Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Bra lek.
Dissertationen zum Thema „Bra lek“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Bra lek" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Kollin, Anton, und Ludwig Skagvall. „Vad är bra och dålig lek? : En kvalitativ studie om vad lärare i ett fritidshem anser är bra och dålig lek“. Thesis, Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53701.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka vad lärare i ett fritidshem anser är bra och dålig lek. Frågeställningar som ställs i studien är: Vad anser lärarna är bra och dålig lek? Vad grundar sig lärarnas resonemang i? Vad finns det för eventuella likheter eller skillnader mellan lärarnas resonemang? I studien används kvalitativ metod där empirin samlades in genom enskilda och semistrukturerade intervjuer. Lärarna är fem till antalet och arbetar på samma skola och i samma arbetslag. Tematisk analys används för att analysera empirin.Resultatet visar att lärarna i största utsträckning ansåg att lek präglad av delaktighet, inflytande och samspel var bra lek. Lek där eleverna utvecklas i något anseende ansågs också vara bra lek. Dålig lek ansåg majoriteten av lärarna vara lek med bristande demokrati. Brottningslek och lek där elever inte bidrog till något konstruktivt ansågs också vara dålig lek. Resultatet visar att lärarna resonerar på olika sätt gällande lek de ansåg var dålig och lek de avbröt.
2
Mårtensson, Emma, und Evelina Sjödin. „Lek och delaktighet på skolgården - Vad definierar en bra skolgård?“ Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-84790.
Der volle Inhalt der Quelle
3
Dimovski, Roxana, und Charlotte Claesson. „Barns upplevelse av att må bra : En studie av barns välbefinnande på förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-22067.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilka situationer barn själva uttrycker att de mår bra samt undersöka när föräldrar och pedagoger upplever att barn mår bra på förskolan. Metoden som använts är en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femårsåldern och med föräldrar och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mår bra när de leker, denna uppfattning delas också av föräldrar och pedagoger i barnens närhet. För barnen är det viktigt med vänner och social samspel för sitt välbefinnande. Undersökningen visar också att pedagogerna i sin planering och med sitt sätt att tillrättalägga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfälle till Flow. Undersökningen visar även att barn mår bra när de får vara med och bestämma och när de får utmaningar i sin utveckling och sitt lärande. I det hela visar resultatet att föräldrar och pedagogers uppfattning om barns välbefinnande stämmer bra överens med barns egen uppfattning om när de mår bra.
4
Fors, Therése, und Therése Jönsson. „Är ute lika bra som inne? : om utevistelsen på förskolor“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19006.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie har riktat sig till ett stort antal pedagoger som arbetar i barngrupp på förskola i Sverige. Undersökningens mål är att undersöka hur stor del av dagen barnen tillbringar på den inhägnade gården samt hur ofta det förekommer planerad lärarledd aktivitet utomhus respektive inomhus? Vidare så är undersökningens mål att få fram vad respondenterna anser vara det huvudsakliga syftet med utomhusvistelse på förskolan. Studien har genomförts i form av en metodkombination där vi använt oss av en kvantitativ enkät med inslag av kvalitativ metod. De kvalitativa inslagen har skett genom följdfrågor samt en öppen kvalitativ fråga. Enkäten har därefter skickats ut i tre olika diskussionsforum för förskolan på Facebook. Undersökningens resultat visade åsikter kring att utevistelsen var viktig men att en del föredrog annan typ av miljö för lärarledda aktiviteter än gården, då främst skogen. Resultatet visade även att det oftast är arbetslaget som utformat och bestämt hur den egna gården ska se ut.
5
Lagergren, Jeanette, und Chatarina Norlin. „”Det viktigaste är ju att vara en bra människa” : Förskollärares uppfattning om lärandet i barns fria lek och om deras egen roll i detta“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-28319.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med vår studie har varit att undersöka förskollärares uppfattningar om det lärande som sker i barns fria lek, med fokus på förskollärarens egen roll och förhållningssätt. För att synliggöra förskollärarnas tankar om ämnet valde vi att använda oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna har varit delvis struktur-erade vilket innebär att vi har haft möjlighet att påverka frågeställningarna beroende på våra informanters svar. I resultatet har det framkommit att samtliga av de fem förskollärare vi har intervjuat tycker att det är viktigt att barn lär sig socialt samspel i den fria leken. Samtliga pratar även om att barn utvecklar sitt språk när de leker med andra barn. Utöver det har förskollärarna olika fokus, där vissa fokuserar på ämneskunskaper så som matematik eller naturkunskap medan andra fokuserar på kompetenser så som fantasi och kreativitet. I diskussionen har vi kunnat visa på kopplingar mellan vilket lärande förskol-lärarna fokuserar på, vilken roll de tar i den fria leken, samt deras uttalanden om utbildning och kollegial reflektion. Vi ställde resultatet från vår studie mot tidigare forskning inom området och kunde visa att det i stor utsträckning överensstämde med andra författares studier.Godkännandedatum: 2016-06-05
6
Andersson, Charlotte, und Natalie Ljungberg. „”Det är bra om det används på rätt sätt” - En studie om förskollärares resonemang om digitala verktyg på förskolan“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27180.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vår studie belyser kontrasten mellan förskollärarnas uppdrag utifrån den nya läroplanen för förskolan (2018) kring att introducera digitala verktygen i förskolan, samtidigt som WHO (2019) rekommenderar att minska barns skärmtid. Målet med vår studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring digitala verktyg i förskolan utifrån läroplanen och WHO, då vi ser att det finns en kunskapslucka om förskollärares resonemang kring digitala verktyg. Det är en kvalitativ studie som består av semistrukturerade enskilda intervjuer och kan fokusgruppsintervjuer. Vi har analyserat vårt empiriska material utifrån ett sociokulturellt perspektiv det har hjälpt oss i vår analys eftersom vi ville utgå från ett lärande när vi tittade på vår analys. Våra begrepp som vi har använt oss av har varit den närmaste utvecklingszon, artefakt, mediering och leken. Studiens resultat visar att förskollärarna ser på digitala verktyg i förskolan som något bra men att det också kan vara mindre bra om de inte används på rätt sätt. Förskollärarna beskriver att med rätt sätt menas att det finns ett lärande och ett syfte i användandet. I resultatet blev det även synligt att digitala verktyg uppfattas som något bra när barnen använder dessa på ett aktivt sätt tillsammans med andra barn och/eller vuxna. När barn använder digitala verktyg ensamma eller på ett passivt sätt så uppfattades detta som mindre bra. Genom denna studie har vi bidragit med en ökad förståelse för hur förskollärare resonerar kring användandet av digitala verktygen i förskolan i förhållande till barns lek och lärande.
7
Hammerå, Sofie, und Anna Kördel. „”Men är man liksom med där så kan leken bygga ofantligt bra broar till andra kompisar utan att vi har samma verbala språk” : Leken som verktyg för att främja trygghet för nyanlända barn i förskolan“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18883.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärarna på två mångkulturella förskolor arbetar för att skapa trygghet i leken hos nyanlända barn. För att få fram ett resultat så genomfördes en kvalitativ studie där fyra förskollärare intervjuades enskilt kring ämnet, vilket sedan transkriberades och analyserades grundligt för att få fram ett resultat. Studien utgick ifrån ett interkulturellt perspektiv då det perspektivet berör mångkulturella grupper där en handling sker bland individer med olika kulturella bakgrunder. Resultatet visade på att förskollärarna använder sig av olika metoder som närvarande pedagog, ta del av barnens hemkultur, tecken, bilder och rörelser för att främja trygghet hos nyanlända barn i leken. Förskollärarens inflytande i barns gruppkonstellationer beskrivs då det skapar trygghet hos barn även där. En närvarande förskollärare som bidrar till att barnen leker i en varierad mångfald skapar på så sätt en trygghet i en interkulturell miljö.
8
Barkentin, Ulrika. „Dom bara leker“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28512.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Barkentin, Ulrika (2011). ”Dom bara leker” (”They are just playing”). Kultur, medier och estetik, examensarbete, Malmö Högskola.Syftet med detta arbete är att undersöka, jämföra och analysera fyra olika pedagogers synsätt på aktiviteterna lek och lärande. I undersökningen försöker jag även redogöra för hur pedagogernas inställning till lek eventuellt har förändrats eller utvecklats över deras tid i yrket. Ytterligare undersöker jag om och hur pedagogerna medvetet planerar för och använder leken i sitt praktiska arbete.Metoden jag använde är kvalitativa intervjuer och för att uppnå syftet i min undersökning försöker jag att besvara följande frågor: Hur definierar pedagogerna aktiviteterna lek och lärande? Hur förhåller sig dessa aktiviteter till varandra? Hur upplever pedagogerna att deras synsätt på leken har utvecklats eller förändrats över tiden i yrket? Hur arbetar pedagogerna praktiskt med att förena aktiviteterna lek och lärande?Litteraturavsnittet behandlar olika forskares och författares teorier kring begreppen lek och lärande. I min analys av resultatet jämför jag teorierna med resultatet av intervjuerna. Min slutsats är att de fyra intervjuade personerna menar att lek och lärande hör ihop och har tydliga samband. Synsättet på lek och lärande har förändrats något över tiden och lek används som en metod för lärande.
