Thematische Bibliographien / Barns emotionella utveckling

Inhaltsverzeichnis

Dissertationen

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Barns emotionella utveckling“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 29. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 1. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Barns emotionella utveckling" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Dissertationen zum Thema "Barns emotionella utveckling"

Blomquist, Josefina, und Marina Quiero. „Förskolepersonals syn på och arbete med barns emotionella utveckling“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12113.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Emotioner har en central roll i människans liv. Forskning har visat att det är av stor vikt att redan tidigt lära sig förstå och hantera sina känslor. Syftet med denna studie var att undersöka förskolepersonals uppfattning om barns emotionella utveckling, med fokus på de negativa emotionerna, och på vilket sätt de arbetar med att hjälpa barnen i densamma. En kvalitativ studie utfördes där 16 förskollärare intervjuades om deras syn på och deras sätt att arbeta med 3-5 åringars emotionella utveckling. Resultaten visade att man i förskolan idag lägger mycket tid på barns emotionella utveckling och att det anses vara betydelsefullt med hänvisning till att barndomen har en stor påverkan på resten av livet. Att ta barnen på allvar och möta dem på deras egen nivå ansågs vara två av de viktigaste delarna i detta arbete, tillsammans med att undvika att skuldbelägga barnen, vilket betonades starkt av deltagarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Omer, Sharmila. „Förskollärares arbete med barns sociala och emotionella utveckling : En kvalitativ undersökning“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21624.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sammanfattning Examensarbetet handlar om förskollärares arbete med socioemotionell utveckling i förskolan. Forskningen som jag har tagit del av kring ämnet tar upp vilka olika aspekter som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller barns sociala och emotionella utveckling samt även hur olika anknytningsmönster påverkar barn i eller med svårigheter. Syfte Syftet med denna undersökning är att öka förståelsen för komplexiteten i arbetet med socioemotionell utveckling i förskolan. Metod Undersökningen består av en kvalitativ metod. Fyra pedagoger från fyra olika avdelningar på en förskola intervjuades. Resultat I resultatet framkommer det att förskollärarna upplever att det är en utmaning att arbeta med social och emotionell utveckling i förskolan. Resultatet visar att socioemotionell utveckling kan vara att ett barn är i svårigheter under en tid eller att ett barn har medfödda svårigheter. I resultatet framkommer komplexiteten i förskollärarens arbete med socioemotionell utveckling som bör ske på individnivå och på verksamhetsnivå. Förskollärarna anser att verksamheten ska erbjuda barn en trygg miljö för att skapa en trygg anknytning samt underlätta vistelsen i förskolan. I resultatet framkommer vikten av att se över hur verksamheten fungerar samt hur miljön är utformad. Förskollärarna menar att det är viktigt med en god föräldrasamverkan för att det gynnar barnets socioemotionella utveckling, fast ibland kan det vara svårt att nå fram till föräldrarna. Ett barn med sociala och emotionella svårigheter hamnar lättare i konflikt med andra barn, de blir lättare aggressiva eller inåtvända. Förskollärarna anser att barn med sociala och emotionella svårigheter ofta har ett avvikande beteende som kan upplevas vara utanför normen och det ”normala” för hur ett barn ska fungera i samspelet med andra barn. Förskollärarna menar att alla barn behöver känna samhörighet, delaktighet och bli inkluderade i barngruppen. I resultatet framkommer även det kan vara en tillfällig störning hos det enskilda barnet i svårigheter och att det är viktigt att ta reda på vad det är som orsakar beteendet. Förskollärarna anser också att alla barn ska observeras för att få en tydligare förståelse för barns beteendemönster.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Jaeschke, Israelsson Anna, und Therese Qvist. „EQ i förskolan : Att arbeta praktiskt med barns sociala och emotionella kompetenser“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11546.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med detta utvecklingsarbete är att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lära oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet är även att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebär. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan låg till grund för utformandet av våra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats. Vår utgångspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika områdena inom EQ (social kompetens, empati, förmåga att hantera sina känslor, självkännedom och motivation). Barngruppen bestod av sex barn i åldrarna fyra till fem år och det praktiska arbetet sträckte sig över fem tillfällen. Efter genomförandet av veckan kom vi fram till att de övningar vi valt fungerade bra och att barnen var mycket engagerade i aktiviteterna. Vi upptäckte att både begreppet EQ och även de praktiska övningar vi valde, kan kopplas samman med den värdegrund läroplanen ger uttryck för. Därför tycker vi att det vi genomfört under detta utvecklingsarbete är motiverat att använda i förskolans planerade verksamhet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Edin, Celina. „Föräldrarkonflikter En integrativ forskningsöversikt om föräldrarkonflikters påverkan på barns emotionella och sociala utveckling“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-48244.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Moberg, Joakim, und Johan Karlsson. „Kvalitativ studie om arbetet kring barn i behov av särskilt stöd : Om barns sociala och emotionella utveckling“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38334.