas det forskning om användning av CNN för klassificering av bokstäver i naturliga bilder när det gäller hela det engelska alfabetet. Detta arbete beskriver ett experiment där TensorFlow används för att bygga ett CNN som tränas och testas med bilder från Chars74K. 15 bilder per klass används för träning och 15 per klass för testning. Målet med detta är att uppnå högre noggrannhet än 55.26%, vilket är vad de campos et al. [1] uppnådde med en metod utan artificiella neuronnät. I rapporten utforskas olika tekniker för att artificiellt utvidga den lilla datamängden, och resultatet av att applicera rotation, utdragning, translation och bruspåslag utvärderas. Resultatet av det är att alla dessa metoder utom bruspåslag ger en positiv effekt på nätverkets noggrannhet. Vidare visar experimentet att med ett CNN med tre lager går det att skapa en bokstavsklassificerare som är lika bra som de Campos et al.s klassificering. Om fler experiment skulle genomföras på nätverkets och utvidgningens parametrar är det troligt att ännu bättre resultat kan uppnås.
Karlsson, Daniel. „Hyperparameter optimisation using Q-learning based algorithms“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-78096.
Der volle Inhalt der QuelleMaskininlärningsalgoritmer har många tillämpningsområden, både akademiska och inom industrin. Exempel på tillämpningar är, klassificering av diffraktionsmönster inom materialvetenskap och klassificering av egenskaper hos kemiska sammansättningar inom läkemedelsindustrin. För att dessa algoritmer ska prestera bra behöver de optimeras. En del av optimering sker vid träning av algoritmerna, men det finns komponenter som inte kan tränas. Dessa hyperparametrar måste justeras separat. Fokuset för det här arbetet var optimering av hyperparametrar till klassificeringsalgoritmer baserade på faltande neurala nätverk. Syftet med avhandlingen var att undersöka möjligheterna att använda förstärkningsinlärningsalgoritmer, främst ''Q-learning'', som den optimerande algoritmen. Tre olika algoritmer undersöktes, ''Q-learning'', dubbel ''Q-learning'' samt en algoritm inspirerad av ''Q-learning'', denna utvecklades under arbetets gång. Algoritmerna utvärderades på olika testproblem och jämfördes mot resultat uppnådda med en slumpmässig sökning av hyperparameterrymden, vilket är en av de vanligare metoderna för att optimera den här typen av algoritmer. Alla tre algoritmer påvisade någon form av inlärning, men endast den ''Q-learning'' inspirerade algoritmen presterade bättre än den slumpmässiga sökningen. En iterativ implemetation av den ''Q-learning'' inspirerade algoritmen utvecklades också. Den iterativa metoden tillät den tillgängliga hyperparameterrymden att förfinas mellan varje iteration. Detta medförde ytterligare förbättringar av resultaten som indikerade att beräkningstiden i vissa fall kunde minskas med upp till 40% jämfört med den slumpmässiga sökningen med bibehållet eller förbättrat resultat.
Friberg, Oscar. „Recognizing Semantics in Human Actions with Object Detection“. Thesis, KTH, Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-212579.
Der volle Inhalt der QuelleFaltningsnätverk i två strömmar är just nu den mest lyckade tillvägagångsmetoden för mänsklig aktivitetsigenkänning, vilket delar upp rumslig och timlig information i en rumslig ström och en timlig ström. Den rumsliga strömmen tar emot individella RGB bildrutor för igenkänning, medan den timliga strömmen tar emot en sekvens av optisk flöde. Försök i att utöka ramverket för faltningsnätverk i två strömmar har gjorts i tidigare arbete. Till exempel har försök gjorts i att komplementera dessa två nätverk med ett tredje nätverk som tar emot extra information. I detta examensarbete söker vi metoder för att utöka faltningsnätverk i två strömmar genom att introducera en semantisk ström med objektdetektion. Vi gör i huvudsak två bidrag i detta examensarbete: Först visar vi att den semantiska strömmen tillsammans med den rumsliga strömmen och den timliga strömmen kan bidra till små förbättringar för mänsklig aktivitetsigenkänning i video på riktmärkesstandarder. För det andra söker vi efter divergensutökningstekniker som tvingar den semantiska strömme att komplementera de andra två strömmarna genom att modifiera förlustfunktionen under träning. Vi ser små förbättringar med att använda dessa tekniker för att öka divergens.
Bereczki, Márk. „Graph Neural Networks for Article Recommendation based on Implicit User Feedback and Content“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300092.
