Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Barns delaktighet och inflytande i förskolan.
Dissertationen zum Thema „Barns delaktighet och inflytande i förskolan“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-50 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Barns delaktighet och inflytande i förskolan" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Verngren, Amanda, und Linda Wåhlin. „Barns delaktighet och inflytande i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33739.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppen delaktighet och inflytande arbetas med ute på förskolorna. Men vi kände att vi ville fördjupa oss på hur en avdelning jobbade och var inte ute efter att jämföra olika resultat på olika avdelningar eller förskolor. Genom att vi gjort kvalitativa intervjuer och varit ute och observerat så har vi fått resultat på att det skiljer sig på vad de säger och hur de gör på avdelningen vi varit ute på. Det som också var intressant var att det skiljer sig i hur pedagogerna svarat på intervjuerna. De som var barnskötare svarade likadant medan förskolläraren såg det på ett annat vis. Vi kom fram till att det var mycket regler och rutiner som styrde verksamheten, så barnens möjlighet till delaktighet och inflytande begränsades. Pedagogerna skyllde mycket på att barngruppen var ”jobbig” och att de inte kunde släppa på tyglarna så mycket som de önskat.
2
Vildenger, Emma, und Emelie Kahlström. „Samling i förskolan : barns delaktighet och inflytande“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-219131.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna uppsats är syftet att undersöka i vilken utsträckning pedagogerna ger barnen möjlighet att i en förskola vara delaktiga under samlingarna. Den metod som användes under studien var observationer. Det studieobjekt som observerades var interaktionen mellan pedagoger och barn i samlingarna. Analysen av den insamlade empirin görs utifrån ett sociokulturellt perspektiv samt Shiers modell och barns perspektiv. Shiers modell är en modell som kan användas i alla verksamheter där man arbetar med barn. Modellen utgår från fem nivåer där man kan kontrollera i vilken grad barnen är delaktiga i den tillvaro där de befinner sig. Studiens resultat presenterar hur pedagogerna ger barnen möjlighet att vara delaktiga inom ramarna för sin planering. Vid de samlingar som genomfördes i grupper med färre barn gavs dem möjlighet att vara delaktiga i större utsträckning. Under samlingar med hela barngruppen hade pedagogerna svårare att låta barnen vara delaktiga samt att fånga upp barnens idéer och initiativ. De slutsatser som drogs är att barnen ges möjlighet att vara delaktiga så länge det passar in i pedagogernas planering. Vi upplevde det även som att pedagogerna kände en större trygghet i att låta barnens idéer och initiativ komma fram i samlingar i mindre barngrupper än i stora.
3
Palmér, Johanna, und Sandra Siveryd. „Måltider på förskolan - Barns delaktighet och inflytande“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33713.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur måltider på förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att påverka och samspel påverkar måltiden. Där fokus låg på om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgångspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att påverka densamma användes det strukturerade observationer. En del av dessa filmades även. I slutändan visade det sig att barnen till stor del hade möjligheter att påverka sin måltid genom delaktighet och inflytande samt påverkade pedagogens roll i måltiden. Utöver detta visade det sig även att miljön på förskolor påverkar hur måltiden har möjlighet att se ut.
4
Karlsson, Liselott, und Mariann Karlsson. „Delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet : En studie om femåriga barns delaktighet och inflytande i förskolan“. Thesis, University of Gävle, Faculty of Education and Business Studies, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-7178.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet var att undersöka hur femåriga förskolebarn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamheter. Syftet var även att undersöka hur pedagoger uppfattade att barn upplevde sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan.
I tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande har inriktningen många gånger varit på äldre barn, men det finns även studier på yngre barns delaktighet och inflytande. Tidigare forskning beskriver att barn till stor del upplever att de inte är delaktiga i exempelvis lärarinitierade aktiviteter. Det kan bero på vilket förhållningssätt och den kontroll pedagogen intar.
Den forskningsansats som har valts är fenomenografi som är en kvalitativ ansats där man försöker beskriva ett fenomen, i detta fall två fenomen, barns delaktighet och inflytande. Den metod som är vald i uppsatsen är intervjusamtal med barn och pedagoger.
Den här studien visar en skillnad i svaren från barnen på de båda förskolorna. På den ena förskolan ansåg barnen att det bara var de vuxna som bestämde medan barnen på den andra förskolan menade på att det mest var pedagogerna som bestämde men att de även själva fick möjlighet att vara med och bestämma. Samtliga pedagoger var av uppfattningen att barns delaktighet och inflytande var nödvändigt för en bra verksamhet och att de hoppades på att barn upplevde att de var delaktiga och hade inflytande. Det som var svårt var att låta barn bestämma över övergripande beslut och regler.
Studiens slutsats var att barn till viss del upplevde att de var delaktiga och hade inflytande i förskolans verksamhet medan pedagogerna uppfattade att barn var delaktiga och hade inflytande.
5
Melin, My. „Barns inflytande och delaktighet i förskolan : Demokrati och barns rättigheter“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-43554.
Der volle Inhalt der Quelle
6
Klosinska, Paulina, und Anna Nohrstedt. „Barns inflytande och delaktighet i förskolan : En enkätstudie om barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviter“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39857.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien syftar till att undersöka hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter i förskolan. Studien tar en utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Studien är baserad på enkäter och har en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet tyder på att pedagoger i förskolan har olika erfarenheter om hur de arbetar med barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviter. Slutsatsen är att pedagogers förhållningsätt påverkar hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter.
7
Stenmark, Ida. „Inflytande och delaktighet i förskolan : En undersökning om barns möjligheter till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24651.
Der volle Inhalt der Quelle
8
Sofia, Sandström, und Åsevall Daniel. „Barns delaktighet och inflytande i förskolan : En kvalitativ studie om hur pedagoger tolkar barns delaktighet och inflytande“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54815.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att undersöka pedagogers tolkningar kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visade på vikten av att som pedagog vara lyhörd och utgå från barnens intressen och behov för att göra lärandet lustfyllt. Demokrati sågs som en viktig del för barnens möjligheter till delaktighet och inflytande, men hos pedagogerna rådde det delade meningar om vad demokrati innebar i förskolan. Pedagogerna visade kunskaper kring hur arbetet med barns delaktighet och inflytande kan implementeras i praktiken, men stora barngrupper och bristen på personal försvårade arbetet. Resultatet visade att det fanns ett tydligt ”framtidstänk” där barnen ska formas till självständiga samhällsmedborgare.