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Med denna studie vill vi synliggöra vilka rutiner och arbetssätt som används på förskolan i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Vidare tar vi reda på hur barns sociala och emotionella utveckling kan påverkas om de inte får det stöd de behöver. Vi har kombinerat semistrukturerade intervjuer med deltagande observationer. Teorierna vi har utgått från är Tomkins affektteori och Tillich ångestteori. Genom teorierna kan vi förstå att när barn ges delaktighet och inflytande stärks deras självkänsla. Studiens huvudsakliga slutsats är att samverkan mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger ska fungera för att öka möjligheterna till delaktighet och inflytande för barn som är i behov av särskilt stöd. Samarbetet mellan förskolepersonal, förskolechefer och specialpedagoger är förutsättningen för att skapa en förskola som präglas av positivitet som på sikt utvecklar barns sociala och emotionella utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Karlsson, Angelica. „Sagans betydelse för barns språkliga och emotionella utveckling i förskolan : En intervjustudie om hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-47124.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med sagor som ett hjälpmedel till barns språkliga och emotionella utveckling. För att göra detta har jag använt kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på tre olika förskolor. Jag har utgått från det sociokulturella perspektivet i mina intervjuer för att undersöka hur samarbetet mellan pedagoger och barn ser ut i sagoarbetet. Mitt resultat visar att pedagogerna är överens om att litteraturen är mycket viktig för barnens utveckling och att det finns många olika metoder som man kan använda sig av i arbetet med sagorna. Pedagogerna var överens om att man måste variera arbetssättet för att göra sagorna mer levande och därmed väcka barnens intresse för litteratur.
The purpose of this study is to examine how teachers in preschool are working with fairy tales as a tool for children's linguistic and emotional development. To do this, I used qualitative interviews with three preschool teachers in two different preschools. I have my base in the socio-cultural perspective in my interviews to examine how cooperation between educators and children appear in the story work.My results show that the teachers agree that literature is very important for children's development and that there are many different methods that you can use in the work of the tales. The teachers agreed on the need to vary the approach to make the stories more vivid and thereby arousechildren's interest in literature.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Andersson, Isabel. „Ett designprojekt med fokus på för tidigt födda barns emotionella behov i kuvös“. Thesis, Umeå universitet, Designhögskolan vid Umeå universitet, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-92980.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Babies born prematurely are deprived of normal sensorimotor stimulation when placed in an artificial environment, the incubator. The aim of this project was to design a series of products that could promote the baby’s emotional and neurological development, and to facilitate parental bonding. The products designed in this project has a theoretical basis on the research available today on cognitive and emotional development in children born prematurely. They were developed in close cooperation with a group of parents and nurses in a neonatal intensive care unit. Presence is a product collection for developmental care, consisting of a mattress, a figure and a necklace. The mattress has vibration sensors that transfer the mother’s heart beat and speakers with recorded heartbeat and her voice. The figure in silicone is designed for sensorimotor stimulation and can be together with the child in the incubator. The figure wears a cloth with mother’s scent. The cloth can be worn by parent in a necklace made of silicone.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sjölander, Lina. „Leksaker som tillåter barn att utforska känslor“. Thesis, Högskolan i Gävle, Industridesign, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36551.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Mitt mål är att jobba med ett produktkoncept mot förskolan och skapa en leksak som välkomnar utforskande av känslor. Min önskan är att pedagoger och barn medvetet ska använda leksaken till att öppna upp dialog om känslor. Lek är en grundläggande rättighet, och viktigt för barns emotionella utveckling då de genom lek utvecklas emotionell, socialt, fysiskt och psykiskt. Att hantera sina känslor kräver träning och det är inte alltid så enkelt. Barn måste lära sig detta i tidig ålder då de är emotionella och låter känslorna styra väldigt mycket, så finns det också ett behov att lära sig att kontrollera och hantera känslorna. Min förhoppning är att skapa en leksak som kan tas emot i förskolan och användas av barn och pedagoger för att tillsammans arbeta mot en mer social hållbar framtid. Desto mer träning barn får i de emotionella, desto mer förberedd och kunskap har de kring de bitarna som senare kan visa sig vara hjälpsam i deras sociala värld. Men som jag även upptäckte så kan det även påverka barnens akademiska kunskaper. Som förälder vill man sitt barns bästa, och ge dem den kunskap och verktyg man kan så att de ska vara rustad för livet i den mån som är möjlig. Man vill att de ska må bra, ha det bra och inte ha det kämpigt eller tufft. Med mitt arbete vill jag, och hoppas att jag kan ge ett verktyg som kan hjälpa barn att prata om känslor, och i det få en förståelse och lära sig hantera dem också. Syftet med mitt arbete är att ta fram leksaker som tillåter förskolebarn att utforska och leka med känslor

