Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Biblioteket som en mötesplats“

I tidsskriftet Bibliotekaren kan man i årgang 1957 under overskriften "Grammofonpladeudlån" læse interessante erfaringer, som bibliotekar Helge Jensen (senere Albrecht) fik under en studierejse til engelske musikbiblioteker.1 Her kommer han også ind på bibliotekarens kvalifikationer og skriver bl.a.: "Af bibliotekaren kan man forlange, at han skal have nogen føling med musikken, og han må have noget kendskab til orkestre, dirigenter og eksekutører, som forekommer på pladerne. Den fortrolighed og de erfaringer, bibliotekaren far ved det daglige arbejde med samlingen, må være kvalifikationer nok. [...] Hvad danske bibliotekarer far brug for, kunne de måske erhverve på kursus foranstaltet af Danmarks Biblioteksskole. [...] Bibliotekarens rådgivende arbejde bliver formodentlig ret beskedent. Ganske vist vil lånerne komme til at danne et bredt udsnit af befolkningen, men det bliver den del, som er velorienteret om emnet, og som har en bevidst og sikker holdning over for musikstoffet. [...] Nogen grund til at puste spørgsmålet om bibliotekarens kvalifikationer så stærkt op, er der efter min mening ikke. Selv om man måske nødig vil høre sandheden, må det dog frem, at det i det store og hele snarere er formidling end vejledning, der bliver tale om."

Titlen Biblioteket i byens rum skal forstås sådan, at biblioteket både kan betragtes som en bygning, der gennem performativ arkitektur præger byens rum, og som en arena for møder på tværs af livstile, generationer og kulturer, der bidrager til byens identitet, kreativitet og sammenhængskraft. Eller med andre ord: Hvordan biblioteket som rum ”udvider vores forståelse af, hvordan offentlige rum ser ud, og hvad de kan bruges til”,

Det Humanistiske Fakultetsbibliotek som et tredje sted.Indsigt og udsyn. Biblioteket bor i et glashus – himlen spejler sig i de store ruder og gør grænsen mellem inde og ude diffus - meget symbolsk, fordi en osmose finder sted, når uendelige mængder elektronisk materiale transmitteres og bøgerne på hylderne kontinuerligt taler om andre bøger - derude. Til trods for sit flygtige ydre er biblioteket loaded med substans, fordi det er et videncenter, statisk og dog akkumulerende i sin bestand, men dynamisk i den forstand at det formidler viden.

Tidligt i Kirkens historie er bøger blevet anset som åndelige våben. Denne tradition kan føres tilbage til jødedommen, men også apostlen Paulus har understreget betydningen af 'åndens sværd' i kampen mod det onde. I klostrene i middelalderen var biblioteket det vigtigste rum efter kirken og sakristiet. Biblioteket var ofte placeret ved sakristiet, og har givetvis haft sin oprindelse i den samling af liturgiske bøger, der fandtes der. Munkene skulle anvende de liturgiske bøger i deres tidebønner og messer i lovprisningen af Gud og kampen mod djævelen. Men ud over denne kontinuerlige brug af 'åndens sværd' forordnede Benedikt i sin Regels kapitel 48, at der for den enkelte munk hver dag skulle afsættes flere timer til læsning; denne beskæftigelse blev intensiveret i fastetiden, hvor hver munk ved fastetidens begyndelse skulle have udleveret en bog fra biblioteket, som han skulle læse i løbet af fastetiden som en særlig indsats for at fremme sin åndelige udvikling. I det hele taget blev biblioteket betragtet som et våbenkammer, jf. den gamle sentens Claustrum sine armario sicut castrum sine armamentario (Et kloster uden bibliotek er som en fæstning uden våbenkammer). Der er i dag almindelig enighed om benediktinernes enorme indsats som bærere og udbredere af den klassiske og kristne kultur, herunder bogkulturen, i Europa i hele middelalderen.

