Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Bemötande av vårdpersonal“

Bakgrund: Depression är en folksjukdom som orsakar stort lidande för dem som drabbas och deras närstående. Sjukdomen underdiagnosiseras på grund av samsjuklighet med fysiska sjukdomar. Ökad kunskap om depression krävs för att kunna främja ett bra bemötande av patient från vårdpersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienten med depression upplever bemötande från vårdpersonal. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades i enlighet med Friberg. Tio kvalitativa studier hämtades från CINAHL, PsycINFO och PubMed. Som en teoretisk utgångpunkt användes Rosemarie Rizzo Parses omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet presenterades i två teman och sex underteman. Det första huvudtemat är relation till vårdpersonalen med tre underteman: delaktighet, information, delaktighet och behandling och tillgänglig vård. Det andra huvudtemat är interaktion med vårdpersonal med tre undertemat: kommunikation, upplevelse att bli lyssnad på och kompetent och närvarande personal. Diskussion: Resultat diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori och även tio vetenskapliga artiklar, med syfte att visa att deprimerade patienter som känner brist på tillit, engagemang från vårdpersonalen samt brist av god behandling och kontinuitet haft dåligt erfarenheter av bemötande med vårdpersonal. Det krävs en ömsesidig relation mellan patienter och vårdpersonal för att patienterna kunna ha en bra upplevelse med vårdpersonalen.
Background: Depression is a common disease that causes great suffering for patients and their relatives. The disease is often under diagnosed because of comorbidity with physical disorders. Increased knowledge about depression is needed to a good response between patients and health care professionals. Aim: The aim of this study was to describe how the patient with depression experiences treatment from healthcare professionals. Method: A literature review based on ten scientific articles that were analyzed in accordance with Friberg (2012). Ten qualitative studies were retrieved from the database CINAHL, PsycINFO and PubMed. As a theoretical base used Rosemarie Rizzo Parse's theory. Results: The result demonstrates two main themes and the six sub-themes. The first main theme highlights the relationship with the nursing staff with three sub-themes: participation, information, treatment and care available. The second main theme is the interaction with health care professionals with three sub-themes: communication, experience to be listened to and competent and present staff. Discussion: The results discussed from Rosemarie Rizzo Parse's theory, and also additional ten scientific articles, with the aim to show that depressed patients who feel a lack trust, commitment from health care professionals and continuity had bad experiences of treatment with health care professionals. The needed a mutual relationship between patients and health care professionals in order to patients to have a good experience with health care professionals.

SAMMANFATTNING Syfte: Syftet med detta examensarbete var att utforska hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötande och attityder från vårdpersonal. Bakgrund: Patienter med substansbrukssyndrom upplever ofta stigmatisering i samhället. Tidigare forskning visar att patienter med andra stigmatiserade diagnoser upplever att de inte känner sig tillräckligt delaktiga i vården.  Metod: Litteraturöversikt baserad på kvalitativa studier. Resultat: Inkluderade studier analyserades med innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Stigmatisering, auktoritärt och kontrollerande bemötande, oengagerad och oförstående personal samt positiva upplevelser. Patienter upplever att de kan ha svårt att lita på vårdpersonal samt att vårdpersonal tillämpar ett auktoritärt bemötande, vilket får patienter att känna sig förminskade. Patienter upplever att vårdpersonal kan uppfattas som oengagerade och oförstående, men även positiva upplevelser så som engagerat och gott bemötande existerar. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visar både positiva och negativa upplevelser av bemötande och attityder från vårdpersonal gentemot patienter. Sjuksköterskor bör ha goda kunskaper om hur patienter med substansbrukssyndrom upplever bemötande, samt beakta dessa upplevelser i omvårdnaden av dessa individer. Utvecklingsarbete med fokus på etiska frågor och bemötande är viktigt. Mer forskning krävs då området är sparsamt beforskat.