9
Tillman, Ida. „Barns inflytande och delaktighet i förskolan : Pedagogers uppfattningar om begreppen inflytande, delaktighet och dess tillämpning i förskolan“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66150.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
SammanfattningSyftet med studien är att få reda på hur pedagoger beskriver och arbetar med begreppen ”barns inflytande” och delaktighet i förskolan. Detta är viktigt att få en inblick i, då dessa begrepp benämns som strävansmål i förskolans styrdokument, Lpfö 98/16 (Skolverket, 2016).Metoden som valts i studien är semi-strukturerade intervjuer, för att undersöka pedagogernas uppfattningar kring deras erfarenheter av barns inflytande och delaktighet i förskolan och vad begreppet betyder för dem som pedagoger. Fyra pedagoger intervjuades till studien.I studiens resultat kan man utläsa att begreppet inflytande definieras som att det handlar om att involvera barnen i verksamheten och att de får möjlighet att bestämma men också om hur barnen blir delaktiga i verksamheten. Pedagogerna är enade om att barnen bör ha möjlighet till inflytande över sin vardag. Det gäller att hitta en strategi så möjligheten finns till att se varje barn och dess intresse. Det är viktigt att barnen får uttrycka sina åsikter och att man som pedagog tar till sig av dem. Pedagogerna tydliggör vikten av hur kroppsspråk och bilder är bra hjälpmedel för att visa tydlighet, förstå och göra sig förstådda, då de yngre barnen kan sakna det verbala språket. Dessa hjälpmedel underlättar för barnen att kunna påverka sin situation och möjligheten till inflytande i verksamheten.The purpose of this study is to find out about pre-school teachers´ description and work with the concept of "children´s influence" and participation. This is important since this is one of the preschool assignment according to the preschool curriculum Lpfö 98 (Skolverket, 2016).To study preschool teachers' experiences and thoughts about children's influence and partici-pation in preschool, semi-structured interviews were conducted with four preschool teachers. The study results show that the concept of influence is defined as involving the children in the business and that they have the opportunity to decide, but also how the children participate in the activities. The preschool teachers show a variation in experiencing children’s influence the meanings and conception differentiated. Some preschool teachers perceive it as children should decide more in preschool. Others believe children should be more involved in every-day decisions and activities.Children should have the opportunity to influence their everyday lives, as a preschool teacher this is about finding a strategies and opportunities to see each child and its interest. The preschool teachers clarify the importance of how body language and images are useful tools to show clarity and understanding, when younger children don´t have the verbal language. It is important for the preschool teacher to be responsive, listening and enable possibilities for the children to express their needs and desires.These educational strategies make it easier for the children to influence their situation and the ability to influence in preschool.
10
Nilsson, Söderberg Carin, und Möller Anna von. „Att synliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31723.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna studie får ni ta del av nio pedagogers tankar och erfarenheter kring barnsdelaktighet och inflytande i tre olika förskolor. Vår studie är baserad påfokusgruppsintervjuer för att kunna ta del av pedagogers beskrivning om hur de arbetarmed inflytande och delaktighet och hur det synliggörs för både barn, föräldrar ochpedagoger. Via videoobservationer vill vi få en bild av hur verksamheten fungerarpraktiskt och möjligheten att titta på och tolka pedagogernas förhållningssätt till barnen.Vår studie är baserad på kvalitativ forskningsmetod.Genom att vi tagit del av olika teorier och tidigare forskning har vi kunnat få fram ettresultat som visar på att barns delaktighet och inflytande synliggörs först och främstgenom den pedagogiska dokumentationen. Med hjälp av pedagogernas kompetenser,barnsyn och förhållningssätt arbetar de med barns inflytande och delaktighet som engrund i förskolans dagliga verksamhet.Nyckelord: barnsyn, delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagogiskdokumentation.
11
Sandberg, Jeanette, und Gulle Andersson. „Barns inflytande och delaktighet : En undersökning om hur barn och pedagoger ser på inflytande och delaktighet i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15245.
Der volle Inhalt der Quelle
12
Melciu, Camelia. „Inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet : En studie av förskollärares uppfattningar om barns inflytande och delaktighet i förskolan“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-40052.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att utifrån begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollärare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka områden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka områden anser förskollärare att det är möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I så fall hur? Metoden som används för datainsamlingen är enkäter där elva förskollärare beskriver hur de anser att barn kan få eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan får inflytande på olika sätt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering. Faktorer som kan begränsa barns möjligheter till inflytande och delaktighet är brist på personal, stora barngrupper, tid och ekonomi. Barns inflytande och delaktighet kan antingen begränsas eller villkoras om deras intressen kolliderar med de regler och normer som råder på förskolan.
13
Juntti, Hanna. „Barns delaktighet och inflytande : En studie om hur förskollärare uppfattar och tillgodoser barns rätt till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116935.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att inhämta fördjupad kunskap om förskollärares uppfattning vad gäller barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Forskningsfrågorna som syftet grundar sig i är: Hur uppfattar förskollärare begreppen delaktighet och inflytande i förskolan? På vilka sätt arbetar förskollärare med barns delaktighet och inflytande i förskolan? Vilket förhållningssätt anser förskollärarna är viktigt att ha i arbetet med barns delaktighet och inflytande? Studien genomfördes med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Deltagarna bestod av fem yrkesverksamma förskollärare, på förskolor i tre olika kommuner i Sverige. Tidigare forskning inom området visar att det inte finns en konkret definition på vad delaktighet och inflytande innebär i förhållande till barn. Forskning har dessutom visat att förskollärare kan känna en osäkerhet kring hur mycket inflytande ett barn i förskoleåldern klarar av, medan andra hävdar att alla oavsett ålder ska få utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. I denna studie framkom det att förskollärare uppfattar begreppet delaktighet genom att barn och vuxna skapar något tillsammans, är involverade och får ta del av verksamhetens innehåll. Att barn får möjlighet att påverka sin vardag. Vidare visar resultatet att förskollärarna tolkar begreppet inflytande som möjlighet för barn att kunna påverka och argumentera för en förändring eller förbättring i förskolan. En av slutsatserna som kan dras i denna studie är att barn ska möta lyhörda förskollärare för att kunna utöva sina rättigheter kring delaktighet och inflytande.
