Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Brukssamhällen“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Inhaltsverzeichnis
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Brukssamhällen" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Dissertationen zum Thema "Brukssamhällen"
Eidem, Rolf. „Aktieägandet och demokratin : ägarfrågan från brukssamhälle till kompetenskapitalism“. Doctoral thesis, Handelshögskolan i Stockholm, Samhällsekonomi (S), 1987. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hhs:diva-1267.
Der volle Inhalt der QuelleOlofsson, Emil. „Brukssamhälle i brytningstid : Paternalismen i Robertsfors 1920-1940“. Thesis, Umeå universitet, Enheten för ekonomisk historia, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-182822.
Der volle Inhalt der QuelleLundberg, Gustav. „Högerpopulismen i brukssamhället : En studie av den moderna politiska utvecklingen i Bergslagens kommuner“. Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-433214.
Der volle Inhalt der QuelleBroström, Ann-Catrin, und Eeva Huttu. „Oj ska du behålla det? : En kvalitativ studie om Tonårsmammor i ett Brukssamhälle“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-15382.
Der volle Inhalt der QuelleAccording to statistics, there is a higher rate of teenage births in this specific industrial community in comparison with the big city. There is often a special spirit of the mining communities where work is preferred more often than education. Does this mentality encourages having children at a young age and which meaning and influence do their mother’s age at childbirth. Creates teenage mothers their identity by reproducing maternal lifestyle. To find this out, five teenage mothers had been surveyed and they left theirs life story. The interview questions were divided into thematic order to get a smooth narrative. A professional person who is employed in a support group in the community has been interviewed to get a balanced picture of teenage mothers' situation. The analysis of the interviews implemented with using theories of Skeggs, Angelöw & Jonsson, and Giddens on respectability, roles and identity. The research discovered some clear patterns concerning child bearing and education. Most teenage mothers were mothers who had children when they were in their teens. The most of the young mothers and their parents had no post-secondary education. In the industrial community, the culture and the norms encourages young people to have children earlier.
Moilanen, Anne. „Assimilation och/eller integration? : En undersökning av hur arbetskraftsinvandrare blev mottagna i ett svenskt brukssamhälle under 1960- och 1970-talen“. Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2191.
Der volle Inhalt der QuelleSchönberg, Birgitta. „Teknikhistoria, en beskrivning av hur energibehovet löstes vid uppfordring av vatten och malm ur gruvorna“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1144.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med arbetet är att få kunskaper om hur energibehovet löstes inom gruvbrytningen från 1200-1300 talen fram till början av 1900 talet. Jag har studerat tekniken som användes vid gruvorna runt Åtvidaberg. Anledningen till detta är att här finns flera olika energikällor representerade. Dessutom startade gruvbrytningen tidigt, kanske redan på 1200 talet och har därför satt sin prägel på det samhälle som växte fram runt gruvhanteringen.
Energibehovet har hela tiden ökat inom gruvbrytningen. Främst beroende på, att då schakten blev djupare, ökade vattentillrinningen. Detta krävde allt effektivare pumpar för vattenuppfordringen. Utvecklingen har gått från att muskelkraft varit den största energikällan till att vattenkraft, ångkraft, turbiner och elektricitet utnyttjats för det ökade behovet av energi.
Trygg, Elin. „"Ost ska vändas inte flyttas!" : En antropologisk studie av social rörelse i mindre samhälle“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-163250.
Der volle Inhalt der QuelleThe essay is about Ostens vänner, agroup of Social movement. During the year 2018/2019 they have been active in the community Boxholm in Östergötland. It is a protest group against the closure of Boxholms ost a local cheesemaking industry. The industry is going to close and move to another place. This essay addresses the significance of the movement for the individual, the group and society. How Ostens vänner have organized themselves as a group and how it has reflected the history of society in a small industrial community. Contributions in the various areas have been many, but also difficulties that have arisen during the year. The movement has also been active in social media, on Facebook the movement has almost 13,000 members. My empirical material is largely based on the four interviews I have done with my informants. The result shows that social movements can make a difference on different levels, even if the group does not succeed in its goal.
Dahlholm, Anna. „Gud fader, hjälten och den heliga andan : En etnografisk studie vid Omris bruk“. Thesis, Linköpings universitet, Pedagogik och sociologi, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-146310.
Der volle Inhalt der QuelleBücher zum Thema "Brukssamhällen"
1961-, Knutson Udd Lena, und Stockholms läns museum, Hrsg. Cement: Stora Vika - industriort i folkhemmet. Stockholm: Stockholms läns museum, 2010.
Den vollen Inhalt der Quelle findenVikström, Eva. Bruksandan och modernismen: Brukssamhälle och folkhemsbygge i Bergslagen 1935-1975. Stockholm: Nordiska museets forlag, 1998.
Den vollen Inhalt der Quelle findenAktieägandet och demokratin: Ägarfrågan från brukssamhälle till kompetenskapitalism. Arbetslivcentrum, 1987.
Den vollen Inhalt der Quelle finden