Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Betecknare“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Betecknare" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Betecknare"
1
Nesby, Eunike. „Rum där män möts“. Nordlit, Nr. 47 (09.12.2020): 35–50. http://dx.doi.org/10.7557/13.5635.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I artikeln analyseras Knut Hamsuns novell ”Hemmelig ve” (1897) ur queer-perspektiv. Artikeln argumenterar för att Hamsuns novell skildrar ett samkönat erotiskt begär mellan berättaren och den man som betecknas som ”den främmande”. Den främmande förstås som berättarens dubbelgångare, och i egenskap av dubbelgångare representerar han berättarens förbjudna begär. Denna tolkning tar som utgångspunkt en jämförelse mellan 1897 års text och den tidigare version av samma novell som gavs ut under titeln ”Underlige Sjæle” (1891), samt genom en närläsning av de båda männens möten. Artikeln avslutas med en diskussion kring Hamsunforskningens förhållande till queerteori.
2
Bjerstedt, Sven. „Musikalitet som förmåga till närvaro, struktur och flöde: Ett centralt begrepp i skådespelares lärande“. Pedagogisk forskning i Sverige 24, Nr. 1 (19.12.2018): 85–105. http://dx.doi.org/10.15626/pfs24.1.06.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna artikel undersöker vilken betydelse och potential som begreppet musikalitet kan ha för skådespelares lärprocesser. Studien riktar sig främst till lärare och forskare vid landets högre konstnärliga utbildningar. Betraktad som professionsforskning och som exempel på språkliga metaforers potential i konceptualiserings- och lärandeprocesser bör den emellertid kunna vara av intresse även för andra läsare. Det nämnda intermediala begreppslånet kan uppfattas som en metafor som är av central betydelse när konstnärer, pedagoger och andra talar om teater. En teaterhistorisk översikt pekar på rytm som en central aspekt av den innebörd som har tillskrivits begreppet musikalitet inom teatern. Analyser av två omfattande intervjustudier med konstnärer och pedagoger på teaterområdet pekar på att begreppet musikalitet framstår som central i intervjuernas perspektiv på kvalitet i skådespelarens arbete. Den bild som framtonar av musikalitetens innebörd på teaterns område är komplex. Förmågan att agera musikaliskt kan uppfattas som sammansatt av en rad förmågor som kompletterar varandra, här betecknade med nyckelorden närvaro, struktur och flöde. En lockande uppgift för framtida forskning är att undersöka vilken potential detta sätt att uppfatta innebörden av begreppet musikalitet kan ha på begreppets ursprungsområde, musiken.
3
Nesby, Eunike. „Vilken svensk författare motsvarar Knut Hamsun och Örnulf Tigerstedt?“ Nordlit, Nr. 47 (09.12.2020): 65–76. http://dx.doi.org/10.7557/13.5632.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
”Vilken svensk författare motsvarar Japans Yukio Mishima, Tysklands Ernst Jünger och Frankrikes Louis-Ferdinand Céline?”, frågar en svensk debattör och forskare i en artikel 2016. Till dessa om än famösa så välkända namn adderar frågeställaren Norges Knut Hamsun respektive Finlands Örnulf Tigerstedt. Med denna fråga som utgångspunkt granskas och prövas i artikeln såväl nazistiska partiledare och nazistanhängare som svenska nationalpoeter. Vilka diktare är att betrakta som nazistiska och vilka har associerats med nazismen på felaktiga grunder? Och var alla nazistiska diktare män? I nutid med yttringar av vad som betecknats som ultranationalism och populism i ytterlighetsrörelser, till sin spets dragna i form av nynazism, är det viktigare än någonsin att göra upp med det nazistiska förflutna och utreda hur nazismen gestaltades i den nazistiska kampdikten, såväl i den svenska som i den nordiska.