14
Panawong, Onuma, und Rania Kenaan. „Barns inflytande under måltiderna, en studie om små barns inflytande och delaktighet“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35664.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Vårt examensarbete handlar om förskolebarns inflytande och delaktighet under måltiderna på två olika förskolor. Syftet är att undersöka vilka möjligheter till deltagande och inflytande barnen får i samband med de olika måltiderna. Som en del av detta undersöker vi även vilken påverkan miljöns utformning har på barnens möjligheter till att vara delaktiga och få inflytande under måltiden. Vi använde oss av en kvalitativ metod som innefattade två ostrukturerade intervjuer och sju videoobservationer. Både intervjuer och videoobservationer genomfördes på två förskolor som ligger i samma stadsdel. Intervjuerna genomfördes med en förskolelärare på den ena förskolan och en barnskötare på den andra. Resultatet visar att barnen i båda förskolorna får inflytande över måltiderna genom att de själva får välja vad de vill äta och dricka. Deras uttryck och åsikter vad gäller deras matval respekteras och tas på allvar av pedagogerna. Det framkommer dock vissa skillnader. På den ena förskolan begränsas mängden mat som barnen får ta. På den andra förskolan ges barnen jämförelsevis större möjligheter till delaktighet och inflytande vid dukning. Vad gäller miljöns utformning visar resultatet att variationer i hur måltidsmiljöerna är organiserade på de två förskolorna påverkar barnens möjlighet till delaktighet och inflytande på olika sätt.
15
Norberg, Elin. „Barns inflytande, delaktighet och demokratiskt arbete i förskolan : Fem förskollärares uppfattningar om, och arbetet med barns inflytande, delaktighet och demokrati“. Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap (from 2013), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-26255.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Abstract The purpose of this study was to contribute knowledge about the perceptions that pre-school teachers have of children’s influence, participation and democratic work in pre-school, and whether and if so how they work for the children to be able to have influence and to be involved in their daily lives at pre-school. To achieve this, I have done five interviews with five educated pre-school teachers. The results revealed that pre-school teachers think that democracy, influence and participation are concepts that are difficult to define. But it appears that the children can participate and influence their daily lives at the pre-school and also be involved in making decisions. To work with children's influence means that children get to choose what they want to play with and who they want to play with. They also come up with ideas and wishes for things they want to do, which the pre-school teachers then must try to meet. Pre-school teachers are trying to be sensitive and observant as they work to fulfill children's wishes and choices of activities. It was also revealed that children perspective is a large and important part of children's influence and participation in preschool. If you see children as small and ignorant, it becomes easy that they not get the chance to influence because they think they can’t do some things or that they are too small for various activities. It also appears that it is the adults who often set up the few barriers to children’s influence and participation. Key word: pre-school teacher, influence, participation, democracySammanfattning Syftet med detta arbete är att bidra med kunskaper om vilka uppfattningar pedagoger har om barns inflytande, delaktighet och demokratiskt arbete i förskolan, och hur de beskriver att de arbetar för att barnen ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i sin vardag på förskolan. För att uppnå detta har jag gjort fem kvalitativa intervjuer med fem utbildade förskollärare. I resultatet framkom det att förskollärarna tycker att demokrati, inflytande och delaktighet är begrepp som är svåra att definiera, men det framkommer att barnen ska få vara med och påverka sin vardag på förskolan och få vara delaktiga i beslutsfattande. Arbetet med barns inflytande kan handla om att barnen får välja vad de vill leka med och vem de vill leka tillsammans med. De får också komma med idéer och önskningar om saker de vill göra, som pedagogerna sen får försöka uppfylla. Genom att pedagogerna försöker vara lyhörda och observanta så arbetar de efter att uppfylla barns önskningar och val av aktiviteter. Det framkom också att barnsynen är en stor och viktig del i arbetet med barns inflytande och delaktighet på förskolan. Om man ser barn som små och okunniga så blir det lätt att de inte får chansen till eget inflytande eftersom man tror att de inte kan eller att de är för små för olika aktiviteter. Det framkommer också att vi vuxna ofta sätter upp de hinder som finns för inflytande och delaktighet. Nyckelord: förskollärare, inflytande, delaktighet, demokrati
16
Nanono, Catherine, und Juanita Klingberg. „Barns delaktighet och inflytande i förskolan : En undersökande studie om förskollärares arbetssätt kring barns delaktighet och inflytande i projektarbete“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38207.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to investigate how preschool teachers provide young children with the option to participate and influence in project work at preschool. To narrow the scope, we have focused on two main questions in this study. The first question is about how the preschool teachers approach the work with children's influence and participation in the project work. The other question is about how the power relationship between the preschool teachers and the children in the project work looks. This essay is based on an empirical study, and can be seen as an experience-based method in which information based on people’s thoughts, experience and knowledge is evaluated. To collect the data for this essay, we have interviewed four preschool teachers, and observed two preschool teachers in their work. In our essay we have used several theoretical frameworks, one is Vygotsky’s theories of learning, called the sociocultural perspective. This perspective can be explained as a theory on how learning takes place in a social interaction with other people. Another theory we refer to is Foucault's theory about power relationship, but we also make references to other different theories about preschool environment and theories about children's participation. The results in the essay show that all the four interviewed preschool teachers have a positive attitude, and work with different strategies to give opportunities for the children to influence and participate in the project work. As conclusion of the study, we can say that it is important for preschool teachers to have sensitivity when working with children’s participation and influence in project work, and always have children's interests and needs as a starting point.