Der volle Inhalt der QuelleRekommendationssystem används ofta på webbplatser och applikationer för att hjälpa användare att hitta relevant innehåll baserad på deras intressen. Med utvecklingen av grafneurala nätverk nådde toppmoderna resultat inom rekommendationssystem och representerade data i form av en graf. De flesta grafbaserade lösningar har dock svårt med beräkningskomplexitet eller att generalisera till nya användare. Därför föreslår vi ett nytt grafbaserat rekommendatorsystem genom att modifiera Simple Graph Convolution. De här tillvägagångssätt är en effektiv grafnodsklassificering och lägga till möjligheten att generalisera till nya användare. Vi bygger vårt föreslagna rekommendatorsystem för att rekommendera artiklarna från Peltarion Knowledge Center. Genom att integrera två datakällor, implicit användaråterkoppling baserad på sidvisningsdata samt innehållet i artiklar, föreslår vi en hybridrekommendatörslösning. Under våra experiment jämför vi vår föreslagna lösning med en matrisfaktoriseringsmetod samt en popularitetsbaserad och en slumpmässig baslinje, analyserar hyperparametrarna i vår modell och undersöker förmågan hos vår lösning att ge rekommendationer till nya användare som inte deltog av träningsdatamängden. Vår modell resulterar i något mindre men liknande Mean Average Precision och Mean Reciprocal Rank poäng till matrisfaktoriseringsmetoden och överträffar de popularitetsbaserade och slumpmässiga baslinjerna. De viktigaste fördelarna med vår modell är beräkningseffektivitet och dess förmåga att ge relevanta rekommendationer till nya användare utan behov av omskolning av modellen, vilket är nyckelfunktioner för verkliga användningsfall.
Ashfaq, Awais. „Segmentation of Cone Beam CT in Stereotactic Radiosurgery“. Thesis, KTH, Skolan för teknik och hälsa (STH), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-193107.
Der volle Inhalt der QuelleC-arm Cone Beam CT (CBCT) system har tack vare sitt kompakta format, flexibla geometri och låga strålningsdos startat en era av inbyggda 3D bildtagningssystem för styrning av terapeutiska och kirurgiska ingripanden. Elektas Leksell Gamma Knife Icon introducerade ett integrerat CBCT-system för att bestämma patientens position för operationer och på så sätt gå in i en paradigm av ramlös stereotaktisk strålkirurgi. Även om CBCT erbjuder snabb bildtagning med hög spatiel noggrannhet så tenderar de kvantitativa värdena att störas av olika artefakter som spridning, beam hardening och cone beam effekten. Ett flertal 3D rekonstruktionsalgorithmer som försöker reducera dessa artefakter kräver en noggrann och snabb segmentering av kraniofaciala CBCT-bilder i luft, mjukvävnad och ben. Målet med den här avhandlingen är att undersöka hur djupa neurala nätverk baserade på faltning (convolutional neural networks, CNN) presterar i jämförelse med konventionella bildbehandlings- och maskininlärningalgorithmer för segmentering av CBCT-bilder. CBCT-data för träning och testning tillhandahölls av Elekta. Ett ramverk för segmenteringsalgorithmer inklusive flernivåströskling (multilevel automatic thresholding), suddig klustring (fuzzy clustering), flerlagersperceptroner (multilayer perceptron) och CNN utvecklas och testas mot fördefinerade utvärderingskriterier som pixelvis noggrannhet, statistiska tester och körtid. CNN presterade bäst i alla metriker förutom körtid. Det genomsnittliga segmenteringsfelet för CNN var 0.4% med en standardavvikelse på 0.07%, följt av suddig klustring med ett medelfel på 0.8% och en standardavvikelse på 0.12%. CNN kräver 500 sekunder jämfört med ungefär 1 sekund för den snabbaste algorithmen, flernivåströskling på lika stora CBCT-volymer. Arbetet visar CNNs förmåga att handera artefakter och brus i CBCT-bilder och bibehålla en högkvalitativ semantisk segmentering. Vidare arbete behövs dock för att förbättra presetandan hos algorithmen för att metoden ska vara applicerbar i realtidsrekonstruktionsalgorithmer.
Norén, Karl. „Obstacle Avoidance for an Autonomous Robot Car using Deep Learning“. Thesis, Linköpings universitet, Programvara och system, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-160551.
Der volle Inhalt der QuelleDiffner, Fredrik, und Hovig Manjikian. „Training a Neural Network using Synthetically Generated Data“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-280334.
