Dissertationen zum Thema „Childbirth“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Childbirth" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
Ramstad, Marsha. „The Relationship between Epidural Analgesia during Childbirth and Childbirth Outcomes“. Thesis, North Dakota State University, 2004. https://hdl.handle.net/10365/28727.
Der volle Inhalt der QuelleHutton-Carty, Stephanie. „Trauma following childbirth“. Thesis, University of Birmingham, 2007. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.487226.
Der volle Inhalt der QuelleSavage, Jane. „Knowing in Childbirth“. ScholarWorks@UNO, 2004. http://scholarworks.uno.edu/td/176.
Der volle Inhalt der QuelleDunwoody, Alison Lee. „The medicalization of childbirth, an exploration of the hospital-centered childbirth experience“. Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1997. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk2/ftp04/mq23793.pdf.
Der volle Inhalt der QuelleSchytt, Erica. „Women's health after childbirth /“. Stockholm, 2006. http://diss.kib.ki.se/2006/91-7140-896-7/.
Der volle Inhalt der QuelleSöderquist, Johan. „Posttraumatic stress after childbirth /“. Linköping : Univ, 2002. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2002/med761s.pdf.
Der volle Inhalt der QuelleBailham, Dawn Bernadette Ruth. „Psychological trauma following childbirth“. Thesis, University of Warwick, 2001. http://wrap.warwick.ac.uk/4506/.
Der volle Inhalt der QuelleSalomonsson, Birgitta. „Fear is in the air : Midwives´ perspectives of fear of childbirth and childbirth self-efficacy and fear of childbirth in nulliparous pregnant women“. Doctoral thesis, Linköpings universitet, Medicinsk psykologi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-85650.
Der volle Inhalt der QuelleThomson, Gillian Margaret. „A hero's tale of childbirth : an interpretive phenomenological study of traumatic and positive childbirth“. Thesis, University of Central Lancashire, 2007. http://clok.uclan.ac.uk/20080/.
Der volle Inhalt der QuelleArcia, Adriana. „Predictors of Nulliparas' Childbirth Preferences“. Scholarly Repository, 2011. http://scholarlyrepository.miami.edu/oa_dissertations/671.
Der volle Inhalt der QuelleLeeds, Lesley. „The psychological consequences of childbirth“. Thesis, Bangor University, 2005. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.417224.
Der volle Inhalt der QuelleBeausang, Elisabeth. „Childbirth and mothering in archaeology /“. Gothenburg : Department of Archaeology, Univ. of Gothenburg, 2005. http://www.loc.gov/catdir/toc/fy0703/2006483161.html.
Der volle Inhalt der QuelleGrainger, Suellen J. „Creating a positive childbirth experience“. Thesis, University of Oxford, 2010. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.531834.
Der volle Inhalt der QuelleBenyounes, Jenna. „Preventing perineal trauma during childbirth“. Honors in the Major Thesis, University of Central Florida, 2009. http://digital.library.ucf.edu/cdm/ref/collection/ETH/id/1240.
Der volle Inhalt der QuelleBachelors
Nursing
Nursing
Salway, Sarah Maria. „Contraception following childbirth in Bangladesh“. Thesis, London School of Hygiene and Tropical Medicine (University of London), 1997. http://researchonline.lshtm.ac.uk/682294/.
Der volle Inhalt der QuelleShepherd, Hunter L., und L. Lee Glenn. „Measurement Validity of Childbirth Perceptions“. Digital Commons @ East Tennessee State University, 2013. https://dc.etsu.edu/etsu-works/7494.
Der volle Inhalt der QuelleCaudwell-Hall, Jessica. „Pelvic Floor Trauma in Childbirth“. Thesis, The University of Sydney, 2019. http://hdl.handle.net/2123/20873.
Der volle Inhalt der QuelleWilms, Sabine 1968. „Childbirth customs in early China“. Thesis, The University of Arizona, 1992. http://hdl.handle.net/10150/291810.