17
Marinic, Ljilja, und Sandra Jonsson. „Barns delaktighet och inflytande i förskolan ur förskolepersonalens perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14850.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med vår studie var att undersöka i vilken utsträckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Enkäterna delades ut till fyra kommunala förskolor där all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkäterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att få barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande. Barnens ålder har betydelse för i vilken omfattning de får tillgång till material då personal som arbetar med yngre barn kan begränsa tillgången av säkerhetsskäl. Flertalet deltagare lyfter fram dokumentation som en värdefull metod i arbetet med att stärka barns inflytande i förskolan. Under studien har vi kommit fram till att förskolepersonalen i förskolan anser att de arbetar med att få barnen delaktiga i verksamheten samt att de uppfattar att de ger barn inflytande över sin vardag men på olika sätt och inom olika områden
18
Lundberg, Anna. „Förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25684.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Barn har rätt till inflytande och delaktighet. Denna rättighet finns inskriven i Barnkonventionen- FN:s konvention om barnets rättigheter, likaså i förskolans läroplan. Förskolan skall fostra demokratiska medborgare, detta gör vi genom att visa barnen att deras röst är viktig. De vuxna som möter barnen i förskolan har en skyldighet att ge barnen inflytande, en möjlighet att påverka sin situation samt förskolans verksamhet. För att barnen skall ges inflytande behöver pedagogen möta barnet utifrån hens perspektiv, lyssna och våga vara här och nu tillsammans med barnen. Genom ett tillåtande förhållningssätt, där förskolläraren signalerar trygghet och tillit skapas goda förutsättningar för att barnet skall våga uttrycka sina åsikter och tankar. Genom att vi tar barnens tankar och uttryck på allvar och visar att vi vuxna är lyhörda ges barnen en förståelse för att deras åsikter är viktiga. I förskolan är barnen beroende av pedagogerna för att få inflytande, utan pedagoger som lyssnar kommer barnens uttryck att förbli bara ett uttryck utan gensvar. Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan genom frågeställningarna, • Hur ges barnen möjlighet att påverka sin tillvaro? • Vad innebär inflytande och delaktighet i förskolan? Studien bygger på en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats. Datainsamlingen är gjord genom intervjuer av 6 förskollärare som arbetar på en förskola med 125 barn i åldrarna 1–6 år. Den sociokulturella teorins tankar samt Shiers modell om barns inflytande ligger till grund för den teoretiska ramen i studien. Resultatet av studien visar att respondenterna anser att inflytande handlar om att barnen skall kunna påverka sin situation, samt ges möjlighet att påverka om de vill delta i olika situationer eller inte. Studien visar även att pedagogens förhållningssätt påverkar hur barnet ges möjlighet till inflytande och hur barnet får gensvar för sina uttryck. Genom att lyssna in, observera och ta tillvara barnens intressen planeras verksamheten och barnen ges ett indirekt inflytande. Det indirekta gensvaret handlar om att pedagogen planerar utefter sina observationer av barnen. Studien visar också att det finns hinder för att arbeta helt tillfredsställande med barns inflytande, hinder som pedagogerna menar ligger i rektorns händer att förändra.
19
Dencker, Frida, und Helena Pfern. „Pedagogers syn på barns inflytande och delaktighet i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27675.
Der volle Inhalt der Quelle
20
Andrén, Amanda. „Barns delaktighet och inflytande i förskolan - fyra förskollärare berättar“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69993.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att belysa förskollärares arbete med barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet utifrån tre frågeställningar; Hur beskriver förskollärare barns delaktighet och inflytande? Hur möjliggör förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet? Vilka hinder upplever förskollärare i arbetet kring barns delaktighet och inflytande? Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande vilka också är viktiga centrala begrepp då de utgör teorin. Empirin i studien grundar sig på fyra förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Data har inhämtats med hjälp av semi strukturerade intervjuer vilket har använts som metodverktyg i studien. Resultatet visar att förskollärarna tolkar barns delaktighet som att delta i en gemenskap där de interagera med barnen samt är inlyssnande och lyhörda inför deras uttryck. Inflytande tolkas som barns möjlighet att påverka, dels genom att de får göra val men också genom att förskollärarna tillvaratar barns intressen och behov i planering och utformning av verksamheten. De arbetsmetoder som förskollärarna menar möjliggör delaktighet och inflytande är att erbjuda barn val, involvera dem i beslut, skapa ett tillåtande klimat, samtala, lyssna och tillvarata deras intressen, arbeta i projekt samt dela in barn i mindre grupper. Den svårighet förskollärarna främst upplever är balansgången mellan barns inflytande och deras styrning, men svårigheter återfinns också i personalens olikheter.
21
Lithell, Veronica. „Barns inflytande i förskolan : Pedagogers perspektiv“. Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6637.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study was to find out what pedagogues in preschool think when it comes to children’s influence and how they do to give the children opportunity to express their thoughts and point of views and thereby influence their situation. The literature review treats the conception of the competent child and shows that having child perspective is important in meeting children. The literature review implies that participation and influence means sensitivity to children’s expressions and that pedagogues lets these expressions influence the activities in preschool. It is not about children always getting their ways, but that they are respected and are given space to think freely. Searching for pedagogues’ thoughts on children’s influence and how they do for giving it, I interviewed six persons, working at six different preschools. The results show that they worked more or less actively with the children’s influence. The pedagogues’ perspective of participation and influence can be divided into three parts: community and empathy, to be seen and listened to and to co-decide – or not. The pedagogues’ practical work with the children’s influence can be divided in four cathegories: options, codetermination, flexibility and reflection.Syftet med denna studie var att ta reda på hur pedagoger i förskolan tänker när det gäller barns inflytande och hur de gör för att ge barnen möjligheter att uttrycka sina tankar och åsikter och därigenom påverka sin situation. Litteraturgenomgången behandlar begreppet det kompetenta barnet, och visar att barnsyn är viktigt i bemötandet av barn. Enligt litteraturen innebär delaktighet och inflytande en lyhördhet för barns uttryck och att pedagoger låter dessa uttryck påverka verksamheten. Det handlar inte om att barn alltid ska få sin vilja igenom utan att de ska bli respekterade och att de ges utrymme för att tänka fritt. För att få svar på hur pedagoger kan tänka och hur de gör i sina verksamheter, använde jag mig av kvalitativa intervjuer, med sex personer, verksamma på sex olika förskolor och fann att de arbetade mer eller mindre medvetet med barnens inflytande. Pedagogernas syn på delaktighet och inflytande kan delas upp i tre delar: gemenskap och empati, att vara sedd och lyssnad på och att vara med och bestämma – eller inte. Pedagogernas arbete för barnens inflytande kan delas in i fyra kategorier: valmöjligheter, medbestämmande, flexibilitet och reflektion
22
Österberg, Josefine, und Tilda Johnsson. „Barns inflytande och delaktighet i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100932.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studies syfte är att bidra med kunskap kring förskollärares syn på barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Med utgångspunkt i syftet så bildades tre frågeställningar. Dessa tre frågeställningar omfattar hur förskollärare organiserar och bemöter barn för att ge dem möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning samt vad det finns för svårigheter med detta arbete. Studien är kvalitativ och fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts. Värdepedagogiken har använts som utgångspunkt eftersom intentionen med studien är att genom Emilsons (2008) tre analysbegrepp, som har utgångspunkt i värdepedagogiken, få syn på vad som ger barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. De tre analysbegreppen är närmandet av barns perspektiv, emotionell närvaro och lekfullhet. Resultatet visar att förskollärare organiserar verksamheten genom temavägg, att organisera barngruppen och personal samt i planeringen av undervisning för att ge barn möjlighet till inflytande och delaktighet i planerad undervisning. Resultatet visade också att förskollärare bemöter barn genom att vara närvarande, ser till alla barns lika värde, skapa lustfylld undervisning samt låta barn rösta. Resultatet visar även att barns verbala förmåga, synliggörande av inflytande och delaktighet och barngruppens sammansättning är svårigheter som finns i att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i planerad undervisning.