9
Fransson, Magnusson Linn. „Har ni bara lekt idag : En intervjustudie om den fria leken i förskolan“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-6100.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den fria leken resulterar inte alltid i något konkret material så som många andra styrda aktiviteter på förskolan kan göra, vilket innebär att viss problematik kan uppstå. Bristande "bevis" på att lärande har skett kan bland vårdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag på förskolan och om de verkligen har lärt sig något. Tidigare forskning har visat att lek och lärande hänger samman och skapar förutsättningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmänheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lärande där tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillägnas. Syfte Syftet är att ta reda på förskollärares föreställningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. Frågeställningarna lyder: Vad innebär den fria leken för barns utveckling och lärande enligt förskollärare? Vad har förskolläraren för roll och betydelse i barns utveckling och lärande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte? Metod Den här undersökningen är en intervjustudie och är baserad på en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebär att andra personers livsvärdar och synsätt hamnar i fokus. Den metod jag har valt att använda mig av är intervjuer där 6 stycken förskollärare i olika åldrar på två avdelningar har deltagit. Resultat Mitt resultat visar på att den fria leken utgör en stor del av den pedagogiska verksamheten. Den fria leken ses som redskap för att lära känna barnen på en djupare nivå samtidigt som den fria leken skapar oändliga möjligheter för barns utveckling och lärande. Resultatet visar alltså på att det finns en pedagogisk tanke bakom det utrymme den fria leken ges och att pedagogens roll först och främst handlar om att vägleda, delta, stötta och inspirera barnen i deras lek och lärande
10
Forsberg, Adrian, und Anders Edstedt. „"Jaha, har dom bara lekt idag?" : En studie kring förskollärares och fritidspedagogers syn på fri lek“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-85959.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser på den fria lekens betydelse för lärande och utveckling och sin egen roll i den. Läroplanerna för både förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lärande, både fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhävt detta. Begreppet fri lek är dock något som inte definierats tydligt i läroplaner eller forskning, därför blev vi intresserade av hur pedagoger ser på detta begrepp och den aktivitet som ändå har en given plats i båda verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod där fem förskollärare samt fem fritidspedagoger har intervjuats. Resultaten visar i korta drag att det finns en enighet mellan förskollärare och fritidspedagoger när det gäller den fria lekens betydelse. En viss skillnad mellan förskollärare och fritidspedagoger kunde ses genom att de senare lyfter fram social kompetens som en av de viktigaste aspekterna av vad barnen lär sig genom leken, medan förskollärarna till större del ser leken som ett redskap för att på ett lustfyllt sätt möjliggöra all form av inlärning. Både förskollärare och fritidspedagoger ser sin roll som observerande och avvaktande i leken, och att om de går in i leken är det i första hand för att avstyra bråk eller för att förhindra att någon gör sig illa.
11
Thorén, Linda, und Lina Eriksson. „Leken i förskolan är den "bara" rolig? : En studie utifrån förskollärares perspektiv“. Thesis, Växjö University, School of Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5518.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Detta examensarbete handlar om lekens betydelse i förskolan, där studiens syfte är att skapa en förståelse för den innebörd förskollärare tilldelar leken i pedagogisk praktik.
I studiens litteratur & forskningsöversikt beskriver tidigare forskning leken som ett centralt begrepp, vilket tolkas att lek är en viktig faktor för barns utveckling.
Tre intervjuer har genomförts med pedagoger på förskolor, där intervjuguiden har byggts på frågor som sammanställts utifrån tidigare forskning, samt styrdokument. Under examensarbetet användes fokusgruppmetoden, vilket är en kvalitativ metod, som utgick ifrån semi- strukturerade frågor, för att skapa ett levande och ostrukturerat samtal.
Resultatanalysen visar att pedagoger i förskolan anser att leken bör tilldelas stor plats i verksamheten, då vi tolkat att pedagogerna anser att barnens utveckling främjas genom leken i verksamheten.
12
Jägrud, Malin, und Helena Laaksonen. „Vadå, vi leker ju bara! : Språkutveckling i lek och lärmiljö i förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10115.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
InledningSpråk i samspel med barn och vuxna i den pedagogiska verksamheten kan möjliggöra en språkutveckling tillsammans med medvetna pedagoger i en stimulerande lek och lärmiljö. Pedagogernas förhållningssätt är betydande för barns språkliga utveckling och de ska se till att barn kommer i kontakt med språket på ett varierat och lustfyllt sätt. SyfteSyftet är att undersöka pedagogers syn på språkutveckling, lek och lärmiljö samt hur pedagoger stimulerar barns språkutveckling i lek och lärmiljö på förskolan utifrån förskolans uppdrag. MetodI den här undersökningen valt att använda oss av en kvalitativ metod med intervju som verktyg för att samla in data. ResultatSamtliga pedagoger i resultatet hävdar vikten av arbete kring språkutveckling på förskolan. Undersökningen påvisar betydelsen av samspel samt pedagogernas förhållningssätt. Det vill säga närvarande, stöttande och aktiva pedagoger i arbetet med språk samt dess utveckling. Pedagogerna är medvetna om lek och lärmiljöns betydelse för en språkutveckling ska ske. Resultatet visar att pedagoger uttrycker betydelsen av goda kunskaper kring språkets betydelse och uppbyggnad samt vikten att möjliggöra språkutveckling på förskolan.
13
Andersson, Robin, und Fredrik Stigendal. „Det är är bara fantasin som sätter gränser“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33108.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vårt examensarbete grundar sig på en undersökning om skolrasten. Elever (åk 1–5) och pedagoger på en skola fick i kvalitativa intervjuer svara på hur de ser på rasten, dess innebörd och betydelse. Undersökningen använder sig också av observationer insamlade av oss på plats i skolan. I vårt forskningsläge behandlas olika faktorer utifrån ett rastperspektiv, faktorer så som lek, social utveckling och demokrati. Elevernas beskrivningar av rasten betonar betydelsen av att de får vara fria och leka vad de vill; valfriheten är viktig för dem. Pedagogerna anser att det finns en outnyttjad potential i rasten, som mycket väl hade kunnat innehålla pedagogiskt styrda aktiviteter/lekar. Vår undersökning pekar på att skolrastens funktion kan bidra till ökad måluppfyllelse i skolans arbete och att eleverna leker eftersom det är socialt främjande. Vidare kommer vi fram till att rast under skoltid kan liknas vid en redan existerande verksamhet: fritidshemmets.