Der volle Inhalt der QuellePayant, Laura. „Factors related to childbirth nurses' intentions to provide continuous labour support to women during childbirth“. Thesis, University of Ottawa (Canada), 2006. http://hdl.handle.net/10393/27405.
Der volle Inhalt der QuelleLin, Wennifer. „Birth art and the art of birthing creation and procreation on the 'Äina of Tütü Pele /“. Diss., Restricted to subscribing institutions, 2008. http://proquest.umi.com/pqdweb?did=1675789081&sid=1&Fmt=2&clientId=1564&RQT=309&VName=PQD.
Der volle Inhalt der QuelleBeischel, Susan Ruth. „Communication and decision making during childbirth“. Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1997. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk2/ftp04/mq22741.pdf.
Der volle Inhalt der QuelleMalkawi, Fatima Ms. „Childbirth Education in Jordan: Content, Feasibility and Challenges of Implementing a Childbirth Education Program in Jordan“. FIU Digital Commons, 2016. http://digitalcommons.fiu.edu/etd/3035.
Der volle Inhalt der QuelleZar, Margareta. „Diagnostic aspects of fear of childbirth /“. Linköping : Univ, 2001. http://www.bibl.liu.se/liupubl/disp/disp2001/ibv78s.htm.
Der volle Inhalt der QuelleCarr, Katherine Ann Comacho. „The childbirth environment and maternal stress /“. Thesis, Connect to this title online; UW restricted, 1989. http://hdl.handle.net/1773/7209.
Der volle Inhalt der QuelleRieger, Nicholas Anthony. „Anal sphincter injury due to childbirth /“. Title page, contents, introduction and summary only, 1997. http://web4.library.adelaide.edu.au/theses/09MS/09msr554.pdf.
Der volle Inhalt der QuelleStoll, Kathrin. „Fear of childbirth among young Canadians“. Thesis, University of British Columbia, 2012. http://hdl.handle.net/2429/42575.
Der volle Inhalt der QuelleAyers, Susan. „Post-traumatic stress disorder following childbirth“. Thesis, St George's, University of London, 1999. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.481529.
Der volle Inhalt der QuelleDaniels, Sofia. „Women's sense of security during childbirth“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384795.
Der volle Inhalt der QuelleBakgrund:Förlossningsupplevelsen påverkar hälsa och välbefinnande hos kvinnor och deras familjer. Tidigare forskning har främst fokuserat på riskfaktorer och följderna av en traumatisk förlossningsupplevelse. Avsaknaden av ett salutogent perspektiv på förlossningsupplevelsen inom barnmorskans forskningsfält är problematiskt eftersom de flesta förlossningar är friska, normal livshändelse som kan stärka kvinnor och deras familjer. Syfte:Studiens syfte var att beskriva vilken betydelse som känslan av trygghet har under en förlossning och hur en känsla av trygghet kan uppnås och stärkas. Metod:Studien hade en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 13 informanter som fött barn de senaste 3 - 20 månaderna, hemma eller på förlossningsavdelning. Bland informanterna fanns både förstföderskor och omföderskor som fött barn vaginalt eller med kejsarsnitt. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Självtillit, valmöjlighet gällande förlossningsplats, fokus och kontroll bidrar till kvinnors känsla av trygghet under förlossningen. Stöd från en känd barnmorska ökade kvinnors känsla av trygghet och bidrog till en positiv förlossningsupplevelse. Aspekter som förstärkte känslan av trygghet presenterade i två teman, “Stöd och bistående” och “Egen förmåga och inre styrka”. Det tredje temat, “Känslan av trygghet möjliggör emotionell utveckling”, beskrev betydelsen av en känsla av trygghet. Slutsats:Studiens resultat bidrar med kunskap om hur barnmorskor kan anpassa sitt stöd under förlossning så att det stärker kvinnors egenförmåga och känsla av trygghet. Studien bidrar till att förbjuda förståelsen för känslan av trygghet, sedd som ett kontinuum och en oskiljaktig del av kvinnors förlossningsupplevelser. Nyckelord:förlossningsupplevelse, kontroll, kvalitativ innehållsanalys, stöd, trygghet
Nieminen, Katri. „Clinical aspects of childbirth-related anxiety“. Doctoral thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för kliniska vetenskaper, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-126494.