23
Lorentsson, Emelie, und Gabriela Mogus. „Barns delaktighet och inflytande i förskolan : En jämförelse av barn och förskollärares perspektiv“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30784.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att undersöka hur barn upplever sin delaktighet och sitt inflytande i förskolan samt att granska likheter och skillnader med förskollärares perspektiv på detsamma. Förskollärarnas perspektiv speglas genom resultatet av en tidigare pilotstudie och i föreliggande studie behandlas barns perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från intervjuer. Barndomssociologin utgör den teoretiska utgångspunkten för studien. Resultatet visar att förskollärare anser att barn ska ges möjlighet att påverka i förskolan. Samtidigt visar det sig att rutiner och regler i förskolan kan begränsa detta. Resultatet visar även att barn upplever det som roligt att vara med och bestämma i förskolan och att de tycker att det känns bra att bli lyssnade till. Detta är dock något som inte alltid sker i förskolan. Då barn bemöts med nyfikenhet och som viktiga informanter ses möjligheter för barn och vuxna att utvecklas tillsammans. På detta sätt kan barn bli mer delaktiga i förskolans verksamhet.
24
Tranevik, Sofia. „Inomhusmiljön på förskolan : Och dess betydelse för barns delaktighet och inflytande“. Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-11394.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras. I denna uppsats kan du läsa vidare om vad man som pedagog kan göra för att se och utforma inomhusmiljön utefter barnens behov och vad både barn och vuxna vinner på det.
25
Hagström, Elin, und Emelie Värnholm. „Barns inflytande : En studie om barns perspektiv på sitt eget inflytande i förskolan“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-30770.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studien undersöker barns perspektiv på sitt inflytande i förskolan och vad inflytande kan innebära för dem. Studien genomfördes genom elva intervjuer på två olika förskolor. Tolkningar av och diskussioner runt resultatet redovisas utifrån John Deweys filosofi om demokrati och utbildning och Loris Malaguzzis teori om det kompetenta barnet. Resultatet diskuterats i relation till de maktstrukturer som barnen möter samt den rådande diskursen på förskolorna. Studien visar att de intervjuade barnen anser att de vuxna har makten att avgöra vad som är tillåtet och inte i förskolan och att det är de vuxna som bestämmer. I några fall beskrev barnen att de också bestämmer, men att det är över saker som faller under definitionen delaktighet snarare än under definitionen inflytande. Barn ansåg sig själva ha inflytande över lekens innehåll, så länge den inte överskrider reglerna för vad som är en passande lek. De ansåg sig även kunna välja huruvida de vill delta eller inte. Resultatet belyser barns önskan om att kunna påverka mer reellt, så som hur verksamheten organiseras eller vad barnen kan ägna sig åt i förskolan.
26
Mattsson, Sandra, und Emma Zetterholm. „Arbetet med barns delaktighet och inflytande : En studie om pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande på små- och storbarnsavdelningar i förskolan“. Thesis, Högskolan i Gävle, Didaktik, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26016.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan på små- och storbarnsavdelningar. För att precisera studiens syfte har följande frågeställningar valts: Hur arbetar pedagogerna med barns delaktighet och inflytande? Skiljer sig arbetet på små- och storbarnsavdelningar? och Vilka eventuella faktorer upplever pedagogerna påverkar arbetet med barns delaktighet och inflytande? Intentionen med studien är således att synliggöra olika arbetssätt som pedagoger på små- och storbarnsavdelningar använder sig av när det kommer till barns delaktighet och inflytande, samt om det finns eventuella likheter och skillnader i arbetet. Intentionen är även att uppmärksamma de påverkansfaktorer som pedagogerna upplever i arbetet. Den valda undersökningsmetoden till denna studie är enkäter, som mestadels består av öppna frågor, detta med anledningen att det är pedagogernas egna beskrivningar som skall stå som grund för resultatet. Resultatet visar att arbetet med barns delaktighet och inflytande skiljer sig till viss del på små- respektive storbarnsavdelningar. De yngre barnen ges främst möjlighet till delaktighet och inflytande genom att göra små val, medan de äldre barnen får delta i större beslutsfattanden så som planering av verksamheten, demokratiska processer samt i utformningen av miljön. Det som också skiljer de olika arbetssätten åt, är att pedagogerna på småbarnsavdelningarna använder sig av Alternativ Kompletterande Kommunikation (AKK) i sitt arbete för att främja barns delaktighet och inflytande. Resultatet visar också att de huvudsakliga påverkansfaktorerna som pedagogerna på både små- och storbarnsavdelningarna upplever finnas i arbetet med barns delaktighet och inflytande är: Barngruppens storlek, personaltätheten och tiden. Utifrån pedagogernas beskrivningar kan ett samband synliggöras mellan dessa faktorer. Stora barngrupper i relation till en låg personaltäthet resulterar i brist på tid till arbetet med barns delaktighet och inflytande. Studien påvisar att trots de påverkansfaktorer som finns, är det i slutänden upp till pedagogen att skapa goda förutsättningar för barns möjlighet till delaktighet och inflytande. Pedagogens didaktiska förhållningssätt blir således ytterst viktigt i arbetet med detta.
27
Larsson, Elina, und Jane Ljungström. „Barns möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan : ur förskollärarperspektiv“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-26180.
