Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Behandling institutioner“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Behandling institutioner" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Behandling institutioner"
Friis Thing, Ida, und Viola Marie Skovgaard. „Tilpasningsstrategier på Sexologisk Klinik – En undersøgelse af transkønnede klienters forhandling af identitet“. Dansk Sociologi 28, Nr. 3 (15.10.2017): 41–59. http://dx.doi.org/10.22439/dansoc.v28i3.5642.
Der volle Inhalt der QuelleRedaktionen. „At arbejde i det offentlige — velfærdsstat og velfærdsarbejde under forandring“. Tidsskrift for Arbejdsliv 14, Nr. 4 (01.12.2012): 5–9. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v14i4.108921.
Der volle Inhalt der QuelleKammerer, Kerstin. „Sucht im Alter“. Im Alltag bestehen, herausgegeben von Josefine Heusinger und Ines Himmelsbach 15, Nr. 4 (November 2018): 425–36. http://dx.doi.org/10.30820/8235.07.
Der volle Inhalt der QuelleVajkoczy, Peter. „In Zukunft werden Spinale Metastasen nur noch in Tumorzentren versorgt: Pro“. Die Wirbelsäule 04, Nr. 01 (Februar 2020): 16–19. http://dx.doi.org/10.1055/a-0968-7950.
Der volle Inhalt der QuelleStöver, H. „Drogenabhängige in Haft - Epidemiologie, Prävention und Behandlung in Totalen Institutionen“. Suchttherapie 13, Nr. 02 (Mai 2012): 74–80. http://dx.doi.org/10.1055/s-0032-1311600.
Der volle Inhalt der QuelleHartmann, H. P. „Stationär-psychiatrische Mutter-Kind-Behandlung“. Nervenheilkunde 24, Nr. 08 (2005): 696–701. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1630010.
Der volle Inhalt der QuelleEssler, Markus. „Therapie mit 177Lu-PSMA: Stand der Dinge“. Der Nuklearmediziner 43, Nr. 04 (30.11.2020): 316–20. http://dx.doi.org/10.1055/a-1109-5278.
Der volle Inhalt der QuelleEucker, S., und R. Müller-Isberner. „Behandlungskonzepte im psychiatrischen Maßregelvollzug (§ 63 StGB)“. Die Psychiatrie 10, Nr. 03 (Juli 2013): 165–69. http://dx.doi.org/10.1055/s-0038-1670879.
Der volle Inhalt der QuelleZinnow, Toivo, Tobias Banaschewski, Andreas J. Fallgatter, Carolin Jenkner, Sabina Millenet, Alexandra Philipsen, Wolfgang Retz, Esther Sobanski, Johannes Thome und Michael Rösler. „ESCAlate – Ein adaptiver Behandlungsansatz für Jugendliche und Erwachsene mit ADHS“. Zeitschrift für Psychiatrie, Psychologie und Psychotherapie 66, Nr. 4 (September 2018): 219–31. http://dx.doi.org/10.1024/1661-4747/a000360.
Der volle Inhalt der QuelleGehrig, Martin, und Michael Kaess. „AT_HOME – Aufsuchende Therapie zu Hause, Originell, Mobil, Effektiv“. Psychiatrische Pflege 5, Nr. 4 (01.08.2020): 21–27. http://dx.doi.org/10.1024/2297-6965/a000308.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "Behandling institutioner"
Persdotter, Linn, und Dalia Mahdi. „Ung och tanklös. En litteraturstudie om påföljdssystemet för unga lagöverträdare“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25894.
Der volle Inhalt der QuellePersdotter, Linn, und Dalia Mahdi. „Ung och tanklös - en litteraturstudie om påföljdssystemet för unga lagöveträdare“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27112.
Der volle Inhalt der QuelleYoung and thoughtless is a literature which deals with penalties for young offenders. It gives an overview of the current system of sanctions and to history in the legislation and measures relating to young offenders in Sweden. The purpose of this paper is to examine how our society handles young offenders. Why does our system of penalties the way they do? The focus of the work lies in the development of the sanctions and that it has moved from criminal to a more treatment-oriented society. The essay also takes up secure youth and how punishment and treatment united in institutions. The results obtained in the paper is that the methods of treatment proved effective for the group of young offenders is cognitive-behavioral therapy-based programs and family-based interventions. The actions demonstrated work better than others, characterized by the focus on to influence the young person's way of thinking, feeling and behaving. That means it is more effective to give the kids some type of skilled therapy beyond a legal sanction. The essay also shows a development of different types of sanctions for young offenders because various criminal theories have been applied through time. And how society measures for young offenders has changed.
Sandqvist, Sandra, und Emmelie Bengtsson. „Behandling och bemötande av barn och ungdomar diagnostiserade med ADHD : Med placering på HVB-hem“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-104613.
Der volle Inhalt der QuelleHögild, Anna, und Johanna Olsson. „Eftervårdens implikationer : En kvalitativ studie om terapeuters arbete med utsluss och eftervård i en integrerad behandlingsprocess“. Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15807.