14
Wretman, Åsa. „Att "bara" få leka : En vetenskaplig essä om barns fria lek i naturen“. Thesis, Södertörns högskola, Centrum för praktisk kunskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38579.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The name of this essay is “’Just’ go play – A scientific essay of children’s free play in nature”. Its purpose is to investigate what happens to us educators, and what we can see in children’s free play in nature, when we adopt a more observing and inquiring attitude and when the children steer their own play. The background to my interest in this is that I have been reflecting over the fact that my team organizes many activities, organized by us educators, and that I have a feeling that I am missing something in the children’s play and learning. My starting point consists of three essays, where I first depict two activities, organized by educators, and after that a situation where I follow and participate in the children’s play on their terms. Based on this I ask the following questions: Which learning and what experiences can we observe in the children’s free play in nature, by interpreting their actions, when us educators take a more flexible approach? What practical knowledge does an educator, who encourages free play, need? What abilities need to be strengthened, unlike an educator who is focused on the measurable, or what can be shown outwardly to others? Except reflecting over my experiences I have used participant observation of the child group. I was was filming the child group while playing, and taking notes on conversations between us educators. During the process, I decided to also let my colleagues film. My theoretical approaches are the theory of practical knowledge and theory of play, and my study has the form of an essay. I reached the conclusion, that we discovered new things in the children’s play; that the play went more harmonically, when we didn’t take the lead, and that us educators got calmer and more concentrated. The practical knowledge which us educators need is a responsive attitude towards children’s play, and a gaze which not only sees what’s apparent, but also perceives that which is not immediately obvious.Denna uppsats heter ”Att ’bara’ få leka – En vetenskaplig essä om barns fria lek i naturen”. Syftet med den är att undersöka vad som händer med oss pedagoger, och vad vi får syn på i barnens fria lek i naturen, när vi intar ett mer observerande och medforskande förhållningssätt och då barnen styr leken. Intresset har väckts i och med att jag reflekterat över att mitt arbetslag har många pedagoginitierade lekar i naturen och i känslan av att jag missar något i barnens lek och lärande. Min utgångspunkt är tre gestaltningar, där jag först skildrar två pedagoginitierade aktiviteter i naturen, och därefter en situation då jag följer med i barnens lek på deras villkor. Med utgångspunkt i detta har jag följande frågeställningar: Vilket lärande och vilka upplevelser kan jag och vi se hos barnen i deras fria lek i naturen genom att tolka deras handlande, då vi pedagoger intar ett följsammare förhållningssätt? Vad är det för praktisk kunskap som en pedagog, som ska uppmuntra den fria leken, behöver? Vad är det för förmågor som behöver stärkas, till skillnad från en pedagog som är fokuserad på det, mätbara eller det som går att visa upp utåt mot andra? Förutom att reflektera över mina erfarenheter har jag använt mig av deltagande observation av barngruppen; jag har filmat barnen i deras lek, och dessutom gjort anteckningar av samtal oss pedagoger emellan. Under processen bestämde jag mig för att även mina kollegor skulle få filma. Mina teoretiska ansatser är den praktiska kunskapens teori samt lekteori, och uppsatsen är skriven i essäform. Vad jag kom fram till var att vi upptäckte nya saker i barnens lek, att leken blev mer harmonisk då vi inte styrde den, samt att vi som pedagoger blev lugnare och mer koncentrerade. Den praktiska kunskap som vi pedagoger behöver är en mer lyhörd hållning gentemot barnens lek och en blick som uppfattar det diffusa och inte endast det uppenbara.
15
Kristensson, Carina, und Ann-Kristin Lilja. „"Vi leker inte, vi bara gungar!"“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32215.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Majoriteten av barn i Sverige tillbringar en stor del av sin vardag i förskolans kontext med dess struktur och ramar. Vår studie belyser hur barn kommunicerar, samspelar och leker i den strukturerade utemiljön med fokus på förskolegårdens gungplats. Syftet var att göra en jämförelse mellan hur barn upplever gungplatsen och hur vuxna tolkar barns sociala interaktioner i den fria leken. Studien vilar lika mycket på våra observationer av vad barnen gör, som vad barnen själva förmedlar i fokusgruppsamtalen. Vi lyfter fram den tillrättalagda förskolans utemiljö och dess betydelse, dels ur ett barnperspektiv och dels ur ett barns perspektiv. Ett barnperspektiv förutsätter att pedagogen ser barns perspektiv, men det går aldrig att bortse från pedagogens tolkningar (Halldén, 2007). När vi jämförde resultaten av våra metoder upptäckte vi att barnen ansåg att vi leker inte, vi bara gungar. I våra observationer tolkade vi att barn inte bara gungar utan även leker på gungorna och gungplatsen. .
16
Chmiel, Annie, und Kristina Johannesson. „Har du bara lekt idag lilla vän ? : En studie angående vårdnadshavares uppfattning om den fria leken i förskolan“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-18941.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Tidigare forskning visar att leken är viktig för barnens utveckling och lärande. I förskolans läroplan står leken även inskriven som ett av uppdragen, att verksamheten ska uppmuntra leken och det lustfyllda lärandet (Skolverket, 2016, s.9). Vi har dock fått erfara att kunskapen om lärande i leken inte är en självklarhet för vårdnadshavare. Vårt syfte är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi använder oss utav en frågeställning som lyder: Vilka uppfattningar har vårdnadshavare om den fria leken i förskolan? Till vår undersökning gjorde vi valet att använda oss av kvalitativ och kvantitativ metod genom enkätfrågor och intervjuer. Vi valde en enkätundersökning för att ville nå ut till många vårdnadshavare på kort tid och för att undersöka det vi har fått erfara. Intervjuerna valdes för att komplettera de fåtal enkäter vi fick in men även för att få mer utvecklande svar. Undersökningen utfördes i en kommun i Skåne där barnen på de tre olika avdelningarna var mellan 1 och 3 år. Vårt examensarbete handla om vårdnadshavares uppfattning om den fria leken i förskolan eftersom leken är av stor betydelse för barns utveckling. Resultatet visade att vårdnadshavarna uppfattar fria leken som betydelsefull för barns lärande och att barnen utvecklar b.la. samspel, kreativitet, motorik och språk.
17
Hagström, Sanna, und Lisa Thomsson. „Det handlar inte bara om frisk luft : En diskursanalys av förskolepedagogers subjektspositioner vid utomhuslek“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40120.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här uppsatsen behandlar de diskurser som finns i förskolans utomhusverksamhet samt de subjektspositioner förskolepedagoger intar vid utevistelse. I vårt resultat framkom diskurser som påverkar vilken subjektsposition har valt. De diskurser som har urskilts och behandlas är den motoriska utmaningen, fri lek och undervisning utomhus. Subjektspositioner är i den här undersökningen den roll som tilldelas, intas och erbjuds av pedagoger och det som möjliggör och begränsa hur de agerar i olika diskurser. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap för forskningsfältet. Den kunskap vi har önskat att bidra med innefattar hur komplexa subjektspositioner motiverar pedagogers agerande under barns utomhuslek i förskolan. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex verksamma pedagoger, en förskolerektor samt observationer från två förskolor. Genom en intervju och observationsstudie har vi undersökt hur pedagoger agerar under tiden när de vistas utomhus samt hur de själva anser att de agerar. Som stöd för observationerna användes även kartor för att visualisera resultatet. Empirin har analyserats med diskursanalys för att kunna urskilja och belysa de hur en diskurs möjliggör och begränsar olika subjektspositioner. Resultatet visade att den fria leken och barns motoriska utveckling är det som pedagoger upplever som syftet med utomhusvistelse. De subjektspositioner som konstruerades är “övervakaren”, “igångsättaren”, “omvårdaren” och “medlekaren/medforskaren”. Dessa fyra subjektspositioner har presenterats i resultatet. I diskussionen kopplas resultatet ihop med tidigare forskning och litteratur som framkommer i bakgrunden. Slutsatsen av arbetet är att pedagogerna tilldelas, intar eller erbjuds en subjektsposition som oftast innefattar att de inte är så aktiv med barnen som de hade velat men att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om denna kultur.2019-12-20
18
Eriksson, Elin, und Dani Johannesson. „”Men vi leker ju bara Spiderman” : En kvalitativ studie om förskollärares förhållningssätt till barns bråklek“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10106.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Lek är en viktig del i barns uppväxt och verkar vara ett behov som barn har. Bråklek är en aktiv lekform som uppskattas av många barn, och innefattar bland annat spring, jage, klättring, brottning, fasthållning och sparkar. Dock kan lekformen väcka starka känslor hos vuxna eftersom de kan uppleva bråkleken obehaglig. Den kan vara utmärkande, dra till sig uppmärksamhet och ibland uppfattas våldsam vid första anblick. Förskollärare resonerar och förhåller sig till barns bråklek på olika sätt, vår ambition med studien är att synliggöra dessa förhållningssätt.SyfteSyftet är att undersöka förskollärares förhållningssätt till och sätt att resonera kring förskolebarns bråklek.MetodStudien utgår från kvalitativ metod. Fyra förskollärare, som arbetar med barn i åldrarna tre-fem år, har intervjuats.ResultatResultatet visar att förskollärare har olika förhållningssätt till bråklek och att de beskriver den på olika vis. Deras syn är att bråklek både leder till utveckling och lärande, samt kan uppfylla olika behov hos barnen. Vad gäller hantering av bråklek visar resultatet att förskollärare väljer olika sätt att hantera bråklek på, gemensamt är att alla pekar på vikten av vuxennärvaro. När leken anses olämplig används olika strategier för att styra den till att bli mer konstruktiv. Strategier som används är att erbjuda barnen nytt material eller hänvisa dem till andra miljöer, men i vissa fall väljer förskollärare istället att avbryta leken helt. Resultatet visar även att några förskollärare anser att det är viktigt att tillåta bråklek för de barn som vill ägna sig åt lekformen.