Gennem de seneste 10 år er folkebibliotekerne i stigende grad blevet italesat som offentlige mødesteder med det resultat, at det i dag er svært at finde en lokal biblioteksplan eller et debatudspil om fremtidens bibliotek, hvor mødestedsfunktionen ikke er nævnt. Formålet med denne artikel er indledningsvist at beskrive og analysere den øgede italesættelse af biblioteket som mødested. På den baggrund konkluderes det, at der findes flere sociologisk funderede legitimeringer af bibliotekets mødestedsfunktion. Der er altså tale om en relativ klar forestilling om, hvorfor biblioteket skal fungere som et mødested. Derimod er der ikke mange bud på, hvordan biblioteket i praksis kan understøtte ophold og møder i det fysiske biblioteksrum. Afsættet for den efterfølgende diskussion af principper for indretning af biblioteksrummet er de dele af byplanlægningen, som i over 40 år har været optaget af, hvordan der kan skabes levende og mangfoldige rum mellem husene. Da visionen for biblioteksrummet som mødested er den samme, kan bibliotekerne lade sig inspirere af byplanlægningen.

I artiklen undersøges det, hvorledes ændringer i bibliotekernes karakter og opgaver afspejler sig i deres rumlige udvikling og placering som rum i byens rum. Med udgangspunkt i teorier om bysociologi og offentlighedsformer undersøges sammenhængen mellem bibliotekernes indre og ydre rum. Udviklingen fra samlinger med lukkede hylder til gradvis større åbenhed, flere aktiviteter og indtænkning i byplanlægning og kulturpolitik dokumenteres og eksemplificeres. Konkret undersøges biblioteksrummets udvikling fra de første bygninger og projekter over bibliotekskatedraler og videnstempler til bredt kulturelt og socialt orienterede institutioner. Udviklingen sættes i forhold til både bibliotekernes funktioner og materialer fra samlinger til netværk, ligesom undersøgelsen inddrager betydningen af forskellige arkitektoniske retninger og udtryk. Bibliotekstyper og placeringer belyses ud fra såvel internationale som danske eksempler. Afslutningsvis perspektiveres eksemplerne på indtænkning af biblioteker i byens rum med forslag til planlægning af selve biblioteksrummet som byrum.

Der var engang hvor litteraturen hovedsagligt var forbundet med alvor og det at læse var et dannelsesprojekt. Jørgen Thorgård bestyrede f.eks. bogprogrammet "Bøger" i Danmarks Radio, hvor de store spørgsmål blev stillet med udgangspunkt i litteraturens verden, og hvor målet var at snakke sig frem til en eller flere sandheder. Seerne var ikke i tvivl om, at det at læse var forbundet med lærdom og alvor. Samme tendens kunne identificeres på de danske folkebiblioteker. Her var forfatterne og værkerne i centrum, og en genre som krimi var ikke velset. De danske folkebibliotekarer så det som deres opgave at oplyse og berige befolkningen med det bedste af den litteratur som fandtes på bibliotekets hylder

Man ved ikke særlig meget om antikkens biblioteker. Skriftlige fragmenter, bygningsrester og andre arkæologiske kilder, som billeder og skriveudstyr, udgør summen man kan forske i og konkludere ud fra. Først i det 20. århundrede har man fået tilstrækkeligt med kildermateriale til at teoretisere om antikkens biblioteker, og to sådanne teorier diskuteres i denne artikel. Den ene teori, fremsat af Lionel Casson, omhandler bibliotekets indre rum, hvorimod den anden teori, fremsat af Gaëlle Coqueugniot, omhandler bibliotekets ydre fremtoning, som en arkitektonisk helhed. Efter at hver af teorierne er blevet præsenteret og diskuteret, betragtes de under ét, hvilket muliggør en diskussion af tilblivelsen af biblioteket som arkitektur. Biblioteksarkitekturen opstod ikke parallelt med udviklingen af biblioteket som samling af litteratur - snarere tværtimod.

Tidens litteratur er i stigende grad en litteratur, der finder sted uden for bogens rammer. Vi oplever den på scenen, hører den bippe ind på mobiltelefonen, følger den mellem venners statusopdateringer på Facebook, passerer den på gaden som street art, downloader den som applikation og finder den stikke frem blandet med andre kunstformer. Litteraturen anno 2012 breder sig således ud over bogen til et udvidet felt. Og vel at mærke et felt, der til stadighed ekspanderer, idet antallet af platforme, hvor litteraturen finder sted, er i vækst.