4
Zackariasson, Maria. „Balansen mellan att uppmuntra och ställa krav. En reflektion över studenters uppsatsskrivande i relation till stress och stöttning“. Högre utbildning 9, Nr. 2 (2019): 15. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v9.1662.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
När studenter ska skriva sin första stora uppsats, det vill säga det som i högskoleförordningen betecknas ”självständigt arbete”, möter de delvis andra krav och förväntningar än de stött på tidigare under sin utbildning. Det kan gälla till exempel hur självständiga de förväntas vara, men också att de ska skriva en text som inte bara visar vad de själva har lärt sig utan som också andra kan lära sig av. För några är detta en spännande utmaning, som de ser fram emot, men för andra kan uppgiften framstå som skrämmande och stressande. Hur ska man som kursansvarig kunna entusiasmera och motivera studenter för uppgiften att skriva sitt självständiga arbete, när man samtidigt vill få dem att inse att uppsatsarbetet kan vara både svårt och utmanande och att de måste arbeta hårt för att klara av det? I denna artikel använder jag scaffolding som teoretisk utgångspunkt för att reflektera över detta, i ett resonemang runt vad stress och stöttning kan innebära i detta sammanhang och hur relationen dem emellan kan se ut. Jag utgår från mina erfarenheter som kursansvarig på en självständigt arbete-kurs på ett av lärarutbildningens program.
5
Johansson, Staffan, und Andreas Liljegren. „Socialtjänsten som granskningsobjekt“. Socialvetenskaplig tidskrift 28, Nr. 1 (27.09.2021): 3–28. http://dx.doi.org/10.3384/svt.2021.28.1.4082.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Öppna jämförelser (ÖJ) är ett system för kvalitetsmätning inom den svenska välfärdssektorn och ett skolexempel på det samhällsfenomen som betecknats ”granskningssamhället” (audit society) som försöker göra verksamheter mer transparenta och granskningsbara. Det svenska ÖJ-systemet har rönt internationellt intresse, bland annat genom den höga ambitionsnivån och den omfattande spridningen. Det finns forskning om hur ÖJ används inom olika delar inom socialtjänsten, men hitills ingen som undersökt hur ÖJ-systemet används som lednings- och styrverktyg. Syftet med artikeln är att beskriva hur politiker och ledande tjänstemän uppfattar betydelsen, användningen och konsekvenserna av ÖJ inom socialtjänsten och även att finna förklaringar till användningsmönstret. Studiens empiri är en enkätundersökning till 544 politiker och tjänstemän inom socialtjänsten i slumpvis utvalda kommuner. Analysen visar att ÖJ-systemet främst används för att identifiera förbättringsbehov, utvärdera utvecklingen över tid och som underlag för att rapportera till överordnade enheter. Användningen bestäms till stor del av huruvida användaren uppfattar att systemet har starkt stöd från den lokala ledningsstrukturen och att det uppfattas som ett pålitligt och relevant informationssystem. Den sammantagna tolkningen blir därför att det skett en långsam men stadig tillvänjning där ÖJ-systemet fått en naturlig plats som ledningsverktyg för både politiker och tjänstemän, främst med konsekvenser i form av förändrade attityder och styrformer och även, fast i mindre grad, konkreta verksamhetsförändringar.
6
Kronqvist Håård, Malin. „Styrning genom samverkan? – En textanalys av dominerande diskurser i en statlig skolförbättringssatsning“. Pedagogisk forskning i Sverige 26, Nr. 1 (04.05.2021): 42–69. http://dx.doi.org/10.15626/pfs26.01.03.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Artikeln tar sin utgångspunkt i tre texter rörande skolförbättringssatsningen Samverkan för bästa skola (SBS) varav två kan betecknas som policytexter och den tredje är en myndighets hemsida rörande SBS. Policydiskurser är viktiga att undersöka i och med att de ramar in vad som är den politiska viljan kring ett givet fenomen. Genom policy konstrueras mening och identifieras problem i utbildning. Syftet med studien är att skriva fram ett tänkbart narrativ om SBS för att synliggöra och lyfta fram underliggande diskurser i retoriken kring SBS i de analyserade texterna. Analysen har guidats av både en narrativ och en diskursiv ansats. Ett styrningsperspektiv har anlagts i analysen med utgångspunkt i governance och governmentality. I analysen lyfts olika konkurrerande diskurser fram spänningen mellan samverkan och styrning, mellan decentralisering och kontroll. Studiens kunskapsbidrag är att den kritiskt granskar en av de största skolutvecklingssatsningar som gjorts i svensk skola och ett resonemang om de underliggande antaganden som identifierats i analysen förs. Att vara kritisk betyder inte att säga hur saker egentligen är, utan vad diskursanalyser av detta slag kan bidra med är att lyfta blicken från dessa under-liggande common sense-antaganden som genomsyrar offentliga texter och på så sätt öppna upp för alternativa tankesätt och handlingssätt.