Bakgrund: Homosexuella har historiskt sett en rad lagar som motsatte deras mänskliga rättigheter. I Sverige finns hälso– och sjukvårdslagen om rättvis vård, trots denna lag får inte alla samma vård. För en god omvårdnad av patienten behöver sjuksköterskan besitta en god kunskapsbas, detta då deras viktigaste område är omvårdnaden.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka homosexuellas erfarenheter av bemötande med vårdpersonal och beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp.   Metod: Den föreliggande studien var en litteraturstudie med deskriptiv design vilket baserades på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar från sökmotorn MedLine och manuella sökningar.   Huvudresultat: Resultatet i denna litteraturstudien påvisade negativa samt positiva bemötanden av sjukvårdspersonal. De faktorer som påverkade hur mötet upplevdes var personalens attityder och kunskap inom området samt om de använde heteronormativa ordval i mötet. Majoriteten av inkluderade artiklarna tog upp deltagarnas ålder och inklusionskriterier. Den största andelen av deltagarna var kvinnor och nio av tolv studier utfördes i Europa.   Slutsatser: Homosexuellas erfarenheter av bemötande med vårdpersonal har kartlagts i de inkluderade artiklarna, vilket visade att det bemötande patienterna fick kan bero på vårdpersonalens kunskap, attityder och värderingar. De homosexuella personerna beskrev både positiva och negativa upplevelser där heterosexuella antaganden, ordval och känslor av osäkerhet hade förekommit. Ökad kunskap och utbildning om frågor som berör homosexuella och deras upplevelser av mötet med sjukvården kan främja att den grundutbildade sjuksköterskan utvecklar en förmåga att ge ett mer invid anpassat och ett positivare bemötande till homosexuella personer.
Background: Homosexuality historically had a series of laws that spoke against their human rights. In Sweden, a healthcare law about fair treatment exists, however, not everyone got the same care. A nurse's key area of expertise is the care and understanding of patient treatment.   Aim: The aim of the literature study was to explore homosexual experiences of treatment in the meetings with healthcare professionals and to look at the included articles sample groups.   Method: Literature study with descriptive design based on 12 qualitative scientific articles from the search engine MedLine and manual searches.   Main results: The results showed both negative and positive experiences of meetings with healthcare professionals. The elements that influenced how the meetings were experienced were the professionals' attitudes, knowledge about the subject and usage of heteronormative words. Most of the included articles informed about the participants' ages and inclusion criteria. The largest part of participants were women and nine of twelve articles were made in Europe.   Conclusion: This have shown that the treatments homosexual patients got could have been influenced by the healthcare professionals’ knowledge, attitudes and personal values. The homosexuals described both positive and negative experiences where heterosexual assumption, certain word choices and feelings of doubt have occurred. An increased knowledge and education about questions concerning homosexual’s and their experiences in the meeting with healthcare can help the undergraduate nurses to develop the capability for a more individual and positive encounter for homosexual people.

Syftet med studien var att bredda förståelsen för empatiskt bemötande på jobbet. Frågeställningarna handlade om vad det var som gjorde att människor kände sig empatiskt bemötta, samt vad de upplevde att utfallet av bemötandet blev. Målgruppen var vårdpersonal, och data samlades in med hjälp av nio semi-strukturerade intervjuer. Burnards stegvisa analysmodell användes för att generera en trädstruktur med sjutton underkategorier som grupperades i sex kategorier, vilka slutligen delades in under två teman som motsvarade frågeställningarna. Resultatet visade att empati kunde uttryckas genom att empatisören bland annat lyssnade, tog ögonkontakt och ställde frågor. Förståelse och respekt var viktiga förhållningssätt, och ett öppet och lugnt beteende bidrog också till att skapa en empatisk atmosfär. Speglingar och bekräftanden kunde tillsammans med stöd och hjälp ytterligare befästa empatin. Ett empatiskt bemötande hade också potential att förbättra mottagarens sinnestillstånd, samt skapa kraft och en förtroendefull relation. Slutsatsen var att denna studie bekräftade tidigare forskning om signaler för empatiskt bemötande. Vidare forskning föreslogs för att ytterligare undersöka de signaler som framkommit i denna studie, samt även undersöka samma frågeställningar i andra kontexter.