19
Gustavsson, Cornelia, und Catarina Karlsson. „Pedagogers roll vid barns val av lek och lekmaterial : "Det bara kom"“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19239.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
BAKGRUND: Hur handlar pedagoger för att bryta de traditionella könsmönster sområder och bistå barnen med könsneutralt tänkande? Vi vill undersöka om pedagogerna ärmedvetna om hur de agerar och resonerar i arbetet med barnen på förskolan ur ettgenusperspektiv. I bakgrunden tar vi upp pedagogernas, förskolemiljöns, föräldrarnas ochsamhällets inverkan på barns lek och lekmaterial.SYFTE: Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur pedagoger agerar och resonerarnär de erbjuder flickor och pojkar lek och lekmaterial.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ metod, tillvägagångssättet har varit observationoch informella samtal. Observationerna är gjorda på fyra olika förskolor sammanlagt gjordestjugofyra observationer med tillhörande informella samtal.RESULTAT: Resultatet visar att pedagogerna arbetar aktivt med genus och jämställdhet iförskolan. De tillfällen då ”det bara kom” upplever vi är i de situationer då pedagogerna varlite stressade eller i de vardagliga tillfällen då det går på rutin. Observationerna och deinformella samtalen visar att pedagogerna arbetar aktivt med genus på förskolan men dearbetar inte lika mycket med sitt eget personliga förhållningssätt.Uppsatsnivå: C
20
Eriksson, Camilla, und Sandra Svensson. „Idag har vi "bara" lekt : all lek har en mening och bidrar till lärande“. Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19250.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillåts att ta störreplats och på förskolor är den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara på detlustfyllda lärandet och vara lyhörd för vad barn är intresserade av är viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillägna sig en förståelse för sig själv och sin omvärld genom att lära och upptäcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte är att undersöka, tolka, beskriva och analysera några pedagogers syn på lekensbetydelse för barns lärande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de använder sig avleken i lärandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har använts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker sina svar utifrånenskilda individers tankar och åsikter. Genom intervjuerna har vi undersökt respondenternas uppfattningar ochinställning till lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Ur ett sociokulturellt perspektiv har vi formatvår teoretiska utgångspunkt. Vårt urval består av sex stycken pedagoger både förskollärare och barnskötare somalla är verksamma på förskolor med barn i åldrarna tre till fem år. Respondenterna var bekanta för oss sedantidigare.RESULTAT:Resultatet visar att samtliga pedagoger är överens om att leken är en viktig del i barns utveckling. Den är encentral del i förskoleverksamheten och ett betydelsefullt redskap att arbeta med på förskolan. Vidare visaderesultaten att leken bidrar till att barns intressen synliggörs, de lär sig samspela med varandra och språketstimuleras. Pedagogerna tar tillvara på leken genom att delta och menar att leken är ett pedagogiskt verktyg attanvända sig av i den dagliga verksamheten.Uppsatsnivå: C
21
Hatami, Masoumeh, und Ferangis Mohammadi. „Lekte du bara? : En intervjustudie om barns fria lek i förskolan ur ett föräldraperspektiv“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-29903.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Det finns olika forskning om lek ur barn och pedagogers perspektiv. Vi har uppmärksammat att det är brist på forskning om föräldrars syn på den fria leken. Och vi kunde inte hitta någon avhandling om barns fria lek ur föräldraperspektiv. Därför valde vi att läsa olika avhandlingar som handlar om lek ur olika perspektiv. Hiorth (1996) har i sin avhandling Barns tankar om lek kommit fram att barn själva skapar lekens innehåll. Sandberg (2002) påpekar i sin avhandling Vuxnas lekvärld att vuxnas syn på lek grundar sig i den vuxnes tidigare erfarenheter av lek. Tullgren (2004) i Den välreglerade friheten kommer fram att det är viktigt att barn leker och att pedagogen uppmuntrar och bekräftar leken. Tellgren (2004) i Förskolan som mötesplats pekar på olika strategier som barn använder för att komma in i en lek. Vi valt att lägga fokus på föräldrars syn om fri lek i förskolan vilket också är syftet med studien. Eftersom vi både är blivande förskollärare anser vi att det är oerhört viktig att informera föräldrarna om lekens betydelse för barns utveckling och lärande. Vi har också lagt märke till att lek är ett viktigt begrepp i läroplan. Ordet lek återkommit många gånger på olika ställen i läroplanen. Den datasamlingsmetod som har använts är en kvalitativ intervjustudie. Vi har således intervjuat sex frivilliga föräldrar om deras syn på fri lek. I resultatet presenteras föräldrarnas syn på begreppet fri lek. För föräldrarna är den fria leken när deras barn bestämmer själva samt när de tycker att leken är naturlig och rolig. Föräldrarna räknar leken som alla barns aktiviteter och olika rollekar både inom och utomhus. För föräldrar spelar plats och tid inte stor roll för barns fria lek och barn kan leka var och när som helst. Föräldrarna tyckte att det är viktigt för barn att leka. Det märker föräldrarna när de ska avbryta barnens lek. Utifrån föräldrarnas tankar kring relationen mellan lek och lärande har vi kommit fram till att föräldrarna är medvetna om att barns sociala kompetens och individuella förmågor utvecklas genom den fria leken. Resultatet visar att begreppet fri lek ses på olika sätt. Några föräldrar har en bredare kunskap om vad begreppet fri lek innebär medan andra visar en smalare syn. I resultatdiskussionen diskuterar vi vårt resultat med hjälp av tidigare forskning och lekteorier.
22
De, Rossi José. „Les Récits cosmogoniques Bara“. Lille 3 : ANRT, 1988. http://catalogue.bnf.fr/ark:/12148/cb376062727.
Der volle Inhalt der Quelle
23
ROSSI, JOSE DE. „Les recits cosmogoniques bara“. Montpellier 3, 1987. http://www.theses.fr/1987MON30017.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Les takahotsy, genre litteraire bara, rapportent toujours une origine ; la formation du monde est une des questions ambigues et angoissantes que les recits tentent d'elucider. S'appuyant sur un corpus de textes collectes par cinq enqueteurs entre 1916 et 1968, ce travail propose d'analyser un aspect de la mythologie bara, groupe ethnique du sud de madagascar. Ce recueil de textes est un echantillon des productions litteraires relatives a l'origine du monde. En precisant la place de la cosmogonie dans la tradition orale de ce groupe, on est amene a aborder un domaine plus large : "la litterature bara". Mais il faut par la suite se concentrer sur le corpus pour detailler la typologie formelle de ces recits et les modes de leur enonciation. Ce va et vient est repris dans la methode d'analyse ou, a travers les formes et les contenus, on peut degager les finalites de ces recits; on decouvrira alors qu'ici, la cosmogonie ne rappelle pas simplement une origine, mais sert aussi a resoudre un probleme ponctuel contemporain de la narration. Plutot qu'une tentative de remonter le cours du temps, il s'agit davantage d'une mise en ordre du monde par le biais de la connaissance des rites et de la structure sociale. L'imaginaire est exprime avec talent : une ponderation apparait entre le serieux de la persuasion et l'humour traduit, entre autres par le jeu sur les signifiantsTakahotsy, a bara literary genre, always refers to an origin; the world creation is one of the ambiguous and frustrating questions that these narratives try to work out. This study proposes to analyse one aspect of the bara mythology, an ethnic group living in the south of madagascar. It rests on a corpus gathered by five investigators between 1916 and 1968. This anthology is a sample of bara literary productions referring to the origin of the world. In situating cosmogony in the oral tradition of this ethnic group, one is led to deal with a broader field : bara literature. Subsequent to this, one will have to concentrate on the corpus in order to explore the formal typology of these narratives and their mode of enunciation. Tsi movement to and from bara literature is analysed in a new fashion with the method of analysis resorted to. The aims of these narratives can therefore be laid out thanks to the analysis of forms and contents. Thus, one will discover that in bara literature, cosmogony does not only refer to an origin but can also be used to solved a specific problem which originates from the very act of narration in a given situation. Indeed, cosmogony is much more an attempt to organize the world than an attempt to go up along the course of time through the knowledge of tradition and social structure. The imaginary is expressed with talent : there appears a balance between the firmness of persuasion and the humour conveyd by the interaction of the signifying units
24
Pettersson, Jessica, und Alexandra Thomsson. „"Jaha, ni har bara lekt idag" : En kvalitativ intervjustudie utifrån förskollärare och barnskötares syn på leken“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-428079.