Der volle Inhalt der QuelleVid utvecklandet av maskininlärningsmodeller kan avsaknaden av ett tillräckligt stort dataset för träning utgöra ett problem. En vanlig lösning är att använda syntetiskt genererad data för att antingen utöka eller helt ersätta ett dataset med verklig data. Denna uppsats undersöker prestationen av en maskininlärningsmodell tränad på syntetisk data jämfört med samma modell tränad på verklig data. Detta applicerades på problemet att använda ett konvolutionärt neuralt nätverk för att tyda tecken i bilder från ”naturliga” miljöer. Ett syntetiskt dataset bestående av 1’240’000 samt två stycken dataset med tecken från bilder, Char74K och ICDAR2003, användes. Resultatet visar att en modell tränad på det syntetiska datasetet presterade ca 50% bättre än samma modell tränad på Char74K.
Carpentier, Benjamin. „Deep Learning for Earth Observation: improvement of classification methods for land cover mapping : Semantic segmentation of satellite image time series“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-299578.
Der volle Inhalt der QuelleTidsserier av satellitbilder (SITS) blir tillgängliga med hög rumslig, spektral och tidsmässig upplösning över hela världen med hjälp av de senaste fjärranalyssensorerna. Dessa bildserier kan vara mycket värdefulla när de utnyttjas av klassificeringssystem för att ta fram ofta uppdaterade och exakta kartor över marktäcken. Den stora mängden spektrala, rumsliga och tidsmässiga egenskaper i SITS är en lovande datakälla för utveckling av bättre algoritmer. Metoder för maskininlärning som Random Forests (RF), trots att de har tillämpats på SITS för att ta fram kartor över landtäckning, är strukturellt sett oförmögna att hantera den sammanflätade rumsliga, spektrala och temporala dynamiken utan att bryta sönder datastrukturen. I detta arbete föreslås därför en jämförande studie av olika algoritmer från Konvolutionellt Neuralt Nätverk (CNN) -familjen och en utvärdering av deras prestanda för SITS-klassificering. De jämförs med behandlingskedjan iota2, som utvecklats av CESBIO och bygger på en RF-modell. Försöken utförs i ett operativt sammanhang med glesa annotationer från 290 märkta polygoner. Mindre än 80 000 pixeltidsserier som tillhör 8 marktäckeklasser från ett års månatliga Sentinel-2-synteser används. Resultaten visar att CNNs som använder 3D-falsningar i tid och rum är mer exakta än 1D temporala, staplade 2D- och RF-metoder. Bäst presterande modeller är CNNs som använder spatiotemporala egenskaper, nämligen 3D-CNN, 2D-CNN och SpatioTempCNN, en modell med två flöden som använder både 1D- och 3D-falsningar.
Ryan, Elisabeth. „Towards word alignment and dataset creation for shorthand documents and transcripts“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informationsteknologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-452278.
Der volle Inhalt der QuelleAnalys av handskrivna texter och skapande av dataset kan främja ny forskning inom språk och avancerad datoranalys av olika författares verk. Det finns dock få handskrivna verk med information om vad varje handskrivet ord betecknar eller dataset relaterade till texten. Oftare finns en transkribering av texten, utan någon exakt koppling mellan de transkriberade orden och handskrivna ord i bilden av ett dokument. Genom att skapa en algoritm som kan ta tillvara handskrivna texter och motsvarande transkription kan potentiellt fler verk datoranalyseras. Kan en algoritm skapas som bara tar in en bild av ett handskrivet dokument och en motsvarande transkription och som returnerar en partiell placering av ord till ordbilder och ett dataset? En algoritm skapas i detta arbete som utforskar möjligheten att använda ett djupt neuralt nätverk tränat på engelsk handskriven text för att koppla ord i ett dokumentet till en transkription, och använda dessa för att skapa ett dataset. Denna algoritm är testad på engelsk handskriven text. Algoritmen testas också på svensk stenografi, vilket är inspirationen till skapandet av algoritmen. Algoritmen testades på ett antal sidor handskriven engelsk text. Där kunde algoritmen klassificera i genomsnitt 68% av orden på en handskriven sida med 0% av dessa ord felklassificerade. På en serie sidor når algoritmen en genomsnittlig klassificering av 84% klassificerade ord, och producerar ett dataset av 551 korrekt klassificerade ordbilder. Detta är efter att ha visat algoritmen 10 sidor med i snitt 70.6 ord per sida. I dessa test nåddes också en felklassificering på 0%.
Rekathati, Faton. „Curating news sections in a historical Swedish news corpus“. Thesis, Linköpings universitet, Statistik och maskininlärning, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-166313.
Der volle Inhalt der QuelleShunmugam, Nagarajan. „Operational data extraction using visual perception“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-292216.