Background: Miscarriage is also called spontaneous abortion and occurs in about 20 percent of all pregnancies. The majority of miscarriages occur before 12 weeks of pregnancy and the main causes are chromosomal abnormalities or damage to the fertilized egg. Aim: The purpose of this study was to describe women's experiences when they suffer a miscarriage and treatment from the medical staff during miscarriage. And to describe the data collection methods used in the included articles. Methods: A descriptive literature study based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The CINAHL database was used for the article search and the keywords that was used were: Miscarriage and Experience. Main results: The result described the women who had suffered from a miscarriage experienced physical and mental pain.The miscarriage was described as a loss and crushed ambitions for the future. Emotions such as shame and guilt were common. Miscarriage was seen as a traumatic experience for the affected woman. Experiences as loneliness and omission were common, and that the women’s physical and mental pain was overlooked by the medical staff. Lack of empathy and compassion affected the women negatively. If themedical staff confirmed the grief it helped the women with their physical and emotional needs. Perceptions and feelings of security occurred when the women had a prior relationship to the obstetrician, who then knew their history and background. The data collection method used in all articles were individual audio recorded interviews. Conclusion: The conclusion to be drawn from this study is that the women who suffered miscarriages was affected both physically and mentally. The response and relevant information from the nursing staff has a major impact on how women perceive their situation when they have suffered a miscarriage.
Bakgrund: Missfall benämns även som spontan abort och inträffar i omkring 20 procent av alla graviditeter. Majoriteten av alla missfall sker innan graviditetsvecka 12 och de främsta orsakerna är kromosomavvikelser eller skador på det befruktade ägget. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser när de drabbas av missfall och bemötandet från vårdpersonal vid missfall. Samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundade sig på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen Cinahl användes för artikelsökning med sökorden:Miscarriage och Experience. Huvudresultat: Resultatet beskriver hur kvinnor som drabbats av missfall upplever både fysisk och psykisk smärta. Missfallet beskrevs som en förlust och framtidsplaner som krossades. Känslor som skam och skuld var vanligt förekommande. Missfall sågs som en traumatisk upplevelse för den drabbade kvinnan. Upplevelser som ensamhet och utelämnande var vanligt förekommande, samt att kvinnornas fysiska och psykiska smärta förbisågs av vårdpersonalen. Brist på empati och medlidande påverkade kvinnorna negativt. Genom att vårdpersonalen bekräftade sorgen hjälpte det kvinnorna med deras fysiska och emotionella behov. Upplevelser av trygghet förekom när kvinnorna hade en tidigare relation till obstetrikern, som då kände till deras historia och bakgrund. Den datainsamlingsmetod som använts i samtliga artiklar var individuella ljudinspelade intervjuer. Slutsats: Slutsatsen som kan dras av denna litteraturstudie är att kvinnorna som drabbats av missfall påverkas både fysiskt och psykiskt. Bemötandet och relevant information från vårdpersonalen har en stor inverkan på hur kvinnorna upplever sin situation när de drabbats av missfall.

BAKGRUND: HIV (humant immunbristvirus) är en smittsam blodsjukdom vilket finns över stora delar av världen. Stigmatiseringen i samhället kring HIV är utbrett och kan därmed komma att påverka patientens vård. Från vårdpersonalens sida finns det både negativa och positiva attityder kring människor vilka lever med HIV. Det är viktigt att belysa problemet för att alla patienter ska få en likvärdig vård. SYFTE: Studiens syfte är att beskriva hur människor vilka är HIV-positiva upplever bemötandet från vårdpersonal. METOD: En litteraturbaserad studie där analys har gjorts av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Tre teman har tagits fram: Att bli bemött som en människa, att bli bemött på ett nytt sätt och att bli diskriminerad. Ett positivt bemötande från vårdpersonalen upplevs då det finns en känsla av delaktighet. Ett negativt bemötande kan upplevas genom att vårdpersonal till exempel använder överdrivna försiktighetsåtgärder, är avståndstagande och vägrar att vårda. KONKLUSION: Ökad kunskap hos vårdpersonal skapar en ökad förståelse för sjukdomen och dess smittspridning vilket leder till att rädslor minskar och vårdpersonalens bemötande förbättras.
BACKGROUND: HIV (Human Immunodeficiency Virus) is an infectious blood disease found in large parts of the world. The stigma associated with HIV is widely spread in society and can therefore impact the efficacy of the patients’ treatment. Health care providers exhibit both positive and negative attitudes towards people living with HIV. It is important to highlight the problem in order for all patients to receive an equal treatment. AIM: The aim of this study is to describe how HIV-positive individuals experience the encounter with the health care providers. METHOD: A literature based study with analysis of nine qualitative scientific articles. RESULTS: Three themes have been researched: Being met as a human being, being met in a new way and being discriminated. A positive response from health care providers is perceived when there is a sense of participation. A negative response can be perceived for example when the health care provider uses excessive precautions, when they are distancing themselves or when the health care provider refuses to give treatment. CONCLUSIONS: Increased knowledge of health care providers creates a better understanding of HIV disease and its spread, leading to reduced fears and an improvement in the treatment offered by the health care providers.

