Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Bristande kompetens“

Denna artikel handlar om en universitetsförlagd introduktionsutbildning för nyanlända lärare i Sverige, det så kallade snabbspåret. Den presenterade studien handlar om hur lärarnas flerspråkighet och transspråkande används, betraktas och tas tillvara i en kontext för högre utbildning och kompetensutveckling. Baserat på ett teoretiskt ramverk om transspråkande och olika synsätt på flerspråkighet och språkpolicyer, samlades data in genom intervjuer och observationer med utbildningens deltagare, lärare och handledare. Resultaten visar på att språkfrågan är komplex och flera tendenser visas. Dels ses deltagarnas språkkunskaper i svenska som bristande, dels ses deras flerspråkighet som en tillgång i vissa sammanhang. Transspråkandet visas fylla en viktig funktion i inlärningsprocessen inom kursens ram. Slutsatsen är att alla aktörer i utbildningen behöver få en högre medvetenhet om flerspråkighet och transspråkande så att deltagarnas kompetenser kan tillvaratas.

Syftet med denna uppsats är att få en bra bild över hur den nya tekniskautvecklingen inom dental röntgenteknik uppfattas av de parter som ärberörda av den, samt även hur tekniken kommer att påverka verksamheternainom tandvården.I uppsatsen tänker vi undersöka om det har begåtts ett ”brott” när det gälleranvändningen av tekniken, då avhandlingar har visat att den nya teknikenkräver generellt bättre utbildning. Vi tänker undersöka om tekniken användstrots att kunskaperna om den inte är så bra och även vem den skyldiga är tillatt kompetensen inte är tillräcklig. Vår fokus ligger på de på negativaaspekter med tekniken som i slutändan påverkar patientens vårdkvalitet. Vitänker främst titta på nackdelarna, då vi anser att det är dessa som är mestrelevanta, då fördelarna med teknikerna redan framgår relativt väl.Vi har som syfte att framställa detta på ett så intressant sätt som möjligt, ochförsöka sammanfatta respondenternas berättelser till en intressantsammanhängande text.Tanken är inte att lösa problemet inom tandvården utan belysa problemensom faktiskt finns, på ett intressant sätt, som förhoppningsvis får någonpositiv respons ifrån berörda inom området. Vi tänker komma med råd ochförslag på hur de problem som vi har funnit kan lösas på bästa sätt.För att få reda på om ett brott har begåtts tänker vi använda oss av ett antalfrågeställningar, som ser ut på följande sätt: I vilket skede befinner sig den dentala röntgentekniken jämfört medproffessionen? Vilka stora förändringar kommer den tekniska utvecklingen attinnebära för dental röntgenteknik? Vilka är för – och nackdelarna? Hur utbildas personalen när det gäller den nya tekniken? Har tandvårdsklinikerna den rätta kunskapen för att på rätt sättkunna hantera tekniken på rätt sätt? Vilka besitter rätta kunskapen för att hantera tekniken? Vilka är det största organisatoriska förändringar som verksamheternakan behöva genomföra för att anpassa sig till tekniken?Vi kommer att undersöka ovanstående frågeställningar genom attgenomföra ett fåtal fallstudier på personer som är djupt insatta i den nyaröntgentekniken, och som arbetar med den. Tanken är att även intervjua Socialstyrelsen och ett företag som levererar röntgenutrustning tilltandvårdsklinikerna.Undersökningen kommer att presenteras och bearbetas på ett narrativt sätt,vilket innebär att resultatet redovisas i berättande form. Kunskap handlarinom det narrativa angreppssättet att utifrån människors handlingarorganisera erfarenhet runt de bakomliggande avsikterna.
Uppsatsnivå: C

Mobiltelefonen är idag en stor del av de flesta människors vardag. Det stora användandet av mobila enheter har gjort att de innehåller en stor mängd information och allt oftare finns representerade i brottsutredningar. Vid utvinning av data från mobiltelefoner är det viktigt med både välfungerande IT-forensiska verktyg och en korrekt mobilforensisk arbetsprocess, där tekniker kan tillämpas och leda till ett utförligt resultat utan att allvarliga konsekvenser uppstår.  Arbetet kartlägger befintliga brister inom den mobilforensiska arbetsprocessen, både gällande kompetensnivåer, men även brister i olika mobilforensiska verktyg. Utifrån en litteraturstudie analyseras tre verktyg som förekommer vid mobilforensiska utredningar, för att få en djupare inblick i dess funktionalitet men även för att undersöka befintlig problematik med verktyget. Det resultat som arbetet presenterar är en överblick hur det idag ser ut inom mobilforensikengällande kompetenser och brister i mobilforensiska verktyg. Arbetet visar på att bristande kompetens hos verksamma inom den mobilforensiska processen påverkar på olika sätt, dels vad gäller kvaliteten på arbetet men även de möjligheter som finns. Litteraturanalysen av de olika verktygen påvisar också att det finns flertalet brister, vilket påverkar datautvinningar men också utredningar. Slutsatsen som kan dras utifrån detta är att det mobilforensiska området är i behov av ständig utveckling för att hålla jämn takt med de olika behov som finns idag samt för att åtgärda de brister som förekommer i arbetet.

Syftet med studien var att studera och undersöka hur lärare i ämnena hem- och konsumentkunskap samt svenska arbetar och förhåller sig till elever med bristande socioemotionell kompetens, både i undervisningssituationer samt i betygsättning. Den empiriska undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundades utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv, Erikson och det sociala sammanhangets betydelse samt Antonovskys känsla av sammanhang. Resultatet har visat att lärarna är väl medvetna hur de delar in elever med bristande socioemotionell kompetens vid olika gruppindelningar. Vidare visar resultatet att en elevs bristande socioemotionella kompetens kan bidra med ett icke godkänt betyg.