Der volle Inhalt der QuelleSammanfattning Begreppeteftervård förklaras i hög grad via de kontextuella och behandlingsideologiskavillkor som råder på de ungdomsvårdande institutionerna. Institutionsplaceradeungdomars livsutveckling är beroende av terapeutiska relationer, professionellaseparationer, återkommande uppföljningar och en jämn övergång från kontrolltill autonomi. Denna studie syftar till att undersöka styrande drivkrafter iutförandet och planerandet av arbetet med eftervård vid ett hem för vård ochboende för ungdomar. Syftet konkretiseras genom frågeställningarna: 1. Hurdefinieras och avgränsas begreppen utsluss och eftervård? 2. Vilka kriterier,ställningstaganden och bevekelsegrunder utgör grunden för utformandet av utslussoch eftervård? 3. Vad kännetecknar personalens arbete underbehandlingsprocessen? 4. Vilka implikationer och specifika behov uppmärksammasi arbetet med utsluss och eftervård? Studien bygger på en kvalitativmetodansats där fem halvstrukturerade djupintervjuer genomfördes. Resultatetvisar att verksamheten definierar begreppen utsluss och eftervård genom enintegrerad behandlingsprocess. Processens kärna består av ett relations- ochstrukturnära terapeutiskt arbete som blir utgångspunkten för en förändringsprocessdär ungdomen utvecklas mot ett självständigt liv. Det framgår emellertid attterapeuterna upplever separationen mellan terapeut och ungdom somproblematiska. Vidare efterfrågas tydligare tidsramar för avslut, jämnareövergångar mellan behandlingen och eftervårdens strukturer och krav samt attett fortsatt utvecklingsarbete med den unges nätverk och socialiseringfortskrider. I slutdiskussionen föreslås ett integrerat och utredande synsättav eftervårdsprocessens implikationer. Nyckelord: eftervård, ungdomar,behandling, institutioner, separation, terapeutisk relation
Mörner, Joel. „Förvaring eller behandling? : En kvalitativ intervjustudie av ungdomars upplevelse av behandling på särskilda ungdomshem“. Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-657.
Der volle Inhalt der QuelleMoberg, Sanna, Max Axelsson und Hjalmarsson Michael E. „"Sista stoppet" : Utmaningar och möjligheter på SiS särskilda ungdomshem“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik och lärande (PEL), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-103478.
Der volle Inhalt der QuelleEnmark, Linn, und Malin Eriksson. „Ungdomar på institution : en studie om ungdomars syn på behandlingshemmet och dess vård“. Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9108.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med uppsatsen är att utifrån tidigare institutionsplacerade ungdomars erfarenheter ta reda på hur de upplever tiden på behandlingshemmet, om behandlingen upplevts varit till hjälp och vad den enligt ungdomarna själva haft för inverkan i deras liv efter utskrivning. För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt av oss kvalitativ metod och genomfört fyra kvalitativa intervjuer med ungdomar som varit placerade på någon form av institution. Vi har utifrån tidigare forskning i ämnet analyserat intervjuerna. Ungdomarna hade generellt en positiv syn på placeringen, behandlingshemmet och dess personal. De ställde sig dock kritiska till uppföljningen från socialtjänsten och eftervården efter utskrivning. Även det faktum att bli placerad med andra ungdomar som ungdomarna tidigare inte haft en relation till medförde en negativ syn på placeringen och kunde även bidra till en negativ smittoeffekt. Resultatet från behandlingen har varit positivt för två av intervjupersonerna medan två ungdomar återgått till sitt gamla mönster.
Ek, Cecilia, und Katarina Feldtman. „Ungdomars erfarenhet av miljöterapi : ett könsperspektiv“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1181.
Der volle Inhalt der QuelleSyftet med studien var att utifrån ett könsperspektiv undersöka ungdomars erfarenhet och upplevelse av miljöterapeutisk behandling på institution. Fokus låg på ungdomarnas tankar kring syftet och nyttan med miljöterapin, aktiviteterna i den, relationerna med personalen och de andra ungdomarna på institutionen. Skillnader och likheter inom och mellan könen studerades sedan. Undersökningen byggde på semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar som är eller har varit placerade på institution. Resultaten analyserades i relation till tidigare forskning om ungdomar på institution och Judith Butlers teoretiska perspektiv om kön, performativitet och könslikheter. I studien gav ungdomarna mångfacetterade och målande beskrivningar av hur de upplever miljöterapin och det som ingår i denna. Ibland sågs konsensus inom könen men oftast kunde inga sådana mönster anas. Vanligare var att det fanns lika många likheter mellan könen. Deras berättelser föreföll vara individuella och kön verkade inte i högre grad än någon annan del utav deras personligheter påverka hur de upplever behandlingen.
Nilsson, Linda. „Könsdifferentierad eller könsblandad ungdomsvård? - En studie av argumenten i Statens institutionsstyrelses publikationer“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26117.
Der volle Inhalt der QuelleNordgren, Emma, und Fatima Mulet. „Institutionsplacerade ungdomars uppleverlser av återvändningsprocessen i förhållande till familj, skola och kamratvärld : "det kommer att bli tuffare än du tror"“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77104.
Der volle Inhalt der QuelleBücher zum Thema "Behandling institutioner"
D, Lyman Robert, Prentice-Dunn Steven und Gabel Stewart 1943-, Hrsg. Residential and inpatient treatment of children and adolescents. New York: Plenum Press, 1989.
Den vollen Inhalt der Quelle findenD, Lyman Robert, Prentice-Dunn Steven und Gabel Stewart 1943-, Hrsg. Residentialand inpatient treatment of children and adolescents. New York: Plenum, 1989.
Den vollen Inhalt der Quelle findenBuchteile zum Thema "Behandling institutioner"
„5 Umgang mit Krisen in Institutionen und Teams bei der Behandlung von Borderline-Störungen“. In Psychotherapie der Borderline-Störungen, herausgegeben von Gerhard Dammann und Paul L. Janssen. Stuttgart: Georg Thieme Verlag, 2007. http://dx.doi.org/10.1055/b-0034-6026.
Der volle Inhalt der Quelle