This thesis examines how library employees experience the library as a meeting place. Our questions are: What effect has the concept of a "library as a meeting-place" for library staff?How do they see the library as a meeting place? How do they see their workplace as a venue for meetings? The respondents interviewed work in public libraries. We were inspired by a cultural geographic theory that we re-designed. The following divisions were made in order to give the work a definitive structure:The "mental space"The library as a meeting place on a global and universal level;The "conceived space"Librarians and planners' thinking on the specific library as a meeting place;The "living space"How library staff perceive that the library is used as a meeting place in reality.In our analysis, we use a phenomenographic qualitative interpretive methodology. Phenomenography concerns the differences and variation of a phenomenon. In our case, this is how the library staff experiences the library as a meeting place. The result of our interviews gives us indications that the majority of respondents think the library is a meeting place for visitors (from the local community). It appears the library, as a venue, is used for many kinds of meetings. There are the meetings between visitors – but also meetings within the physical premises or concerning organising the library itself. We found that our respondents see the library as a meeting place from three different angles: from a societal perspective, an individual perspective and a library perspective.

The aim of this Master thesis is to study the public libraries' function as a place for people to meet. Four major questions are taken up: + Do the public libraries have the function of a meeting place? + How important do the librarians and the visitors find the libraries possible function as a meeting place? Do they think that this function is important? + What differs the public libraries from other places in society when it comes to the function of a meeting place? + What differences are there between a larger and a smaller library when it comes to the function of a meeting place ? The basis of this study are interviews with employees at a province library in Jönköping and at a smaller library in Sjöbo in Borås municipality. Our study deals with the history of public libraries, its functions as a meeting place, its architecture, culture, and statistics concerning numbers of visitors and loans of books. The conclusions that are drawn are that the public libraries have qualifications to function as a meeting place even if that isn't always the case. Certain factors as the pledge of secrecy makes it harder for the visitors at the library to get in contact with each other. The public libraries have an important social function, especially for senior citizens and unemployed. The smaller public library differs from the larger one in the way that the visitors and the employees at the smaller library get to know each other better and the contact with the visitors becomes more important.
Uppsatsnivå: D

In this master’s thesis we examine how the public libraries’ role and mission has been interpreted during the covid-19 pandemic and how the public libraries adapted to the situation. Public libraries are communal spaces meant for the public and according to the Swedish library law the public libraries should work especially towards a few specified prioritized target groups. Therefore, we also wanted to consider which groups needs that have been fulfilled or not, through the adjustments during the pandemic. The material of the study consists of interviews with 14 public library directors and 1 developer of public libraries services. We applied Fairclough’s framework for critical discourse analysis on our interview material. This framework was supplemented with Habermas term the public sphere and with the discourses about public libraries identified by Hedemark.  In the thesis we identified reasons and arguments for how the public libraries readjusted their library activities and prioritized services. We also identified which discourses about libraries were noticeable in the library directors’ descriptions of the libraries’ role during the pandemic. Several discourses about libraries identified by Hedemark were common in the material. We also found a discourse that had not been identified by previous research, which we named the social meeting place discourse. We interpreted the prevalence of this discourse about libraries, which focuses on the social aspect of the library as a meeting place, as an effect of the pandemic. Since the libraries have not been able to function as meeting places during the pandemic, this function has become more noticeable. The closing of the libraries as meeting places has affected all the library users but has affected the libraries work towards the prioritized groups the most. In some areas of Sweden the public libraries have replaced some of the meeting place functions with new digital services. These adaptions vary greatly between different counties, which has meant that people have had different access to library services depending on where they live.  This is a two years master's thesis in Library and information science.