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Perleryd, Marie, und Anna Nilsson. „De stora barngrupperna i förskolan och barns socioemotionella utveckling“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35885.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Ny statistik från Skolverket visar att en femtedel av alla barngrupper i förskolan består av 21 eller fler barn. I dag finns över 4 800 barngrupper och de stora grupperna blir allt fler (Skolverket, 30.03.2011). Samtidigt kan vi läsa i Lpfö 98 (reviderad 2010) att personalens uppdrag är att tillgodose alla barns behov och lägga grunden för ett livslångt lärande. Förskolan har ett demokratiskt uppdrag och ska värna om delaktighet och dialog (a.a.). Det finns en motsägelsefullhet i hur man ser på varje barns rätt att utvecklas när man i samma veva fattar politiska beslut om gruppstorlekar, där storlekarna kanske hindrar det pedagogiska arbetet. Barngruppernas storlek och personaltätheten i förskolan är en kvalitetsfråga som har diskuterats mycket under de senaste åren. Vi har läst vad litteratur och tidigare forskning skriver om stora barngrupper och om barns socioemotionella utveckling. Det visar sig att det är många olika faktorer som påverkar kvaliteten i förskolan och det enskilda barnet utveckling. Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på hur gruppstorleken påverkar barnets sociala och emotionella utveckling. I undersökningen använde vi oss av en kvalitativ metod i form av informella intervjuer. Vi intervjuade tio pedagoger från två olika förskolor och med olika lång erfarenhet. Resultatet i denna studie visade att gruppstorleken uppfattades ha en både positiv och negativ inverkan på barns socioemotionella utveckling. Stora barngrupper uppfattades att främja möjligheterna till ömsesidigt samspel där barnen lär av varandra både socialt och emotionellt samtidigt som det kan försvårar arbetet för pedagogerna att se det enskilda barnet och dess behov. Sammanfattningsvis visade det sig att storleken på barngruppen inte påverkade arbetet i verksamheterna i så lång utsträckning som, enligt informanterna, deras attityd och kompetens gör.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Elf, Camilla. „Rörelse och lek i skolan Betydelse för barns utveckling“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2001. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-1002.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Detta examensarbetebehandlar lekens och rörelsens betydelse för barns utveckling.Syftet med mitt arbete är att finna svar på vilken betydelse rörelse och lek har för barns totala utveckling samt vilka behov och möjligheter elever har till rörelse och lek i skolan. Med total utveckling avser jag motorisk- social- och emotionell utveckling samt utvecklingen av ett barns självuppfattning.

Arbetet består av en litteraturstudie, en intervjudel och en observationsdel. I litteraturdelen har jag forskat om betydelsen av rörelse och lek, genom mina intervjuer och observationer har jag sökt svar på elevernas generella behov av rörelse och lek samt deras möjligheter till det i skolan.

Mitt resultat visar att all form av rörelse stimulerar motorisk utveckling, en god motorisk utveckling medverkar i sin tur till goda förutsättningar gällande utvecklingen av det egna jaget samt den sociala rollen. Dessa faktorer stimuleras ytterligare via lek.

I resultatet framkommer också att elever har behov av att röra på sig men behovet ser olika ut från individ till individ. Många av eleverna hävdar att de blir glada och pigga samt att kroppen mår bra av att röra på sig. De flesta av de intervjuade eleverna anser att skolan medverkar till goda möjligheter när det gäller lek och rörelse. En viktig aspekt är dock att några av eleverna påtalar att de flesta lekredskap på skolgården är anpassat till de yngre barnen. Ett allsidigt utbud behövs således till varje enskild elevs förutsättningar och behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!