Bakgrund: Under 1900-talet och fram till idag har en stor mängd människor invandrat till Sverige vilket har lett till ett mångkulturellt samhälle där personer med olika kulturer söker vård. För att kunna ge kulturkompetent och god vård behöver vårdpersonal en bra förståelse för hur patienter med invandrarbakgrund vill bli bemötta. Vårdpersonalen bör se patienten som en individ, ha ett respektfullt bemötande och ta hänsyn till patientens bakgrund vid mötet. Har vårdpersonalen en förståelse för hur patienterna önskas bemötas kan det minska risken för försämrade behandlingsresultat och sämre vård. Patienter med invandrarbakgrund är en utsatt grupp i det nya landet och en ökad förståelse för hur de upplever bemötandet av vårdpersonalen kan behövas för att potentiellt upplysa och förbättra vården i Sverige. Syfte: Att beskriva invandrares upplevelse av bemötande av vårdpersonal i Sverige.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 12 kvalitativa, vetenskapliga studier från databaserna Pubmed och CINAHL.  Resultat: Utifrån studierna framkom 3 huvudkategorier och 3 underkategorier. Huvudkategorierna omfattade “Individens uppfattning i mötet med vårdpersonalen”, “individens bakgrund och kulturella bakgrund” och även “kommunikationens påverkan på bemötandet”. De tre underkategorierna tillhörde huvudkategorin “Individens uppfattning i mötet med vårdpersonalen” vilka innefattade “en känsla av trygghet”, “ett ogynnsamt bemötande” samt “respekt och förståelse”. Dessa kategorier beskriver hur patienter med invandrarbakgrund upplever bemötande av vårdpersonal i Sverige. Patienterna hade en positiv uppfattning om bemötandet när vårdpersonalen lyssnade, tog deras beskrivning seriöst och såg dem som individer vilket skapade tillit till vården. Däremot fick patienter med invandrarbakgrund en negativ uppfattning när bemötandet upplevdes som diskriminerande och respektlöst mot patientens kulturella bakgrund.  Slutsats: I resultatet framkom det att patienterna med invandrarbakgrund upplevde vårdpersonalens bemötande som både positivt och negativt. Vården bör anpassas efter individ, bakgrund och önskemål för att förbättra bemötandet till patienter med invandrarbakgrund.  Nyckelord: Invandrare, bemötande, vård, upplevelse, vårdpersonal
Background: During the 1900th century and to this day many people migrated to Sweden which have led to a multicultural society where people with different cultures are seeking medical care. The healthcare personnel need to have great understanding for how immigrated patients want to be treated to be able to give culturally competent and good care. The healthcare personnel needs to see the patient as an individual, treat with respect and take the patients background into account in the meeting. The risk of impaired treatment outcomes and impaired treatment can be reduced if the healthcare personnel have an understanding of how patients want to be treated. Immigrated patients are an exposed group in the new country and increased knowledge of how they experience the treatment of the healthcare personnel may be needed to potentially inform and improve the health care in Sweden. Aim: To describe immigrants' experience of the attitude of healthcare personnel in Sweden. Method: Literature review based on 12 qualitative scientific studies which was published on two databases Pubmed and CINAHL. Results: There were 3 main categories and 3 subcategories based on the studies .The main categories included “The experience in the meeting with healthcare personnel of the individual”, “Background and cultural background of the individual”, “The impact of communication on the treatment”. The 3 subcategories that belonged to “The experience in the meeting with healthcare personnel of the individual” included “ a feeling of safety”, “unfavorable treatment” and “Respect and understanding”. These categories describe how immigrant patients experience the treatment of healthcare personnel in Sweden. The patients had a positive perception about the treatment when the healthcare personnel listened, took them seriously and saw them as individuals which created a trust to the healthcare. However the patients experienced a negative perception when the treatment was experienced as discriminating and disrespectful to the patient's cultural background. Conclusion: The result presented that patients with an immigrant background experienced the attitude of the healthcare personnel as both positive and negative. Health care should be adapted to the individual, patient's background and request of care to improve the treatment to the immigrated patients.   Keywords: Immigrant, treatment, healthcare, experience, healthcare personnel