Der volle Inhalt der Quelle
28
Ataman, Habibe, und Perihan Bakac. „Barns delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21115.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to find out what the educators idea of educational documentations in ratio to childrens inclusion and impact in pre-school are, together with the child's own perception of the concepts of documentation. We proceeded from the following issues: What are the significance of educational work according to the teachers? What is the teachers idea of a childs impact and inclusion in educational documentation? In what way do the children have influence over, and inclusion in educational documentation? What are the childrens feelings of the documentations? In order to find answers to our questions, we used qualitative examinations consisting of seven educators and seven children from various pre-schools in Stockholm, and thereby, we have analyzed our results. As our theoretical frame, we used ourselves of Vygotskijs and Säljö's sociocultural perspective that is about "progress and learning", which is achieved by interaction and cooperation in a social context. The result shows that the aim of educational documentation is to reveal the childs development and learning, and also to involve the parents by putting up documents on the wall. It is important for children to both participate and influence both the documentation and other sections of the school where it affects the children, but this is sometimes hard to fulfill in all situations. The educators realises that to make the children participate, they simply have to rely on the child group and their interest. They also have given activities that everyone should follow. The lack of time is an obstacle for all educators, but what they all have in common is that having the participation and weight of the child would benefit the childs growth.
29
Svenberg, Agneta, und Erum Aquil. „Barns inflytande och delaktighet i förskolan : Utifrån åtta pedagogers perspektiv“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-28942.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Purpose/questions: The purpose of the study is to highlight the eight different educators' perception of the notion of children's influence and participation in preschool. We also want to study how educators describe their work with the children's influence and the challenges the work entails. How do the educators in our study understand the notion of child's influence and participation? Which opportunities respective barriers do the educators find in their work with child´s influence at their preschool? According to educators, how child's initiative to his/her influence in preschool is made visible? According to educators, do all the children have equal opportunities to influence their everyday life in preschool? Methodology: To carry out our study, we have used a qualitative method and have interviewed 8 educators in 5 different preschools. Theories: We have used Foucault’s theory of power, governmentality and discourse to analyze the results we get from the educators’ interviews. Conclusions: It was obvious in our interview with the preschool educators that they are in favor of children’s influence and participation. We have come to the conclusion based on our educators’s statement that the children’s opportunity to influence and participate in preschool is governed by educators. Governance results in that all children get equal opportunity to influence and participate and it also minimizes that younger and children with less verbal communication abilities are excluded.
30
Hellman, Anna-Lotta, und Nellie Larsson. „Barns delaktighet och inflytande i förskolan : Det handlar om förskolläraren“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för utbildningsvetenskap inriktning fritidshem och förskola, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21862.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar om de yngsta barnens delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Studiens syfte är att ta reda på förskollärarnas olika uppfattningar om arbetet med Barnkonventionens artikel 12 samt barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Syftet är också att lyfta förskollärarnas uppfattningar om barns ålder och mognad och hur detta tas hänsyn till i verksamheten. En förhoppning är att studien ska kunna bidra med ökad förståelse för komplexiteten i de yngre barnens delaktighet och inflytande i verksamheten samt en medvetenhet kring hur förskollärarens förhållningssätt påverkar barns möjlighet till inflytande. Studien har utgått från en fenomenografisk ansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare där fokus har varit att få syn på en variation av uppfattningar. Resultatet visar på en rad skilda uppfattningar om fenomenet delaktighet och inflytande hos de yngsta barnen i förskolan. Förskollärarna lyfte aspekter som förskollärarens förhållningssätt, krav och begränsningar uppifrån, svårigheter i att avgöra mognad, dilemmat i att möta det enskilda barnet i barngruppen samt omsorgsbegreppet. Resultatet har diskuterats utifrån barndomssociologin och relevanta begrepp inom denna teori.
31
Gustafsson, Jessica, und Sarah Wiperholt. „Hur ser pedagoger på barns inflytande och delaktighet i förskolan“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33176.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
AbstractSyftet med studien är att belysa hur pedagoger ser på barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet utifrån fyra frågeställningar; Vad är ”barns inflytande och delaktighet” enligt pedagogerna? På vilket sätt har barn inflytande över verksamheten enligt pedagogerna? På vilket sätt arbetar pedagogerna för att stärka och utveckla barns inflytande och delaktighet? Vilka möjligheter och utmaningar ställs pedagogerna inför i arbetet med barns inflytande och delaktighet? Studien har en kvalitativ metodansats och bygger på tidigare forskning om barns delaktighet och inflytande. För att samla in vårt material till studien har vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att begreppen inflytande och delaktighet är svåra att särskilja för respondenterna och att begreppen kan tolkas på olika sätt. Studien har dock visat att pedagogerna medvetet arbetar med barns inflytande och delaktighet i de förskolor vi har besökt. Pedagogerna menar att barnen har möjlighet att påverka och göra sina röster hörda i verksamheten. Genom observationer och att vara lyhörd för det barnen säger kan barnens intressen tillvaratas och detta menar pedagogerna är en hjälp i utformningen och planeringen av verksamheten. Nyckelord: Delaktighet, demokrati, förskola, inflytande, pedagoger
32
Zeqiri, Mergime. „Hur kommer barns inflytande och delaktighet till uttryck i förskolan?“ Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31171.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna undersökning är att se hur barns inflytande och delaktighet kommer till uttryck i förskolans verksamhet. Det som undersöks är om barn får möjlighet att vara delaktiga i sin vardag och om barn får möjlighet till inflytande och hur det i så fall är kopplat till demokratiarbetet. Genom att höra både vuxnas och barns olika svar på frågan om barn ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan blir eventuella skillnader och likheter mellan dessa grupper synliggjorda. I detta arbete görs undersökningen ute på en förskola där två avdelningar deltar i mitt arbete. Denna studie är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och tillvägagångssättet har varit semistrukturerade intervjuer. Både vuxna och barn blir intervjuade. Barn ska ges möjlighet till inflytande och delaktighet i förskolan. I dagens styrdokument betonas vikten av att inta barns perspektiv och bejaka barns rätt till inflytande och delaktighet där demokrati ska vara grunden. Inflytande, delaktighet och demokrati är begrepp som, i enlighet med styrdokumenten, skall ges en konkret innebörd i den vardagliga praktiken.Resultatet visar att delaktighet och inflytande kommer till uttryck på den förskola som jag har utfört min undersökning på, men att delaktighet är mer förekommande än inflytande. Barn får delta och påverka i små val i förskolans vardag, men inte bestämma.Min slutsats är att det behövs utbildningsinsatser som förklarar begreppen inflytande och delaktighet och som visar på hur man kan arbeta med dessa i praktiken. Även om inflytande och delaktighet kom till uttryck på den förskolan där jag utförde undersökningen på, tror jag att man behöver bli mer medveten om innebörden av arbetet med dessa begrepp.