Der volle Inhalt der QuelleDenna avhandling undersöker (i) hur vanligt det är att svenska gravida kvinnor lider av rädsla för förlossningen, och (ii) hur detta påverkar kvinnornas sjukvårdskonsumtion under denna period samt vilka kostnader detta innebär för samhället; testar och utvärderar (iii) nya behandlingsmetoder för rädsla för förlossningen och för posttraumatiska stressymptom efter en traumatisk förlossning. Avhandlingen består av fem delstudier: Studie 1 var en studie bland 1635 gravida kvinnor och visade att mer än var tionde gravid kvinna har svår förlossningsrädsla. Denna hade samband med kvinnornas önskemål om planerat snitt som förlossningssätt, och hos omföderskor, med tidigare negativa upplevelser av förlossningen. Studie 2 jämförde sjukvårdskonsumtion och sjukskrivning under graviditet och den första tiden efter förlossningen hos förstföderskor med svår respektive lindrig förlossningsrädsla, vilka omhändertagits i den ordinarie förlossningsvården. Gruppen med svår förlossningsrädsla visade sig ha avsevärt högre kostnader orsakade av att de i genomsnitt hade högre sjukskrivningstal under graviditet och fler besök på grund av psykiska besvär, samt oftare förlöstes med kejsarsnitt och hade komplicerade förlossningar. I Studie 3 testade 28 förstföderskor med svår förlossningsrädsla en ny behandlingsmetod med kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet. Behandlingen medförde att kvinnornas rädsla kraftigt minskade från företill efter behandling. I Studie 4 skickade 15 av kvinnorna i Studie 3 in berättelser via nätet om hur de föreställde sig att deras förlossning skulle bli, såväl innan terapin startade som när den var avslutad. Efter genomförd terapi hade kvinnorna en mer realistisk attityd till förlossningen än före terapin och visade tecken på att ha ett bättre självförtroende och mer aktiva strategier att hantera den kommande förlossningen. Studie 5 utforskade om kvinnor, som upplevt en traumatisk förlossning, kan bli hjälpta av behandling med KBT via internet. Traumatiserade kvinnor slumpades till att antingen få behandling direkt eller få behandlingen efter en väntetid (kontrollgruppen). I båda grupperna minskade kvinnornas posttraumatiska stressymtom, liksom förekomsten av depression och andra ångestproblem. Sammanfattning: Avhandlingen visar att svår förlossningsrädsla är vanligt förekommande och medför lidande för kvinnor och ökade kostnader för samhället i samband med graviditet och förlossning, när detta problem hanteras i den vanliga vården. Två internetbaserade studier testar kognitiv beteendeterapi som behandling för svår förlossningsrädsla och för problem efter en traumatisk förlossning och visar att dessa behandlingsformer tycks fungera väl och i framtiden skulle kunna utgöra ett alternativ som medför att vård görs tillgänglig också för kvinnor som inte har tillgång till kvalificerade hjälpinsatser på andra sätt. Svår förlossningsrädsla och ångestproblem efter en traumatisk förlossning föreligger ofta tillsammans med annan psykisk sjuklighet varför diagnostik och behandling behöver utföras av personer med tillräcklig kompetens för dessa uppgifter. Otillräckligt behandlad/icke behandlad svår förlossningsrädsla ökar riskerna för att kvinnan upplever en kommande förlossning som traumatisk. Avhandlingens slutsatser behöver undersökas i fler och större studier, och, avseende behandlingsstudierna, i undersökningar som har tillräckligt stora kontrollgrupper. Om sådana studier bekräftar dessa preliminära fynd, blir frågan om screening för svår förlossningsrädsla aktuell eftersom det då finns såväl bra screeninginstrument som behandling som skulle kunna göras tillgänglig för stora grupper. Kommer samhället i denna situation att ha råd att inte försöka förebygga individuellt lidande och stora merkostnader för kvinnor med svår förlossningsrädsla?