Der volle Inhalt der Quelle
25
Bjerkerot, Åsa. „"Vi bara firar" : Högtider, traditioner och rituella uttryck i förskolemiljöer“. Thesis, Stockholms universitet, Centrum för barnkulturforskning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-59238.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna uppsats är att studera vilka högtider som uppmärksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhållande till förskolans läroplan och Konventionen om barnets rättigheter. Uppsatsens empiri består av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det är de så kallade ”svenska högtiderna” som uppmärksammas och även firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den läroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen. Vad det däremot innebär är informanter och forskare osäkra över. Uppsatsen diskuterar också, med stöd i empirin, den delaktighetsformulering som finns i läroplanen. Barnen skall göras delaktig i andras kultur men vilka som ska göras delaktiga i vad och hur det ska ske, råder delade meningar om. Texten avhandlar också rituella uttryck på förskolorna och diskuterar dessa, i förhållande till barnens lek. Kanske är ritualer vuxenlek, som liksom barnens lek, syftar till att skapa mening.
26
Eriksson, Josefine, und Hanna Eriksson. „”Vi har bara lekt idag” : 8 pedagogers uppfattningar om lekens roll för lärande“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34392.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie är en kvalitativ studie där vi använt oss av semistrukturerade intervjuer i vår datainsamling. Vi har låtit oss inspireras av fenomenografin som analysmetod, inom fenomenografin ser man på människans uppfattningar av sin omvärld vilket var en väsentlig utgångspunkt för vår studie där vi ville ta del av informanternas uppfattningar kring lekens roll för lärandet. Vi vill även veta om man enligt våra informanter kan använda leken som ett pedagogiskt verktyg. Materialet vi tagit fram är med hjälp av åtta pedagoger som vi intervjuat utifrån en semistrukturerad intervjumetod, vilket betyder att vi använt oss av mer öppna frågor i vår intervju. Vi har i vår bakgrund tagit fram tidigare forskning där det framgår att leken har en betydande roll för barnens utveckling och lärande samt att pedagogernas roll i verksamheterna är viktig för att vägleda barnen i deras lek och för att uppmärksamma det lärandet som sker i leken. Det har även framkommit utifrån den tidigare forskningen att miljöns utformning kan ha en betydande roll för de lärande som sker. Vårt resultat visar på att pedagogerna har en betydande roll i lärandet i leken då den uppfattas som ett verktyg i verksamheten.Godkännane datum: 2018-06-10
27
Zetterström, Mia. „Småbarnsavdelningar - bara barnpassning eller? : En kvalitativ studie om verksamheten på småbarnsavdelningar“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5549.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In the curriculum for Swedish pre-school the focus is mainly on five concepts. These are care of the children, learning, influence, rearing and security. These concepts are to characterize the activities of the pre-school in Sweden. Back in time the focal point of pre-school activities for young children was mainly on security. The learning part became more prominent as the children grew older. When speaking to teachers and parents I do sense that some believe this is the case even nowadays. They seem to suppose that pre-school for young children are only babysitting and not until the children get older they will get the opportunity to start learning. Is this how pre-school for the youngest children is functioning? My aim with this essay is to find out how the pre-school teachers are motivating their work and also how they are using the curriculum. In my search for significant material for my essay I visited two pre-schools where I interviewed four teachers and also performed observations. The empirical material I came across during interviews and observations was then compared to previous research made by other researchers. My result shows that teachers of pre-schools for younger children strictly work among the goals of the curriculum. The activities all have an obvious purpose and are linked to the curriculum. One of the main activities in investigated pre-schools is playing. Playing sessions are according to the teachers used for many reasons. By playing the children will not only learn how to behave in a group but also attain knowledge of new words and concepts, imaginativeness and taking turns. Likewise activities such as different kinds of language activities, singing and creating appear to be common in these pre-schools. The care of the children do occupy a big part of the day at pre-schools for young children but even so, these moments are used for learning.
28
Ivarsson, Linn, und Hanna Westher. „Har ni bara lekt idag? : En intervjustudie om uppfattningar om lek och lärande i förskolans arbetslag“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17760.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In the preschool curriculum you can read about the importance of play and play-based learning. Since the emphasis on these aspects of the Swedish preschool has increased, the purpose of this study is to examine perceptions of play and learning in the preschool educational team. Based on our purpose we have chosen to use a phenomenographical research approach. We have implemented focus group interviews in two educational teams in two different preschool environments. The compilation of the interviews were dissected into themes through a content analysis. The result of the study showed a somewhat contradictory description of play and learning. Play is presented as an instrumental value, a means to achieve something else. Learning is described as an ongoing process that requires educators that are aware of their role as a teacher. Even though the preschool teachers considers play and learning as two separate activities whilst planning, they still emphasize the relationship between play and learning. To summarize this study, one conclusion is the importance of joint discussions in the preschool educational teams. This could immerse the understanding of play and learning, based on the deepened relationship in the Swedish curriculum.Förskolans läroplan (2016) talar om vikten att främja leken och det lustfyllda lärandet. Eftersom dessa två praktiker har fått en ökad betoning i styrdokumenten är syftet med denna studie att undersöka uppfattningar om lek och lärande i förskolans arbetslag. Utifrån syftet har vi valt att förhålla oss till den fenomenografiska ansatsen där vi utgått från en kvalitativ metod. Vi har varit på två förskolor i två olika arbetslag och genomfört fokusgruppsintervjuer. Transkribering av intervjuerna sammanställdes och resultatet delades in i olika teman genom en innehållsanalys. Resultatet analyserades utifrån den utvecklingspedagogiska teorin och visade en något motsägelsefull beskrivning av lek och lärande. Leken beskrevs utifrån ett instrumentellt värde och lärandet beskrevs som en ständigt pågående process där medvetna pedagoger är en förutsättning för lärande. Trots att arbetslagen i planeringen av verksamheten fokuserade på lek och lärande som skilda praktiker, betonades samspelet mellan praktikerna. En slutsats som drogs var just aspekten av att i arbetslagen föra en aktiv diskussion om lek och lärande. Det kan i sin tur synliggöra en variation av uppfattningar och skapa en djupare förståelse för uppdraget utifrån det ökade samspelet mellan lek och lärande.
29
Ramsell, Camilla, und Christel Rosenblom. „"Idag har vi bara lekt" : En intervjustudie av förskollärarens uppfattning av barns fria lek i förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-410267.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar av barns fria lek. Vi vill undersöka förskollärares uppfattningar av på vilket sätt dem deltar i barns fria lek, hur dem kopplar in lärandet i den fria leken. Vi vill även undersöka på vilket sätt förskolläraren uppfattar sitt arbete med normer i den fria leken, samt uppfattningar om hur förskolans rutiner påverkar den fria leken. Studiens material samlades in genom sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från förskolor inom enskild och kommunal regi i mellan Sverige. För att ta reda på förskollärarens uppfattningar har vi använt oss av den fenomenografiska teorin som forskningsmetod då fenomenografin studerar människans uppfattningar av ett visst fenomen. I studiens resultat framgår det att förskolläraren deltar i barns fria lek genom att variera sitt deltagande. Dessa variationer bestod av att förskolläraren antingen var aktivt delaktig eller endast mentalt delaktig i den fria leken. Resultatet påvisar att förskolläraren främst bedriver en spontan undervisning i samband med den fria leken. Vidare framgår det i resultatet att förskolläraren arbetar medvetet kring förskolans värdegrund för att utmana normer i den fria leken genom miljöns utformning. I resultatet nämns det att förskolläraren är närvarande i den fria leken för att stötta barnen i att utmana könsstereotypiska lekmönster. Slutligen visar resultatet att förskolans rutiner ofta avbryter barns fria lek och visar att förskolläraren har en variation av anpassningar för att skapa bättre övergångar och möjligheter för barnen att återuppta leken. Utifrån vår studies resultat och analys tolkar vi det som att det finns en medvetenhet bland förskollärarna att leken ska ses som viktig, där förskollärarens närvaro bör uppfattas som central.
30
Wester, Patrik, und Frej Backström. „Bara lek, eller en pinne i ögat? : Lek och bråklekens roll i fritidshemmet“. Thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-181687.
Der volle Inhalt der Quelle
31
Persson, Sandra, und Ellinor Karlsson. „"Lek är bara tidsfördriv, eller?" En studie om hur identitet skapas i lek“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29038.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här studien är att få syn på hur barns identitetsskapande tar plats i lek. Leken är en arena som ger upphov till många möjligheter och vi undrar hur en identitet kan ta form i dessa. Genom en kvalitativ observationsmetod har vi studerat barns fria lek i en förskoleverksamhet. Detta för att sedan genom Meads teori (1962) kring interaktion och socialt samspel samt de kompletterande begreppen självkänsla och makt, fördjupa oss i lekens betydelse. Resultatet av studien visar att leken i förskolan är en central del av barns identitetsskapande. I leken får barn bemästra olika situationer som alla har påverkan på deras blivande jag. Meads interaktionsbegrepp samt begreppen självkänsla och makt ger oss perspektiv på hur vi kan förstå och se identitetsskapande i de empiriska leksekvenserna. Interaktioner och socialt samspel är lärorika processer som påverkar barns utvecklande av kunskaper och förmågor inom lek som sedan spelar roll för identitetsskapandet.