33
Blomqvist, Maja, und Anton Erickson. „Barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö“. Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Förskolepedagogisk didaktisk forskning, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-41243.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att undersöka barns delaktighet och inflytande över den fysiska inomhusmiljön i förskolan. Det som undersöks i studien är vilket utrymme barnen ges för delaktighet och inflytande i planering, beslutstagande och utformande av förskolans fysiska inomhusmiljö, samt hur förskollärarna själva uppfattar barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö. Studien bygger på en fenomenografisk kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där utgångspunkten är det interaktionistiska och fenomenologiska perspektivet.Resultatet i studien visar på att grundläggande begrepp för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i förskolans fysiska inomhusmiljö ärnärvarande och lyhördhet, föränderlig verksamhet, samt tillåtande och tillgänglighet. Resultatet visar också på att förskollärarna upplever en rädsla över att ge barnen för lite delaktighet och inflytande över förskolans fysiska inomhusmiljö.
34
Musa, Florina. „Barns delaktighet och inflytande i förskolans lärmiljöer“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för didaktik och lärares praktik (DLP), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101117.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Den här uppsatsen kommer att behandla hur förskolans pedagoger utformarförskolans lärmiljöer inomhus. Denna undersökning lägger vikt på hur barnen görsdelaktiga samt hur de får möjlighet att påverka utformningen av förskolanslärmiljöer. Att kunna se barnen som kompetenta individer skapar en självsäkerhethos barnen. Förskolan ska kunna erbjuda en inspirerande miljö där fokus ligger påatt barnen ska känna ett samspel med varandra som möjliggör barns delaktighet ochinflytande.Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärarnas förhållningssätt samtutformning av förskolornas lärmiljöer inomhus. Studien utgångspunkt är hur barnengörs delaktiga och får inflytande i förskolans lärmiljöer. Teorin som används för attstärka studien är utvecklingspedagogiken. Som metod har jag använt mig avfenomenografin som via intervjuer med förskollärare har samlat in data omförskollärarnas förhållningssätt samt utformning av förskolornas lärmiljöer.I resultatet lyfts relevant samlade data kopplad till centrala begrepp upp samt olikastrategier som förskollärarna använder för att möjliggöra barns delaktighet ochinflytande. I resultatet visar det även att ett hinder när det kommer till lärmiljön äratt det kan finnas brist på personal eller inte köpa in de material som barnen önskar.Det framhävs även i resultatet att den pedagogiska dokumentationen är av stor vikt,för att kunna se utifrån barnens perspektiv och därmed möjliggöra barnensdelaktighet samt inflytande i förskolans lärmiljöer. Avslutningsvis kommer det attges tips på vidare forskning.
35
Mirzaei, Sedigheh. „Barns inflytande och delaktighet i förskolans samling“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-33506.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Circle time is a worldwide spread phenomenon which simply refers to the activity where children in kindergarten and primary school gather in a circle to communicate or play with one and another. The entire concept can be originated to the german pedagogue Friedrich Fröbels (1782-1852) who invented the first kindergarten. Fröbels described the circle time as an important time of children's days as the element strengthens and develops community and confidence among the children. In this study I will analyze and discuss different pedagogue’s ideas and thoughts on the concept of circle time and I will highlight children's participation and influence in the circle time. I want to investigate the mindset of the preschoolers and their experiences of how they make the children involved, and teach them to be involved as an important part of the children's lives. Considering those children’s influence and participation according to Lpfö98 is a prerequisite for the children to be able to influence their situation at preschool. In order to investigate the purpose of the collection and the factors that may affect the children's opportunities for participation and influence, I have used the qualitative methodology which is the most important and useful material for answering questions that this investigation is about. The purpose behind my choice of qualitative method is the center for interviewing preschool teachers at the preschools. I have booked 2-3 preschools for this study and I have written down some supplementary questions as a means of reaching the purpose of the study. I have recorded the interview while noting some important points to help the conversation to roll forward. The result shows that circle time is a process of learning, where the values lay in the sense of community, interface and group feeling. The results of my empirical material indicate that circle time creates more and wider opportunities for the children to learn participation and influence among preschoolers. The pedagogues’ participation in this study, all came to the same conclusion that the learning process of participation and influence take place when the children are gathered around each other, as they are during circle time. According to them, the activity is the time and place where the children automatically, due to being surrounded by each other, get to learn affinity and community to a group.
36
Mustafa, Dilan, und Linn Rothman. „Barns inflytande och delaktighet i förskolan : med fokus på planerade aktiviteter“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-269098.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Vårt arbete ”Barns inflytande och delaktighet i förskolan -med fokus på planerade aktiviteter” behandlar barns inflytande och delaktighet i förskolan. Studiens syfte är att undersöka barns inflytande och delaktighet i den planerade aktiviteten i förskoleverksamhet. Vi vill se hur barn erbjuds delaktighet och inflytande samt hur interaktionen ser ut mellan barnen och pedagogen. Vi har undersökt hur pedagogerna tolkar begreppen ”delaktighet” och ”inflytande” och i vilka situationer som delaktighet och inflytande ges till barnen. Vi har även undersökt hur pedagogerna resonerar kring olikheterna för barns möjligheter och erbjudanden när det gäller delaktighet och inflytande i den planerade aktiviteten. Vi har bearbetat, tolkat och sammanställt ett resultat utifrån kvalitativa intervjuer med pedagoger samt observerat planerade aktiviteter i förskolan. Resultatet visar att barns inflytande och delaktighet både möjliggör och begränsas utifrån pedagogernas förhållningssätt. Beroende på vad barnen använder sig av för strategier påverkas deras möjligheter till inflytande och delaktighet. Våra slutsatser är att det är av betydelse att som pedagog fundera över och förstå på vilka premisser, samt hur styrning påverkar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet. Pedagogen bör ställa sig frågan om det är betydelsefullt för hen att få igenom sina förutbestämda mål och tankar? Eller om det är viktigast att barnen får göra det som de önskar och anser är givande, i förskoleverksamheten?Abstract This thesis called ”Children’s influence and their participation in preschool - focusing on planned activities”. It deals with, as the title indicates, questions concerning the children’s influence and their participation in pre-school. The purpose of this paper is to examine the influence and participation of children when it comes to the planned activities in preschool. Our ambition is to see whether children, and which kind of children, get invited to participate in the activities and what role they play. Another interesting view is to see how the interaction is between the children and the educators. How do the educators interpret the concept of influence and participation? And in which occasions are these given to the children? Earlier research within this field shows a different approach and perspective regarding the learning that is in use. We have analyzed, interpreted and compiled the outcome of six interviews with as many educators. We have observed six different planned activities where three educators held the lessons. The results show that the educators approach enables and limits the children’s influence as well as their participation. Depending on what kind of strategies the children’s use, it can change the outcome and have an effect on their chances of influence and participation. Our conclusion is that it is of importance that the educator reflects and understands which terms and how leading the activity affects the children’s possibilities to take influence and participate. The educator should scrutinize if it is more significant, to reach the preset goal of the activity, or that the children can do as they please and what they feel is valuable.