7
Sjöström, Jesper. „Didaktisk modell som stöd för en fyllig behandling av det komplexa riskbegreppet“. ATENA Didaktik, 08.06.2021. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2021.3912.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Många forskare menar att vårt samhälle kan betecknas som ett risksamhälle. Frågor om risk kopplar till flera olika skolämnen och inte minst till de naturvetenskapliga. En ny forskningsartikel presenterar en didaktisk modell som visar på riskbegreppets komplexitet och som hjälper lärare att behandla det på ett fylligt och mångsidigt sätt i sin undervisning.
Dissertationen zum Thema "Betecknare"
1
Jokhaji, Christian. „Realization Tree Assessment : Ett analytiskt verktyg för undersökning av elevers möjlighet till begreppsutveckling i matematiska diskurser“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194590.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
In this study I present RTA-2, a new modified version of the original analytical tool Realization Tree Assessment, RTA. The purpose of RTA is to assess students' mathematical concept development through realizations of mathematical objects. In the text, I present the commognitive framework upon which RTA is based, that deals with the individual's way of communicating within different discourses, in this case the mathematical discourse. Due to the limitations of RTA, where area of use is one, I present some modifications for the RTA which results in the new RTA-2. To show that RTA-2 has the same purpose as RTA, but with a larger area of applicability on normal lessons, I applied the new tool on 9 high school mathematics lessons, which gave two results. The first result was that Swedish high school students' opportunity to realize mathematical objects for conceptual development. The second result was that RTA-2 is more usable for normal lessons and that the modifications provide an opportunity to understand why students do or do not realize objects.
2
Nyman, Elin. „Mode i aktivismens tjänst“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-22247.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Min studie behandlar och diskuterar begreppet modeaktivism, hur mode kan fungera som ett kommunikativt medium i en aktivistisk eller politisk handling. Mitt syfte är att undersöka hur det kan se ut när mode används som uttryck för aktivism eller politisk kommunikation med fokus på Sverige, och kan mode betraktas som ett medium för att kommunicera aktivism? Eftersom modeaktivism är kommunikativt är det också intressant att se vad medialiseringen har haft för inverkan på modeaktivisters beslut. Jag har genomfört kvalitativa forskningsintervjuer med tre modeaktivister som är verksamma inom olika områden i modefältet. Jag har också gjort en semiotisk bildanalys av sex olika bilder, för att få fram tecken på modeaktivism. Jag har i min analys utgått från både min forskningsöversikt och mina valda teorier där jag undersökt medialiseringsteorins inverkan, Bourdieus teori om fält och habitus, Simmels tankar om mode som medium och Barthes semiotiska teori och metod om hur myter och tecken kan påverka representationen. Den huvudsakliga slutsatsen är att mode kan fungera som ett medium för politiska budskap och att svensk modeaktivism främst handlar om att bryta strukturer och förändra normer.My study deals with, defines and discusses the concept of fashion activism, how fashion can serve as a communicative medium in an activist or political act. My purpose is toinvestigate what it looks like when fashion is used as an activist expression or as politicalcommunication with focus on Sweden. Furthermore, can fashion be considered as amedium to communicate activism? Since fashion activism is communicative is it alsointeresting to examine how the medialization has influenced the decisions of fashionactivists. I have conducted qualitative research interviews with three fashion activists whoare active in various areas of the fashion field. Additionally, I have performed a semioticanalysis of six different images, to obtain signs of fashion activism. My analysis is based oninformation from my literature review as well as my chosen theories where i analyzed theimpact of the medialization theory, Bourdieu's theory regarding field and habitus, Simmel'sthoughts on fashion as a medium and Barthes semiotic theory and method regarding howmyths and signs can affect the representation.The main conclusion is that fashion can act as a medium for political messages and swedish fashion activism deals mainly with breaking structures and changing of norms.