32
Arntzen, Kamilla, und Jennie Hallberg. „"Den vuxnes roll är att lyfta leken en dimension eller bara observera" : En fenomenorgafisk studie om förskollärares erfarande av deltagande i leken“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9588.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där för-skollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna är därför av kvalitativ karaktär.Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken. I den hierarkiska triangel som presenteras i resultatet och analysen visas de kvalita-tiva skilda kategorierna, där den mest komplexa kategorin innefattar pedagogers erfarande om rollen som medlekare och i den mest basala kategorin visas pedagogers erfarande om att det finns svårigheter med deltagandet i leken.Generellt kan det urskiljas av resultatet att förskollärarna är väl medvetna om nyare forsk-ning som säger att deltagandet i leken på barns villkor är av stor betydelse. Dock påverkas deltagandet av många faktorer i det pedagogiska arbetet.
33
Öberg, Mirjam. „"Killarna spelar mest fotboll. Tjejerna leker bara tillsammans hela tiden typ" : – En studie av barns uppfattning av relationen mellan lek och kön analyserat ur ett genusperspektiv“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6626.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Abstract The purpose of the study is to examine how children perceive the relation between play and sex and analyse it from a gender perspective. This by answering the questions: "Is the children’s choice of place, materials and company in play dependent on gender?" and "Is there a significant difference between the sexes and/or ages?" The study was done through twelve focusgroup interviews with three children in each group except two groups of two children in each. Eight boys and nine girls of six years old and nine boys and eight girls of nine years old were interviewed. Boys and girls were interviewed in separate groups and the questions were open ended and followed up. The analysis was done from a gender perspective where gender is considered a social construction, and the dichotomous and hierarchal gender system is the normative point of view for this essay. The results showed that there were differences between both the sexes and the ages in the children included in the study. The children had a strong opinion of what was common for boys and what was common for girls to play. The boys had more difficulty crossing gender boundaries than the girls. There was a difference between the ages in that the younger children played more role-play and the older children tended to play games with structured rules. There were differences in power between the sexes. The boys played in a larger area than the girls and the girls positioned themselves as weaker or subordinate. In the choice of playmates the boys and girls played largely separated and when integrated play occurred it was generally as opposite sides of a chasing game. The girls verbalised a lager focus on the relationship to their playmates than the boys did, where signs of hierarchical orders within the groups of girls was evident. There were also differences in choice of materials used in play in both ages. Examples for further research could be an observation of the children combined with interviews to note differences in the children’s view of the relation between gender and play in theory and what it looks like in practice. Further research in the power yielded by girls could also be done.
34
Arntzen, Kamilla, und Jennie Hallberg. „"Den vuxnes roll är att lyfta leken en dimension eller bara observera" : En fenomenografisk studie om förskollärares erfarande av deltagande i leken“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9380.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare erfar deltagandet i leken i förskolan. Forskningsfrågorna som studien utgår från är: Hur erfar förskollärare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollärare svårigheter och möjligheter med deltagandet i leken? Bearbetningen av insamlad data är inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, där förskollärarna ges möjlighet att berätta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervjuerna är därför av kvalitativ karaktär. Det framkommer i resultatet att förskollärare ser på sin roll kring leken på olika sätt, som observatör, tillförare och medlekare. Några förskollärare belyser svårigheter med deltagandet, till exempel tidsbrist. I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollärarnas erfarande av deltagandet i leken. I den hierarkiska triangel som presenteras i resultatet och analysen visas de kvalitativa skilda kategorierna, där den mest komplexa kategorin innefattar pedagogers erfarande om rollen som medlekare och i den mest basala kategorin visas pedagogers erfarande om att det finns svårigheter med deltagandet i leken. Generellt kan det urskiljas av resultatet att förskollärarna är väl medvetna om nyare forskning som säger att deltagandet i leken på barns villkor är av stor betydelse. Dock påverkas deltagandet av många faktorer i det pedagogiska arbetet.
35
Dolejší, Miloš. „Řízení barevného grafického LED displeje pomocí FPGA“. Master's thesis, Vysoké učení technické v Brně. Fakulta elektrotechniky a komunikačních technologií, 2017. http://www.nusl.cz/ntk/nusl-317123.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis deals with controlling a color graphic LED display using an FPGA. The first half of the theoretical part of this paper describes the properties of the used FPGA, the data source and a principle of controlling an RGB LED display. The second half describes an implementation of pulse width modulation and binary code modulation which enables the control of brightness of the display and of color depth of every sub-pixel. The practical part on the other hand describes the designing and the implementation of this module in the VHDL language. Then it explains the transfer of image data from Blackfin processor to the memory via PPI interface, the subsequent process of reading data from the memory, conversion of the data to a serial format and finally it describes the process of sending the data to the LED controller. The module was realized on the Digilent Atlys development board equipped with the Spartan-6 FPGA and was tested on a 32x20 light panel for the firm Ing. Ivo Herman, CSc.
36
Fors, Hanna, und Martina Johannesson. „“Ibland kan lek bara få vara lek” : En studie om sex fritidslärares uppfattning om lek på fritidshemmet“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40394.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att genom intervjuer beskriva och analysera fritidslärares uppfattningar om leken på deras fritidshem. Med stöd av studiens analysmetod med utgångspunkt i Sutton-Smiths lekretoriker har vi strukturerat och analyserat datamaterialet. Studien som utfördes är kvalitativoch genomfördes på olika skolor där sex fritidslärare intervjuades. Resultatet visar att fritidslärare uppfattar leken som betydelsefull. Leken ses som en arena för utveckling där elevernalärsigmånga olika färdigheter. Leken kan även vara en resurs för lärande där lek planeras efter ett syfte. Fritidslärare anser att den fria leken och elevernas intressen kan glömmas bort och egenvärdet av leken har då inte lika stor betydelse. Sammanfattningsvis så framkom det att leken kan ses ur olika synvinklar och att den inte är definierbar.2020-06-08
37
Purgina, Eva-Albina. „”Du bara bestämmer hela tiden!” - En kvalitativ studie om maktrelationer i förskolebarns egenstyrda lek“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29211.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I dagens samhälle spenderar barn en stor del av sin barndom på förskolan. Min erfarenhet är att barngrupperna är stora och att barnen ingår i många olika relationer, bland annat maktrelationer. Utifrån mina erfarenheter är av relevans att pedagogerna behöver öka sina kunskaper om barns maktrelationer för att hantera konflikter och förbättra klimatet i gruppen.Syftet med studien är att undersöka hur maktrelationer kommer till uttryck i förskolebarns fria lek.Jag genomförde studien med hjälp av kvalitativ metod i form av icke-deltagande observation där jag använde ljudupptagning och anteckningar för att samla in data. Jag observerade barnens fria lek under tre veckors tid på en åldersblandad förskoleavdelning.Studien visar att:- Maktutövning pågår hela tiden i barns egenstyrda lek;- Makt handlar om rätten att bestämma och kontrollera barns villkor, andra barn och själva leken;- Barn uttrycker maktutövning verbalt respektive icke-verbalt och använder makt både positivt och negativt;- Barnen använder olika strategier i maktrelationer;- Maktutövning kan innebära både möjligheter och begränsningar för barn;- Barngruppen som jag observerade kräver åtgärder för att klimatet ska kunna förbättras.
38
Therus, Martin. „Lotta bara bråkar : en utforskande essä om leken och dess förutsättningar“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28948.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this essay is to explore why some children are having a hard time playing together with other children, while others have the ability to play for a long time without interruptions due to conflicts. The stepping stone to this essay has been my thoughts concerning play, which has been inspired foremost by Birgitta Knutsdotter Olofsson. The essay starts with two stories about two children, one of whom is having particular difficulties playing with other kids without getting into conflict. From these examples I turn to three different play theories: play as communication (Bateson and Olofsson), play as transition (Winnicott) and play as developement (Vygotskij). Thereafter comes a reflection, where I examine my stories from the viewpoint of these three theories. But to be able to give the whole picture of play and its conditions, comes another section of theory concerning peer cultures and empathy. The essay then continues into an overlapping reflection, where I scrutinize and critically question my own actions from all these theories. This critical reflection emanates from my own experiences and observations and is also turned against the ways us teachers are acting in general. Working with the essay has given me many new thoughts in how to work with children, such as the importance of being aware of childrens peer cultures, but above all pinpointing on the importance of a present teacher.