1, Sammanfattning Den här uppsatsen handlar om hur kommun- och skolbibliotek kan arbeta med integration och läsfrämjande arbete. Projektet Biblioteket mitt i Världen har nyligen beviljats medel från Västerbottens Läns Landsting och Kulturrådet. Genom kvalitativa intervjuer med några personer som kan komma att påverkas av projektet och observationer försöker jag ge en bild av inledningsfasen av ett projekt som rör integration och läsfrämjande arbete. Observationerna rör föredraget Böcker, boxning och värderingar som inleder projektet. Eftersom projektet ligger alldeles i startgroparna är uppsatsen ett försök att sondera terrängen och undersöka projektets möjligheter. I uppsatsen undersöker jag hur några utvalda bibliotek jobbar med dessa frågor. De bibliotek som undersöks är Stadsbiblioteket och Filialbiblioteket på Ersboda i Umeå samt Skolbiblioteket på Rödbroskolan i Storuman. Här följer de frågor jag ställer mig i uppsatsen och svar på dessa frågor.   1, Hur kan biblioteket fungera som en mötesplats för integration? Uppsatsens viktigaste resultat är att kommunbiblioteket i och med att det är en skattefinansierad verksamhet bör vara en mötesplats för alla. Detta är något som också stöds av bibliotekslagen. För ett par år sedan bildades en mångkulturgrupp med representanter från Umeås bibliotek som jobbar speciellt med dessa frågor som enligt de personer jag har intervjuat som representerar biblioteken har inneburit en stor förbättring. I bibliotekets verksamhet är programverksamheten en viktig del. Genom att ha programpunkter som kan vara intressanta för personer med annan etnisk bakgrund och samarbeten med invandrarföreningar kan ett möte uppstå. Genom mitt resultat framkommer dock att förväntningen på att invandrare ska vilja komma på programpunkter kan vara felaktig. Det finns en synpunkt på att de som arbetar på biblioteket borde utgå ifrån en diskussion med människor med annan etnisk härkomst när de anordnar programpunkter. 2, Hur kan biblioteket jobba läsfrämjande (gällande integration)? När det gäller det läsfrämjande arbetet är en av bibliotekets viktigaste uppgifter att bistå personer med annan etnisk härkomst än svensk böcker på lättläst svenska. En annan sak som bibliotekspersonal kan hjälpa besökare med är att hjälpa dem med att hitta på internet samt att hitta litteratur till deras utbildning. Biblioteket har tagit emot ungdomar och gett dem boktips. En viktig aspekt i mitt resultat är att barnens språkkunskaper kan vara tillgångar på biblioteket. Det är också viktigt att mångfald speglas i litteraturen. På Ersbodabiblioteket märker de böcker med ett litet M om barn från olika länder finns representerade i böckerna. Det finns också en liten mångkulturavdelning bland barnböckerna. 3, Hur kan de erfarenheter som finns bland besökarna tillvaratas på ett gediget sätt? Bara genom att det finns besökare på biblioteken med annan etnisk härkomst än svensk på biblioteken öppnar upp för ett möte. Om det fanns fler anställda på biblioteken med annan etnisk härkomst en svensk skulle erfarenheter hos dessa kunna tillvaratas på ett gediget sätt. Idag är många delar av kulturlivet mycket homogent. Det är ett problem som avspeglar sig i bibliotekets verksamhet. För bibliotekets besökare skulle kunskap om olika kulturella uttryck öka med anställda med annan etnisk härkomst.

This bachelor thesis aims to examine how library staff experience the impact language cafes has on user integration and personal development, as well to study how language cafes can enable meetings between different individuals. Three different issues were to be answered which were a) how language cafes work on libraries, viewed as a social meeting place, b) how do language work with perceived user integration and c) with perceived personal development? Seven different semi structured interviews were conducted and thus six libraries were studied as two of the interviews were conducted on the same library. The library staff all worked in Skåne län and with language cafes. To analyse the results a theory about low-intensive and high-intensive meeting places was used in combination with four different themes: integration, personal development, disagreement and social contact. The theory that was used were created by Ragnar Audunson and is about how a meeting can be with someone who shares their interests or values, thus making it a high-intensive meeting, or someone who doesn’t share the same interests or values, thus making it a low-intensive meeting. The results of this thesis showed that a language cafe does result in both giving a place and reason for people to meet. There were signs of people developing as people, mainly getting more confidence and in the end seeking internship and thus not needing the language cafe anymore. Another conclusion is that the language cafes can be viewed as a high-intensive meeting place, but also a low-intensive, depending on how people look at and interpret it.

The purpose of this thesis is to investigate how the research library of Linnæus University is used by students as a meeting place. Building upon Putnam's theory of bonding and bridging social capital and Audunson's conception of high and low intensive meeting places, it aims to explore the research library's potential for creating social capital and thus strengthening both learning and democracy in a university context. Borrowing part of the survey design from a study conducted as part of the Norwegian PLACE project, this study collects responses from 134 students as to their use of the library as a meeting place. The results show that the Linnæus University library is used for a variety of meetings of both high and low intensity, why it should provide a good setting for the creation of social capital. There seems to be a connection between how often one visits the library, as well as to which department one belongs, and how one uses the library as a meeting place. The thesis concludes that the research library may aid the creation of social capital and that emphasizing this role would benefit both learning and democracy.