Tämän tutkimuksen tavoitteena on tutkia (i) kuinka yleinen synnytyspelko on ruotsalaisten raskaana olevien naisten keskuudessa ja (ii) kuinka se vaikuttaa heidän terveyden‐ ja sairaanhoitopalveluiden kulutukseen raskauden aikana ja sen jälkeen, sekä selvittää miten synnytyspelko vaikuttaa yhteiskunnan kustannuksiin; kehittää, testata ja arvioida (iii) uusia hoitomuotoja synnytyspelon sekä synnytyksestä johtuvien psykologisen trau man (posttraumaattinen stressi, PTSD) hoitoon.' Tämä väitöskirja koostuu viidestä osatyöstä: 1. Ensimmäinen osatyö tutki synnystyspelon yleisyyttä 1635 raskaana olevan naisen keskuudessa. Tutkimus osoitti että joka seitsemäs raskaana oleva nainen Ruotsissa kärsii vakavasta synnytyspelosta. Keisarinleikkaus toiveen takana on usein vakava synnystyspelko. Uudelleen synnyttäjillä synnytyspelkoon vaikuttaa myös aiempi traumaattinen synnytyskokemus. 2. Toisessa osatyössa verrattiin ensisynnyttäjien terveyden- ja sairaanhoitokustannuksia sekä sairaslomapäiviä raskauden aikana, synnyksen yhteydessä sekä sitä seuraavan kolmen ensimmäisen kuukauden aikana. Vertailuryhmät seurasivat tavallista äitiysneuvolaohjelmaa, ryhmistä toisella oli vakava ja toisella lievä synnytyspelko. Vakavasta synnytyspelosta kärsivien naisten terveyden ja sairaanhoitopalvelujen käyttö osoittautui huomattavasti korkeammaksi kuin vertailuryhmässä. 3. Kolmannessa osatyössa 28 vakavasta synnytyspelosta kärsivää ensisynnyttäjää, testasi uutta ratkaisukeskeiseen terapiaan (KBT) pohjautuvaa Internetin kautta ohjattua psykologista hoito-ohjelmaa. Hoito lievensi huomattavasti osallistujien synnytyspelkoa. 4. Neljännessä osatyössä 15 naista (edellisestä osatyöstä 3) kirjoittivat osana terapiaansa kertomuksen tulevan synnytyksensä odotuksista. Sama tehtävä kertautui ennen terapian alkua sekä sen jälkeen. Kertomusten yhtäläiset teemat tunnistettiin minkä jälkeen ennen ja jälkeen hoitoohjelmaa kirjoitettujen kertomusten teemoja vertailtiin. Hoidon jälkeen naisten odotukset pohjautuivat suuremmassa määrin tietoon, he kuvailivat itsensä varmemmiksi sekä paremmin valmistautuneiksi tulevaa synnytystä ajatellen. 5. Viides osatyö tutki Internetin kautta ohjatun ratkaisukeskeisen terapian (KBT) vaikutusta naisiin jotka kärsivät synnytyksen jälkeisestä henkisestä traumasta. Naiset satunnaistettiin tutkimuksessa joko välittömän hoidon ryhmään tai odotuslista ryhmään, joka sai saman hoidon myöhemmin. Hoidon jälkeen PTSD oireet vähenivät sekä hoitoettä kontrolliryhmässä. Myös masentuneisuus ja ahdistusoireet väheniväthoidon myötä. Yhteenvetona voidaan oheisista tutkimuksista todeta että synnytyspelko on yleinen ruotsalaisten raskaana olevien naisten keskuudessa. Synnytyspelko aiheuttaa kärsimystä sekä raskaana olevalle naiselle mutta myös lisäkustannuksia yhteiskunnalle. Kahdessa Internetin kautta ohjatussa