3
Forssblad, Katarina. „Begär i Bluets : en läsning med Lacan, Deleuze och Guattari“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för kultur och estetik, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-160020.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Föreliggande uppsats är en analys av Maggie Nelsons Bluets (2009), med fokus på begär. Texten beskriver en kvinna som är förälskad i färgen blått. Den innehåller även minnen från en relation som berättarjaget haft. Syftet med uppsatsen är att visa på textens olika uttryck för begär och tolka dessa för att kunna fördjupa läsningen av texten. Jag kommer att undersöka vilka begär som gestaltas och vilka funktioner dessa har, samt på vilka sätt som begären i Bluets ger möjlighet till en feministisk förståelse av begärsbegreppet. Begärsteman är vida undersökt i litteraturen. Många gånger har psykoanalytiska teorier använts för analys, inte minst Lacan och konceptualiseringen av begär som en brist. I denna uppsats används dels Lacans teori och dels en vidareutveckling av te orin som gjorts av Deleuze och Guattari, där begär inte beskrivs som konstituerat av en brist, utan som ett flöde. Studien visar att på tre huvudsakliga begärsteman i Bluets: begäret efter det förlorade kärleksobjektet, begäret efter det kroppsliga/sexuella och begäret efter färgen blå. Dessa analyseras utifrån aspekterna det betecknande och det betecknade, dikotomin man-kvinna, det blåa begärets funktion samt romanens form. Studien visar på att det är möjligt att göra en lacansk läsning av boken, som en illustration av sorgen orsakad av det förlorade kärleksobjektet och det blåa som en symbol för denna sorg. Men analysen öppnar också upp för en annan förståelse av begär: begäret som en maskin, som ger upphov till ett mer mångfaldigt kvinnligt subjekt, som står i förbindelse med en rad andra personliga och opersonliga maskiner. Ett begär som genererar kreativitet och produktion utanför subjektets fantasier.
4
Johanna, Spadaro. „Från Zero till Hero(ines) : En etnologisk studie om kvinnans position och det kvinnligt betecknade superhjälteskapet i seriemagasinet Stålmannen från år 1949 till år 1975“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-189650.
Der volle Inhalt der Quelle
5
Ehrenpris, Hampus, und Jesper Gomersson. „Rhizomatik som förhållningssätt inom 3D-grafik“. Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för teknik och estetik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12177.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med detta kandidatarbete var att använda rhizomatik som förhållningssätt i skapandet av spelgrafik. Vi valde rhizomatik som synsätt för att vi ansåg att skapandet av 3D-grafik var stagnerande. Målet var att utvidga vyerna i skapandet av 3D-grafik för att eventuellt kunna framställa nya och intressanta arbetssätt. Rhizomatik som förhållningssätt blev problematiskt när det applicerades till hierarkiska mjukvaruprogram. Att ständigt förhålla sig till detta under praktiskt arbete blev okontrollerat. Eftersom rhizomatiken i sig är så pass ostrukturerad och försöket att kontrollera rhizomatiken till en praktisk nivå blev näst intill omöjlig. Vi insåg att rhizomatiken är för fri för att användas som ett stadigt förhållningssätt i skapandet av 3D-grafik. Vi försökte kontrollera rhizomatiken under det praktiska arbetet och vi insåg att det då inte blir ett rhizomatiskt arbete.The aim with this bachelor thesis was to apply rhizomatics as an approach when creating game graphics. We choose rhizomatics as an approach because we believed that the creative part of 3D-graphics was stagnating. The purpose was to possibly broaden the horizons within the creative part of 3D-graphics to present new and interesting ways of working with it. Rhizomatics as an approach turned problematic when applied to hierarchical software programs. To constantly have this approach during the practical work, turned out to be difficult to control. The reason being is that the rhizomatic itself lacks structure and to try to control rhizomatics on a practical level became almost impossible. We realized that the rhizomatics was too free to be used as a consistant approach when it comes to creating 3D-graphics. We tried to control the rhizomatics during the practical work and came to the conclusion that it does not become a rhizomatic work.