The purpose of this thesis was to investigate thephenomenon language café, an activity that is held in public libraries into which anyone is welcome who wants to practice their skills in Swedish, and see how this can be put in relation to integration. To reach the purpose we developed two research-questions; What does the language café fulfill for its participants? and How can the language café contribute to the promotion of integration? The study is based on semi-structured interviews with seven participants from language cafés. The theory used to analyze the results from the interviews is the Swedish sociologist José Alberto Diaz theory about the integration process which can be divided into seven dimensions. The findings of the thesis were that the language café can fill the function as a place to Speak Swedish, for Community-information, a place to meet and a place for trust and self-confidence. This can promote the integration process by being a place where people in need of language training can practice their skills in Swedish. It is also working as a meeting place, where one can integrate with other people and other cultures.
Program: Bibliotekarie

In Sweden, the libraries are an establishment with high trust. The library constitutes a meeting place where many activities take place, not just reading-promoting activities. Despite this, a development is seen where libraries are closing. This study examines various advantages and challenges for libraries in terms of three perspectives that are often discussed in urban and spatial planning: collaboration, accessibility and meeting places. The purpose of this study is to investigate the libraries’ conditions from a regional perspective and understand how these are developed in a changing society. In the study, representatives from six regional libraries were interviewed. The results show that libraries in both smaller and larger municipalities have challenges and advantages, although they may look different. Closures are not always evil, accessibility can extend beyond the physical sphere and new groups in society seek to libraries, which increases the importance of meeting places. Political changes can also lead to conflicts between political will and legislation.
I Sverige är biblioteken en kulturinstitution med högt förtroende och utgör en mötesplats för läsfrämjande och andra aktiviteter. Trots detta syns en utveckling där många bibliotek lägger ner. I denna uppsats undersöks fördelar och utmaningar hos bibliotek sett till tre perspektiv som ofta diskuteras inom samhällsplanering: samverkan, tillgänglighet och mötesplatser. Syftet är att undersöka bibliotekens förutsättningar och uppdrag ur ett regionalt perspektiv och förstå hur dessa utvecklas i ett föränderligt samhälle. I undersökningen har tjänstepersoner från sex regionbibliotek intervjuats. Resultatet visar att bibliotek i både mindre och större kommuner har utmaningar även om de kan se lite olika ut, att nedläggningar inte alltid är av ondo, att tillgänglighet kan sträcka sig bortom det fysiska och att nya grupper söker sig till biblioteken, vilket ökar betydelsen av mötesplatser. Politiska förändringar kan också leda till att det uppstår konflikter mellan den politiska viljan och lagstiftning.

The aim of this thesis is to investigate and increase the understanding of a present function of today´s public library, namely the function of meeting place; here called the social function or social space. Two small town libraries are included in the study, and the questions examined are:How is this function described at the two libraries and what similarities and differences are there between the two? How can one describe the relation between how the library as social space is described in research and at the libraries? The theoretical framework used in examining these questions, consists of three different discourses in culture policy (the discourse of state, market and civil society) and theories on civil society and the public library. A summary of current research makes visible eight different aspects of the public library as a social space. These aspects functions as parts of the theoretical framework as well. When put in relation to the material from the two small town libraries, the following aspects emerge as dominant: the library as a ”third place”, the library as a low-intensive meetingplace, the library as a space for inclusiveness and belongingness – and in a perhaps slightly more indirect way also the library as a space for civic librarianship (in a Swedish sense) and learning aspects. The ways in which the library as social space is described can to a relatively large extent be related to a communicative discourse or civil society, although in some aspects also to the state and market discourses.