ratkaisukeskeisessä hoito-ohjelmassa testattiin uusia hoitomuotoja raskaana oleville ensisynnyttäjille sekä synnytyksen jälkeisistä traumaoireista kärsiville naisille. Tulokset osoittavat, että Internetin kautta ohjattu hoito toimii näissä ryhmissä hyvin ja saattaisi tulevaisuudessa olla vaihtoehto kohderyhmille, joille sopivaa terapeuttista hoitoa nykytilanteessa ei voida tarjota. Koska vaikea synnytyspelko ja synnytystä seuraavat PTSD oireet esiintyvät usein muiden mielialahäiriöiden rinnalla, on tärkeää, että näitä naisia hoitavalla henkilökunnalla on tarpeellinen pätevyys hoitaa myös mielenterveysongelmia. Hoitamatta jätetty tai puutteelisesti hoidettu synnytyspelko lisää raskaana olevan naisen riskiä kokea synnytyksensä traumaattisena. Tulevissa tutkimuksissa tämän tutkimusprojektin tulokset ja johtopäätökset on syytä toistaa useammissa ja ennen kaikkea suuremmissa ryhmissä. Jos tutkimustemme alustaville tuloksille löytyy tukea, nousee kysymys synnystyspelon seulonnasta äitiysneuvoloissa ajankohtaiseksi; sekä seulontamenetelmä että tehokas hoitotapa ovat olemassa ja voitaisiin tarjota suuremmille kohderyhmille. Onko yhteiskunnalla sellaisessa tilanteessa varaa olla ennaltaehkäisemättä synnystyspelkoisten naisten kärsimystä?
Kamisan, Atan Ixora. „Pelvic floor trauma following vaginal childbirth“. Thesis, The University of Sydney, 2018. http://hdl.handle.net/2123/18813.
Der volle Inhalt der QuelleEmma, Lee Ryan. „Fear of Childbirth and Perinatal Outcomes“. Thesis, The University of Sydney, 2021. https://hdl.handle.net/2123/27811.
Der volle Inhalt der QuelleSchafer, Quinn Alexandra. „Childbirth Pain: Evaluating The Effects of Long-Standing Gender Bias in the Management of Pain During Childbirth“. Walsh University Honors Theses / OhioLINK, 2019. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=walshhonors1556019896363633.
Der volle Inhalt der QuelleLeamon, Jen. „Stories about childbirth : learning from the discourses“. Thesis, University of East Anglia, 2001. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.247119.
Der volle Inhalt der QuelleCallaghan, Helen M. „Birth dirt: relations of power in childbirth“. University of Technology, Sydney. Faculty of Nursing, Midwifery and Health, 2002. http://hdl.handle.net/2100/400.
Der volle Inhalt der QuelleRolfe, Madeleine. „Childbirth for women with spinal cord injuries“. Thesis, University of Oxford, 2009. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.510429.
Der volle Inhalt der QuelleWood, Juliet Rebecca Anne. „Discourses of blood loss in normal childbirth“. Thesis, London South Bank University, 1999. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.342398.
Der volle Inhalt der QuelleBrown, Lauren Ashley. „Birth Visionaries: An Examination of Unassisted Childbirth“. Thesis, Boston College, 2009. http://hdl.handle.net/2345/722.