Bücher zum Thema "Betecknare"
1
Cassirer, Peter. Stilistiken. 4. Aufl. Retorikförlaget, 2015. http://dx.doi.org/10.52610/bdkl4710.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
När domaren i Wimbledon vill få tyst på publiken säger han: ”Please, Ladies and Gentlemen!” I klassrummet uttrycker läraren kanske detsamma med: ”Nej, hörni, nu får ni sannerligen vara tysta!” I ett annat sammanhang skulle samma önskan kunna formuleras: ”Håll käften, för helvete!” Det sätt på vilket ett tankeinnehåll uttrycks kallas stil. Stil är således inte bara yttre form – uttryck, språk, disposition och framställningssätt i övrigt. Stil är form sedd i relation till ett innehåll. Stilistiken är ett verktyg som gör det möjligt att förstå den språkliga verklighet vi lever i och den är ett medel för oss att bemästra den. Om vi känner till de stilistiska teknikerna att påverka kan vi å ena sidan avslöja manipulationer som vi utsätts för och å den andra själva utnyttja dessa tekniker för att själva göra vår röst hörd. Detta är sjätte utgåvan av Peter Cassirers klassiska lärobok i stilistik som kom ut första gången 1972 med titeln Stilanalys – har även haft titeln Stil, stilistik och stilanalys. Genomreviderad, uppdaterad och i helt ny form. Bokens syfte är att hjälpa läsaren att förstå hur och varför vissa stilistiska grepp har den effekt de har, och argumentationen är rikligt exemplifierad med illustrativa citat såväl ur litteraturen som ur dagspress […] Verket [erbjuder] en sammanhängande beskrivning av ämnet, förankrad i vardagen, som bjuder på ett antalintressanta aha-upplevelser. Lektör Arthur Holmer, BTJ-häfte 21.2015 Själva ordet stil kommer från latinets stylus som betecknade det spetsiga verktyg med vilket man ristade inskrifter på vax- och lertavlor (jfr stilett). I sin nuvarande betydelse, som metafor för sättet att skriva, förekommer det första gången hos Horatius, en framstående romersk poet som levde under sista århundradet f.Kr.Det primära syftet med den stilistiska utformningen är att förstärka budskapets verkan. Denna verkan främjas av att texten är tilltalande på olika sätt; ett oeftergivligt krav är att den ska vara begriplig, åskådlig och konkret. Vidare gynnas receptionen av ett korrekt, vackert, rytmiskt och medryckande språk. Avsikten med den stilistiska utformningen av en text är således att förstärka dess verkan genom att förtydliga innehållet eller budskapet och att försköna den.
Buchteile zum Thema "Betecknare"
1
Knutsson, Johan, Ingalill Nyström und Anneli Palmsköld. „Estetiska perspektiv med kultur- och konstvetenskapliga metoder“. In Hälsinglands inredningskultur, 68–76. Makadam, 2021. http://dx.doi.org/10.22188/kriterium.23.d.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I artikeln diskuteras hur kultur- och konstvetenskapliga metoder kan användas för att undersöka estetiska perspektiv på inredningskulturen i Hälsingland. En stor del av inredningarna och föremålen i studien har i museipraktiker och i tidigare forskning betecknats som folkkonst. I artikeln diskuteras bland annat folkkonst, estetik och konnässörskapsanalys.