Lack of safety is a problem in many public places in society, including libraries, where disturbances of order and crime are common problems. Perhaps, many people experience the library as a quiet and safe place, without quarrels, vandalism, violence, theft, or harassment, yet all these are recurring problems in libraries. This study is carried out to clarify factors that cause the lack of safety in libraries and to develop measures to counteract these factors. The survey is conducted as a case study of Högdalen library, where the purpose of the study is to understand how the environment at the library affects the safety of the place, based on the visitors' and personnel's safety experiences. In order to get answers to the study's main research question – that is, how visitors and personnel experience the safety at Högdalen library – a questionnaire survey was conducted, answered by 43 library visitors, as well as interviews with four people from the library's personnel. The study also includes an examination and a compilation of statistics from troublesome events that occurred at the library between the years 2017 and 2020 to further – together with the questionnaire survey and interviews – get answers to what problems are most common in the library today. The hope is that the questionnaire survey, the interviews, the statistics, and the study's theoretical and literature basis will provide answers to how crime prevention through environmental design can be used as a reference to improve safety at Högdalen library. The study is delimited and does not include any comparison between Högdalen library and other libraries concerning the safety experience. The results show that visitors and personnel have a positive image of the safety experience at Högdalen library. Most of the questionnaire respondents (83,7 %) have not experienced any situation that has developed the feeling of unsafety, while the personnel, instead, believe that incidents that have been experienced as troublesome have increased their awareness and experiences of how such situations can be handled, and further increased their motivation to strive for a safe environment for all library visitors. Although the above results show a positive safety experience at Högdalen library, a minor number of visitors (16,3 %) experience, or have experienced, the feeling of unsafety in the library's premises. These experiences of unsafety are based on cases linked to disturbances of order, harassment, drugs, or property crimes, but also problems with obstacles, ability to orientate and lines of sight. The personnel also highlight that some troublesome situations – associated with, for example, youth groups and addicts – have contributed to increased stress and a feeling of discomfort, which subsequently has affected their well-being in the workplace. However, it is important to remember that all people experience safety differently, and that a complete elimination of unsafety can thus be difficult to achieve. Nevertheless, it is vital to make every attempt to prevent the existing risks as much as possible.
Otrygghet är ett problem på många offentliga platser i samhället, däribland bibliotek, där både ordningsstörningar och brott är förekommande problem. Förmodligen upplever många människor biblioteket som en lugn och trygg plats, utan bråk, skadegörelser, våld, stöld, eller trakasserier, ändock är alla dessa återkommande problem på bibliotek. Den här studien genomförs med förhoppningen att klara ut orsakerna till otryggande faktorer på bibliotek, och i bästa fall ta fram åtgärder för att motverka dessa faktorer. Undersökningen görs i form av en fallstudie av Högdalens bibliotek, där syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur miljön på biblioteket påverkar tryggheten på platsen utifrån besökares och personals trygghetsupplevelser. I syfte att få svar på studiens huvudsakliga forskningsfråga – alltså hur besökare och personal upplever tryggheten på Högdalens bibliotek – görs en enkätundersökning besvarad av 43 biblioteksbesökare, samt intervjuer med fyra personer från bibliotekets personal. Studien innefattar därtill en granskning och sammanställning av statistik från besvärande händelser som inträffat på biblioteket mellan åren 2017 och 2020 för att vidare, tillsammans med enkätundersökningen och intervjuerna, få svar på vilka problem som är mest förekommande på biblioteket idag. Förhoppningen är att enkätundersökningen, intervjuerna, statistiken och studiens teori- och litteraturunderlag ska ge svar på hur brottsprevention genom urban design kan användas som referens för att förbättra tryggheten på Högdalens bibliotek. Studien är avgränsad och innefattar inte någon jämförelse mellan Högdalens bibliotek och andra bibliotek i avseende på trygghetsupplevelsen. Studiens resultat visar att besökare och personal har en positiv bild av trygghetsupplevelsen på Högdalens bibliotek. Majoriteten av enkätrespondenterna (83,7 %) har inte upplevt någon situation som frambringat känslan av otrygghet, medan personalen i stället menar att händelser som upplevts besvärande har ökat deras kunskaper och erfarenheter om hur sådana situationer kan hanteras, samt vidare ökat deras motivation att sträva efter en trygg miljö för alla biblioteks- besökare. Trots att ovannämnda resultat visar en positiv trygghetsupplevelse på Högdalens bibliotek finns det ett mindre antal besökare (16,3 %) som upplever, eller har upplevt, känslan av otrygghet i bibliotekets lokaler. Dessa otrygghetsupplevelser grundar sig på fall kopplat till ordningsstörningar, trakasserier, narkotika eller egendomsbrott, men också problem med hinder, orienteringsmöjligheter och siktlinjer. Personalen belyser också att vissa besvärande situationer – förknippat med exempelvis ungdomsgrupper och missbrukare – har bidragit med ökad stress och en känsla av obehag, vilket fortsättningsvis påverkat deras välbefinnande på arbetsplatsen. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla människor upplever trygghet på olika sätt, och att en fullständig eliminering av otrygghet således kan vara svårt att uppnå – men det är trots detta betydelsefullt att i största möjliga grad försöka förebygga de risker som finns.