Der volle Inhalt der QuelleInformationstiden har lett till att tillverkare av lastbilar och logistiklösningsleve -rantörer är benägna mot mjukvara som en tjänst (SAAS) baserade lösningar. Med framsteg inom mjukvaruteknik som artificiell intelligens och djupinlärnin har domänen för datorsyn uppnått betydande prestationsförstärkningar att konkurrera med hårdvarubaserade lösningar. För det första samlas data in från ett stort antal sensorer som kan öka produktionskostnaderna och koldioxidavtry -cket i miljön. För det andra är vissa användbara fysiska kvantiteter / variabler omöjliga att mäta eller visar sig vara en mycket dyr lösning. Så i denna avhandling undersöker vi möjligheten att tillhandahålla liknande lösning med hjälp av en enda sensor (instrumentbrädkamera) för att mäta flera variabler. Detta ger en hållbar lösning även när den skalas upp i stora flottor. Videoramar som kan samlas in från truckens visuella uppfattning (dvs. lastbilens inbyggda kamera) bearbetas av djupinlärningsteknikerna och operativa data kan extraher -as. Vissa tekniker som bildklassificering och semantiska segmenteringsutgång -ar experimenterades och visar potential att ersätta dyra hårdvaruprojekt som Lidar eller radarbaserade lösningar.
Favia, Federico. „Real-time hand segmentation using deep learning“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-292930.
Der volle Inhalt der QuelleHandsegmentering är en grundläggande del av många datorvisionssystem som syftar till gestigenkänning eller handspårning. I synnerhet behöver förstärkta verklighetslösningar ett mycket exakt gestanalyssystem för att tillfredsställa slutkonsumenterna på ett lämpligt sätt. Därför är handsegmenteringssteget kritiskt. Segmentering är ett välkänt problem vid bildbehandling, det vill säga processen att dela en digital bild i flera regioner med pixlar av liknande kvaliteter. Klassificera vilka pixlar som tillhör handen och vilka som hör till bakgrunden måste utföras i realtidsprestanda och rimlig beräkningskomplexitet. Medan tidigare använts huvudsakligen lättviktiga probabilistiska metoder och maskininlärningsmetoder, undersöker detta arbete utmaningarna med realtidshandsegmentering uppnådd genom flera djupinlärningstekniker. Är det möjligt eller inte att förbättra nuvarande toppmoderna segmenteringssystem för smartphone-applikationer? Flera modeller testas och jämförs baserat på noggrannhet och processhastighet. Transfer learning-liknande metoden leder metoden för detta arbete eftersom många arkitekturer byggdes bara för generisk semantisk segmentering eller för specifika applikationer som autonom körning. Stora ansträngningar läggs på att organisera en gedigen och generaliserad uppsättning händer, utnyttja befintliga och data som samlats in av ManoMotion AB. Eftersom det första syftet var att få en riktigt exakt handsegmentering, väljs i slutändan RefineNetarkitekturen och både kvantitativa och kvalitativa utvärderingar utförs med beaktande av fördelarna med det och analys av problemen relaterade till beräkningstiden som kan förbättras i framtiden.
Rzechowski, Kamil. „Ball tracking algorithm for mobile devices“. Thesis, KTH, Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-290367.
Der volle Inhalt der QuelleObjektspårning syftar till att bestämma objektets storlek och plats i följande videoramar, med tanke på objektets utseende och plats i den första bilden. Objektspårningsmetoderna kan delas in i kategorier: online-utbildade trackers och offline-utbildade trackers. Första gruppen av trackers är baserad på handgjorda funktioner som HOG eller Color Names. Denna grupp kännetecknas av hög inferenshastighet, men kämpar från brist på mycket deterministiska egenskaper. Å andra sidan använder den andra gruppen Convolution Neural Networks som funktioner för extrahering. De genererar mycket meningsfulla funktioner, men begränsar sluthastigheten och möjligheten att lära sig objekt i offlinefasen. Följande rapport undersöker problemet med att spåra en fotboll på mobila enheter. Med tanke på de begränsade beräkningsresurserna för mobila enheter föreslår vi den smälta trackern. I början av videon sparkas den enkla utbildade spåraren online. Så snart trackern förlorar bollen avfyras den mer avancerade spåraren, baserad på djupa neurala nätverk. Fusionen gör det möjligt att påskynda inferenstiden genom att använda den enkla trackern så mycket som möjligt, men håller spårningsfrekvensen hög, genom att använda den mer avancerade trackern efter att objektet förlorats av den första trackern. Både kvantitativa och kvalitativa experiment visar att detta tillvägagångssätt är giltigt.