39
Edholm, Jenny, und Louise Sjödin. „Konflikthantering i förskolan – bara bråk eller tillfälle till lärande? : En kvalitativ intervjustudie om hur förskolepersonal arbetar tillsammans med barnen för att lösa konflikter“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-180927.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vi vill med detta arbete öka våra kunskaper runt konflikter och hur man kan använda leken som metod för att lösa konflikter på ett konstruktivt sätt. Vårt syfte och våra forskningsfrågor är hur beskriver förskolepersonalen konflikt bland barn? Hur beskriver förskolepersonalen att de använder lek i konfliktsituationer? Vilka andra konflikthanteringsmetoder beskriver förskolepersonal att de använder? Metod delen beskriver vi hur vi har gått tillväga, genom en semistrukturerad kvalitativ studie där sex förskolepersonal har blivit intervjuade på olika förskolor i Norrland. Här beskrivs resultatet där följande visar att respondenterna tycker att definition av en konflikt är att vara oense om saker. Respondenterna beskriver även situationer där konflikter kan uppstå te x vardagssituationer eller i leken på förskolan. Förskolepersonalen kan då uppleva konflikter som en bagatell men för barnen kan det kännas jobbigt och barnen vet inte hur dom ska hantera detta. Respondenterna menar att en konflikt har två sidor och bör lyssnas på av båda barnen, eftersom barnen har olika uppfattningar av konflikten. Respondenterna menar att böcker och lek förstås på olika sätt av barnen, men genom att läsa och leka tillsammans med barnen så kan barnen fråga och fundera med förskolepersonalen, hur konflikter kan uppstå? Hur konflikter kan lösas? Osv. Vidare menar respondenterna att använda drama/rollspel tillsammans med barnen så kan barnen lättare följa med i diskussioner runt konflikten. Genom dessa sätt är samtalen runt konflikter bra för då blir inget barn utpekat utan får en bättre förståelse för konflikten samt dess betydelse med hjälp av förskolepersonalens.
40
Ljung-Denqvist, Ida. „"Jag bara leker" : En studie om förskolebarns föreställningar om lek“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-70487.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om förskolebarns föreställningar om lek, i åldrarna 4-5 år. Jag studerar här barns perspektiv på lek med inspiration av fenomenologisk teori. För att besvara frågeställningarna Hur beskriver barn vad lek är för dem och Vad är det i leken som lockar barn att leka användes metoden semistrukturerade intervjuer med ett förutbestämt frågeschema i intervjuer med 17 förskolebarn. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av barns perspektiv samt det fenomenologiska perspektivet som inspiration där människan erfar världen genom kropp och sinne. Resultatet visar att merparten av förskolebarnen leker för att de tycker att det är kul, att de helst leker med kompisar än leker själva samt att de dras till leksituationer beroende på materialets placering och användningsområden. I analysen framkommer det att sociala relationer, miljöer och redskap påverkar lekens utfall.The purpose of this study is to contribute to knowledge on 4-5 years old children's conception of play in preschool. The study is inspired by phenomenological theory. To answer the questions How do children describe what play is for them and What is it in play that attracts children to play I used semistructurered interviews with a predetermined questionnaire to interview 17 preschool children. This has been made possible by using the child's perspective as well as the phenomenological perspective as inspiration where one experiences the world through body and mind. The result shows that the majority of preschool children play because they think it's fun, they prefer to play with friends rather then play by themselves and they are drawn to playsituations depending on the location and the use of the material.
41
Råberg, Maria, und Hanna Åkerlund. „Den fria leken, det ska barnen bara klara av : en studie om förskollärares arbete med språkstörning i förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-410356.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare respektive specialpedagoger ser på språkutvecklande arbetssätt för alla barn i förskolan. Särskilt fokus på den fria leken och förskolans andra sociala sammanhang, för de barn som har språkstörning alternativt sen språkutveckling. Empirin i studien samlades in genom en enkätundersökning, vilken genomfördes via Facebook och var riktad till förskollärare, samt genom fem intervjuer med specialpedagoger. Det empiriska materialet har efteråt analyserats och diskuterats med utgångspunkt i de sociokulturella samt barndomssociologiska teorierna och dess centrala begrepp. Från studiens resultat har vi kunnat utläsa att de båda yrkeskategorierna hade en gemensam syn på förskollärarens ansvar för det språkutvecklande arbetet, dock framkom en del oenigheter kring synen på vad som är ett språkutvecklande arbetssätt och hur mycket stöd barn med språkstörning alternativt sen språkutveckling bör få.
42
Aldelöv, Jennie. „Vilka lekar är tillåtna att leka i förskolan? : Om bra och dåliga lekar i förskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32762.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In this study I want to survey which plays preschool teachers thinks are accepted in preschool and wish aren’t. I also found it relevant to investigate when and why they choose to interrupt a play and what happens when they do? My interest for the possibility that we might judge by some values was the reason for my question formulations and for the follow-up questions in my interview. For my survey I used semi-structured interviews to get a deeper knowledge about this domain and for the opportunity to ask further supplementary questions. The results show how preschool teachers accept most of the plays and that those plays that aren’t accepted and in need of being disrupted or to be changed mostly are plays where someone could be hurt or violated. It also shows that the preschool teachers think that they should regulate or interrupt children´s plays as little as possible because most of the time interruption turns the plays in a negative direction. My conclusion is that preschool teachers are willing to see children’s intentions but there are also norms and values that regulate what´s accepted or not.
43
Norberg, Amanda, und Simone Svärd. „“Har ni bara lekt idag?” : - ‘’En kvalitativ intervjustudie om pedagogers uppfattningar och engagemang i den fria leken.’’“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-42531.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien har varit att synliggöra pedagogers uppfattningar om fri lek samt sitt engagemang i den. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med 12 pedagoger som alla arbetar inom förskolans verksamhet. Under resultatet har vi utgått från både Sutton-Smiths lekteori, innehållande sju olika sätt att se på leken för att lyfta fram den mångfald som finns inom lek. Ivrendis lärarroller har också använts för att ringa in i vilken utsträckning de olika rollerna förekommer. Pedagogernas uppfattningar har hjälpt oss att förstå hur viktig den fria leken är och vilka utmaningar de som är verksam inom förskolan ställs inför, då de måste hävda den fria lekens rätt till att ta plats. Resultatet visar att pedagogerna i denna studie ser den fria leken som barnens arena, där de får möjligheter till att utveckla viktiga färdigheter som exempelvis självständighet och konflikthantering. Det framkom även att pedagogernas engagemang var varierande, barnens ålder samt vilken inställning pedagogerna har till lek kan vara orsaker till detta. Det visade sig även att pedagogerna främst valde att ta sig an avvaktande roller som innebär att de inte är aktivt deltagande i leken, men ändå finns i närheten om barnen är i behov av stöttning.Betyg i Ladok 210606.
44
Jensen, Sofia, und Emmie Svensson. „"Det är inte bara det man lär sig, att leka" : En studie om pedagogers syn på lek och lärande“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för Lärarutbildning, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-7690.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien behandlar barns lek i förhållande till lärande utifrån pedagogers perspektiv. Syftet är att undersöka pedagogers syn på lek i förhållande till lärande. I forskningsbakgrunden lyfts tidigare forskning kring lek och lärande, samt den relation som finns emellan de. Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av metoden fokusgruppsintervju, även kallad fokusgrupp, som innebär att en grupp människor samlas och får under begränsad tid diskutera ett givet ämne med varandra. Ur ett postmodernt perspektiv bearbetades sedan det insamlade materialet. Resultatet visar att pedagogerna väljer att se lek och lärande som oskiljaktiga. Det är de vuxna som, med hjälp av sin makt i form av kunskap, tillskriver leken ett lärande där det finns en syn på barnet som att de leker för att det är roligt. En uppfattning hos pedagogerna är att det är de vuxna som behöver synliggöra lärandet för att barnet ska få en medvetenhet om vad och att de har lärt.