Der volle Inhalt der QuelleBirth Visionaries: An Examination of Unassisted Childbirth By Lauren Ashley Brown Sharlene Nagy Hesse-Biber, Thesis Chair This exploratory study inquires into unassisted childbirth, the act of giving birth without the presence of any birth professional (doctor, midwife or doula). Unassisted birth is on the radical fringe of alternatives to the dominant techno-medical birth common in American hospitals today. My research questions are what are women's motivations for choosing unassisted childbirth and what is the lived experience of unassisted childbirth? I will answer these questions through nine in-depth interviews and a grounded theory data analysis. My approach comes from a focus on the everyday lived experience of women as problematic as well as insights from anthropology of birth and feminist postmodern sociology of knowledge. This study is relevant to public health policy on pregnancy and birth, to those working on questions of technology and culture, and to those concerned with how biosocial rituals shape embodied experience. My findings also contribute to research about power in contemporary society, specifically how the body can be a cite for social control and resistance
Thesis (MA) — Boston College, 2009
Submitted to: Boston College. Graduate School of Arts and Sciences
Discipline: Sociology
Khaled, M. A. „Effects of female genital mutilation on childbirth“. Thesis, University of South Wales, 2004. https://pure.southwales.ac.uk/en/studentthesis/effects-of-female-genital-mutilation-on-childbirth(9ee22faf-9df4-4680-9da7-0bc363dbc177).html.
Der volle Inhalt der QuelleWISE, SUSAN J. „CHILDBIRTH VOTIVES AND RITUALS IN ANCIENT GREECE“. University of Cincinnati / OhioLINK, 2007. http://rave.ohiolink.edu/etdc/view?acc_num=ucin1186592935.
Der volle Inhalt der QuelleWeis, Julianne Rose. „Women and childbirth in Haile Selassie's Ethiopia“. Thesis, University of Oxford, 2015. http://ora.ox.ac.uk/objects/uuid:55eec5f9-5fcc-41f6-90a5-2eb7588b771a.
Der volle Inhalt der QuelleJomeen, Julie. „Choice in childbirth : psychology, experiences and understanding“. Thesis, University of Leeds, 2006. http://etheses.whiterose.ac.uk/3746/.
Der volle Inhalt der QuelleFreeze, Rixa Ann Spencer. „Born free: unassisted childbirth In North America“. Diss., University of Iowa, 2008. https://ir.uiowa.edu/etd/202.
Der volle Inhalt der QuelleChandler, Neale Anthony, und N/A. „Men's involvement in childbirth: implications for paternal identity“. La Trobe University. School of Health and Human Sciences, 1999. http://www.lib.latrobe.edu.au./thesis/public/adt-LTU20050527.145459.
Der volle Inhalt der QuelleEnang, Josephine Etowa. „The childbirth experiences of African Nova Scotian women“. Thesis, National Library of Canada = Bibliothèque nationale du Canada, 1999. http://www.collectionscanada.ca/obj/s4/f2/dsk1/tape9/PQDD_0015/MQ49348.pdf.
Der volle Inhalt der QuelleRubertsson, Christine. „Depression and partner violence before and after childbirth /“. Stockholm, 2004. http://diss.kib.ki.se/2004/91-7349-974-9/.
Der volle Inhalt der QuelleKatbamna, Savita. „Experiences of Bangladeshi and Gujarati women in childbirth“. Thesis, Cranfield University, 1993. http://hdl.handle.net/1826/4447.
Der volle Inhalt der QuelleMcCartney, Jane. „childbirth related traumatic sympton development & attachment style“. Thesis, University of Kent, 2009. http://ethos.bl.uk/OrderDetails.do?uin=uk.bl.ethos.529396.
Der volle Inhalt der QuelleSawyer, Alexandra Elizabeth. „Cross-cultural study of posttraumatic growth following childbirth“. Thesis, University of Sussex, 2011. http://sro.sussex.ac.uk/id/eprint/6978/.
Der volle Inhalt der QuelleNieland, Martin Nicholas Stephen. „Personality and psychological symptoms before and after childbirth“. Thesis, University of York, 1995. http://etheses.whiterose.ac.uk/10837/.
Der volle Inhalt der QuelleOuma, Samuel. „Childbirth experiences and mother-infant relationships in Uganda“. Thesis, Lancaster University, 2017. http://eprints.lancs.ac.uk/87262/.
Der volle Inhalt der Quelle