Bakgrund: Våld i nära relationer handlar om all typ av våld mellan närstående och det förekommer i alla former av relationer. Var fjärde kvinna i Sverige utsätts för våld i en nära relation, men mörkertalet är stort. Under 2017 anmäldes 10 100 fall av våld mot kvinnor i nära relationer, det är mer än 27 fall per dag, men cirka 80 % av fallen polisanmäls aldrig. Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer drabbas ofta av ohälsa och det finns ett samband mellan våldsutsatthet och ohälsa så är det viktigt att kunna upptäcka dessa och erbjuda hjälp. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som utsatts för våld i nära relationer önskar bli bemötta av vårdpersonal Metod: I denna kvalitativa litteraturstudie analyserades artiklar efter Fribergs (2017) analysmetod. Resultaten från varje artikel ställdes samman och delades in i underkategorier och kategorier. Resultat: Kategorier som framkom var förhållningssätt, uppmärksamma våldet samt stöd och hjälp. Huvudresultatet i studierna är att våldsutsatta kvinnor vill att hälso- och sjukvårdspersonalen ska ställa frågan om våld till alla patienter. Slutsats: Det finns ett värde i att det framgår att alla patienter tillfrågas för att ingen ska känna sig dömd eller utpekad. Bättre kunskap i ämnet hos all vårdpersonal skulle underlätta för de utsatta som då möts av en djupare förståelse. Det är viktigt att vårdpersonalen ser problemet trots att det är ett svårt och känsligt ämne. Studierna visade att bemötandet är otroligt viktigt för att de som utsätts för våld ska våga berätta om våldsutsatthet.
Background: Violence in close relationships is about all types of violence between relatives and it occurs in all forms of relationships. Every Fourth woman in Sweden is subjected to violence in a close relationship. In 2017, 10 100 cases of violence against women were reported in Close relationships, there are more than 27 cases per day, but about 80 % of cases is never reported to the police. Women who have been subjected to violence in close relationships often suffer from ill-health and there is a correlation between violence and ill-health, which is why it is so important to be able to discover these and offer them help. Purpose: The aim was to describe how women subjected to violence in close relationships wish to be met by health professionals Methods: In this qualitative literature, articles were analyzed after Fribergs (2017) method of analysis. Results from each item were aggregated and divided into subcategories and categories. Result: Categories that emerged were approach, pay attention to violence and support and help. The most comprehensive finding shows that battered women want health professionals to ask them about violence. Conclusion: There is a value in that it appears that all patients are asked for no one to feel convicted or designated. Better knowledge of the subject of all health professionals also contributes to an improvement for the victims of violence who could then be met with a deeper understanding. It is important that the healthcare professional sees the problem even though it is a difficult and sensitive subject. The studies showed that the response is incredibly important for those who are subjected to violence to dare to talk about violence.

År 2009 beräknades ca 5000 personer i Sverige vara smittade av HIV-viruset.Syftet var att beskriva HIV-positiva personers upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Åtta HIV-positiva personer bosatta i tre större städer rekryterades med nätverksurval genom förbundet Noaks Ark och blev intervjuade. En kvalitativ ansats samt manifest innehållsanalys användes. Analysen frambringade tre domäner: positivt bemötande, negativt bemötande och neutralt bemötande, vilka i sin tur skapade sju kategorier med två till fyra underkategorier vardera. I studien framkommer att informanterna upplevde att de för det mesta blev professionellt omhändertagna och respektfullt bemötta. Dock fanns det även upplevelser av ett negativt bemötande i form av anklagande attityder och fördomar utanför specialistvården för HIV-positiva. För att minska stigmatiseringen utanför specialistvården krävs mer kunskap och utbildning av all vårdpersonal om sjukdomen HIV.
The year 2009 approximately 5,000 people in Sweden were estimated being infected by the HIV virus. The aim of this study was to describe the experience of the HIV-positive persons of the approach of the health professionals. Eight HIV-positive people living in three major cities were recruited by network sampling through the union of Noah's Ark and were interviewed. A qualitative approach and manifest content analysis was used. The analysis brought forth three domains: positive attitude, negative attitude and neutral attitude, which in turn created seven categories with two to four sub-categories in each. The study found that respondents mostly felt that they received professional care and were met with respect. However, there were also perceptions of a negative response in the form of accusatory attitudes and prejudices outside specialist care. To reduce the stigma outside the specialized care, more knowledge and training of health professionals about the disease HIV is needed.