45
Åkebrand, Ida, und Sofia Andersson. „“Vi leker inte bara, vi har undervisning” : En studie om förskollärares tolkning och hantering av begreppenundervisning och lek i förskolan“. Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-37360.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Föreliggande studie syftade till att utforska och analysera hur förskollärare tolkar begreppenundervisning och lek samt deras uppfattningar om hur de hanterar begreppen i förskolans verksamhet.Studien guidades utifrån följande frågeställningar: Hur tolkar förskollärare begreppen undervisning och lek?Vilken relation ser förskollärare mellan undervisning och lek? Hur ser förskollärare på förändringarna i förskolansreviderade läroplan? Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex verksamma och utbildadeförskollärare på sex olika förskolor. Vid bearbetningen av det empiriska materialet utkristalliseradesfem teman som presenteras i resultatet: Kommunikation och socialt samspel, Undervisning och lärande, Lekensom ett verktyg, Social stöttning i leken och Implikationer av förändringarna i förskolans läroplan. Resultatetvisade att förskollärarna såg positivt på att undervisningsbegreppet för s in i läroplanen och dehoppades att den reviderade läroplanen ska höja förskolans och förskollärarnas status. Förskollärarnauttryckte att begreppet undervisning var ovant att använda i förskolan men uttryckte sin förståelse förhur undervisning kan bedrivas i förskolans verksamhet. De menade att undervisning pågår hela dagenbåde spontant och planerat, förutsatt att en vuxen är närvarande och att de har en medvetenhet i vadde undervisar om. Förskollärarna beskrev att leken har en självklar plats i förskolan och attundervisningen bör bedrivas på ett lekfullt sätt utifrån barns intressen. De såg även leken i sig som ettföremål för undervisning och lyfte vikten av förskollärares roll för att stötta barns utveckling ochlärande. Analysen av resultatet hade sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och utfördesgenom en tematisk analys.Godkännadne datum: 2019-06-07
46
Lasson, Mattias. „De är bara lite upptagna : Hur, när och varför tycker barnen att vuxna ska involvera sig i leken i förskolan?“ Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-338401.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur, när och varför barn i förskolan tycker att de vuxna ska involvera sig i leken. Detta undersöks med hjälp av kvalitativa intervjuer av barn. Lek ses här dels som något som ingår som ett karakteristiskt drag i barns beteende och som är viktigt för barns utveckling och välbefinnande men kanske främst som ett grundläggande mänskligt kultur- och meningsskapande fenomen som också är nära kopplat till lärande. Resultatet visar att barnen gärna vill att de vuxna ska involveras sig i eller delta i leken – eller i lekfullt samspel. Barnen i studien menar att de vuxna inte gör det i den utsträckning som de önskar – barnen verkar uppfatta det som att det i första hand beror på att de vuxna inte har tid för samspel genom lek. Att de vuxna i förskolan bara sällan involverar sig i leken stämmer överens med tidigare forskning som beskriver att det ofta finns en rädsla att störa leken och en oförmåga att tacka ja till lekfulla inbjudningar från barnen – bland annat för att detta faller utanför den traditionella lärarrollen. Under leken intar enligt tidigare forskning de vuxna ofta av en observerande roll och i samspelet med barnen under leken fungerar de vuxna som en sorts serviceperson som sällan deltar i leken. Med utgångspunkt i det som barnen här ger uttryck för finns anledningar för de vuxna i förskolan att fundera över om och hur de oftare kan delta i – eller i alla fall involvera sig i – barnens lek. Som argument för ökad involvering ger barnen att leken skulle bli roligare, tryggare och att relationerna mellan vuxna och barn skulle stärkas. Barnen uttrycker också att de vuxna kan ha egenskaper eller kunskaper som kan vara användbara i leken och att de vuxna kan vara bra på att låtsas och hitta på. Vuxnas deltagande i leken kan enligt barnen också bekräfta barnens kompetens och minska risken för att hamna utanför eller känna sig ensam. Frivillighet och turtagande i initiativ är förhållningssätt som barnen menar är viktiga för leken och som de vuxna måste förhålla sig till. De vuxnas deltagande verkar vara allra mest efterfrågat vid utomhusvistelse och vid regellekar men barnen önskar de vuxnas deltagande och lekfulla samspel även vid många andra lekaktiviteter.
47
Olsson, Victoria, und Julia Rosén. „"Du bestämmer bara inte!" : Makt och positionering i förskolebarns egenstyrda lek“. Thesis, Högskolan Väst, Avd för utbildningsvetenskap och språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-8213.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Bakgrund: Vår erfarenhet är att det är stora barngrupper i förskolorna och därmed många relationer som barnen ska ingå i och många andra barn de ska komma överens med. I dessa relationer förekommer även makt. Maktrelationer mellan barn anser vi att det behövs mer kunskap om. Dels för att såväl blivande som redan yrkesverksamma förskollärare bättre ska kunna förstå barns relationer med varandra, dels för att de ska kunna skapa en trygg miljö på förskolan. Syfte: Syftet med studien är att undersöka äldre förskolebarns maktrelationer och positionering i deras egenstyrda lek. Vi vill även undersöka hur barnen uttrycker detta, verbalt och icke verbalt. Metod: Vi genomförde studien med hjälp av kvalitativ metod, där vi valde att observera barnen under två veckors tid, fyra dagar första veckan och två dagar den andra veckan, på en förskoleavdelning med 19 barn varav tre inte fick delta. Vid observationerna använde vi videokamera samt skrev fältanteckningar. Detta för att vi anser att metoderna kompletterar varandra bra. Resultat: Resultatet visar att maktkamper och positioneringar bland barn pågår hela tiden. Makt handlar om att bestämma och för att få göra det använder barn olika strategier och tekniker. Vi har beskrivit dessa som härskartekniker och dem kan barnen tillämpa på olika sätt såväl verbalt som icke verbalt. Barns maktutövning och positioneringar kan vara både positiva och negativa. Maktutövning innebär ibland även att de utesluter och kränker varandra.
48
Kallio, Daniella, und Linn Martín. „"Vi leker att man bara får vara två" : En kvalitativ studie om barns exkluderingsprocesser i den fria leken“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38077.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Förskolan är en plats för barn att ta del av sociala sammanhang och lära sig fungera i en gemenskap där bland annat konflikter, regler och sociala koder existerar och där leken har en central och viktig del i barns sociala utveckling. Personal i förskolan ska ge barn stöd och stimulans i deras relationsskapande och bidra till att de får känna en samhörighet i gruppen. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur barns exkluderingsprocesser kan se ut och hur förskolans pedagoger förhåller sig till barns olika sätt att exkludera varandra i den fria leken. Semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare och flera timmar icke-deltagande observationer har använts som metod för att genomföra datainsamlingen. Sortering av empirin har genererat olika kategorier som har tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att verbala, kroppsliga och språkliga exkluderingar är vanligast förekommande och att pedagoger anser sig behöva vara närvarande, ha en god relation och bra strategier för att stötta barnen. Slutsatsen av studien är att personalen behöver vara lyhörda och närvarande för att ha möjlighet att göra exkluderingsprocesser positiva istället för negativa i syfte att stärka barnets självkänsla och relationsskapande.
49
Abrahamsson, Anna, und Jenny Häkänen-Muhanga. „"Det kan sitta femton ungar och bara äta blåbär" : En undersökning om hur förskollärare arbetar med utomhuspedagogik“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30817.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med undersökningen är att dels ta reda på hur förskollärare tänker kring utomhusvistelsens syfte. Syftet är även att utifrån de ramfaktorer som finns i verksamheten, undersöka hur förskollärare arbetar med utomhuspedagogik. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta informanter. Resultatet visar att förskollärare har olika syften med barns utomhusvistelse, samt att olika ramfaktorer kan påverka förskollärares arbete med utomhuspedagogiken. Slutsatsen är att ett pedagogiskt respektive romantiskt synsätt genomsyrar förskollärares arbete med utomhuspedagogik, samt att det råder en viss omedvetenhet kring olika ramfaktorer och dess påverkan på arbetet med utomhuspedagogik.
50
Karlsson, Lina, und Anna Lundgren. „“Vem bestämmer vad som är tjejsaker och killsaker? - Jag vet inte… det bara är så” : En kvalitativ studie om barns syn på leken i förskolan ur ett genusperspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-55011.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att synliggöra barns lek i förskolan utifrån ett genusperspektiv. En kvalitativ forskningsmetod tillämpades där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tolv barn i ålder 4–6 år, på två olika förskolor i två olika kommuner. Utgångspunkten för studien var Hirdmans (2003) genusteori som visar hur genus konstrueras av sociala, kulturella och historiska sammanhang. Resultatet visade att barnen uttrycker starka kopplingar till leksaker och kamrater när de beskriver vad som är centralt i leken och att barnen konstruerar genus i sina kamratkulturer genom att de upprättar lekregler där de väljer eller väljer bort lekar och leksaker utifrån könsmässiga egenskaper. Slutsatsen är att könsstereotypa normer och förväntningar kan vara så djupt förankrade i barnen att det riskerar att påverka och styra deras intressen och lekval i förskolan.