37
Pettersson, Evelina, und Lina Wahlman. „Barns inflytande och delaktighet i förskolans planerade aktiviteter : En observation- och samtalsstudie om barns möjligheter till inflytande och delaktighet“. Thesis, Högskolan i Gävle, Utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23446.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att undersöka barns erfarenheter av planerade aktiviteter utifrån ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Frågeställningarna behandlar barnens möjligheter till inflytande och delaktighet samt barnens åsikter kring aktiviteterna. Studien utgår från en barnsyn där barnen ses som kompetenta, dessutom används både ett barnperspektiv och barnens perspektiv. Som metod användes videoobservationer av två aktiviteter på en förskola och i samband med detta genomfördes samtal med barn. Analysverktyget som användes var Shiers inflytande- och delaktighetsmodell som innehåller fem olika steg som berör barns inflytande. Dessutom analyserades förskollärarnas förhållningssätt utifrån kontroll och styrning. Resultatet visade att barnen hade möjligheter till inflytande och delaktighet beroende på hur de bemöttes av de vuxna. Studien visade att barnen fick inflytande enligt Shiers modell men även situationer där barnen inte gavs möjlighet till inflytande förekom. Det fanns även ett samband mellan inflytande, delaktighet och demokrati vilket uppmärksammades genom Shiers modell. Resultatet innehåller även kategorierna barnen blir delaktiga och att barnen inte blir delaktiga. Barnens åsikter kring de olika aktiviteterna belyser hur de ser på vem det är som bestämmer i verksamheten. Studien visar på hur viktigt förskollärarnas förhållningssätt är för att barn ska ha möjlighet till inflytande och delaktighet. Dessutom lyfts förskolans roll som en demokratisk mötesplats och hur olika ramfaktorer kan påverka verksamheten. Studiens resultat uppmärksammar vikten av att reflektera kring begreppen inflytande och delaktighet då de är komplexa. Förhoppning är dessutom att verksamma i förskolan ska reflektera kring meningsfullhet i aktiviteter, för vem planerar man aktiviteterna ute i förskolorna och för vem ska de vara betydelsefulla? Barnens perspektiv bör få ta plats. De didaktiska val som förskollärare gör har en stor betydelse för utfallet i verksamheten.
38
Colldén, Emma, und Ida Tollin. „Barns delaktighet och inflytande : i arbetet med hållbar utveckling i förskolan“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-253013.
Der volle Inhalt der Quelle
39
Hellman, Malin, und Jenny Nilsson. „En studie om barns delaktighet och inflytande i samling i förskolan“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34222.
Der volle Inhalt der Quelle
40
Svensson, Anette, und Therese Nilsson. „Delaktighet och inflytande på IKT i förskolan - ur ett barns perspektiv“. Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36219.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie har varit att undersöka barns perspektiv på delaktighet och inflytande kring Informations –och kommunikationsteknik (IKT). Studien grundar sig på en kvalitativ metod och empirin har samlats in på två olika förskolor där vi genomförde barnintervjuer med sammanlagt 10 barn. Studiens teoretiska ram är barndomssociologi och med hjälp av begrepp såsom barns perspektiv, delaktighet, inflytande, samt kompetenta barn genomförde vi vårt analysarbete. Resultatet visar att barnens delaktighet och inflytande kring IKT-verktygens användningsområde i förskolan är begränsad. Barnens erfarenheter kring IKT blir lämnade utanför förskolans verksamhet trots visad kompetens hemifrån. Regler och makt är ett stort hinder för barnen, men genom att synliggöra deras perspektiv kan delaktighet och inflytande bli möjligt.
41
Ekdahl, Blomqvist Malin, und Sandra Larsson. „Matsituationen i förskolan-är det en möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolan?“ Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27446.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att ta reda på barns perspektiv på delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts är att småbarn i förskolan inte får vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte får möjlighet till inflytande under matsituationen i den utsträckning som skulle kunna erbjudas. Studien är kvalitativ och observationer har utförts på småbarnsavdelningen vid två förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfällen till delaktighet men färre tillfällen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men färre tillfällen till delaktighet än vid bufféserveringen. Slutsatser som kan ställas utifrån studien är att det inte spelar någon roll om barn serveras mat ifrån en bufféservering eller en traditionell servering. Det beror på förskolepersonalens förhållningssätt och attityder till hur tillåtande förskolepersonalen är för barns delaktighet och inflytande under matsituationen.
42
Holmqvist, Therese, und Anders Sandbom. „Anarki i förskolan och diktatur i grundskolans tidigare år? : En kvalitativ studie av inflytande och delaktighet i förskolan och grundskolans tidigare år“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-27525.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie handlar om barns inflytande och delaktighet och på vilket sätt lärare låter barn vara delaktiga i förskola och skola. Syftet med studien är att problematisera och visa på hur verksamma lärare i förskolan och grundskolan arbetar för att barn ska bli delaktiga och ha inflytande över sin egen vardag och om barn tillåts bestämma. Studien bygger på intervjuer med fem förskollärare och fyra grundskollärare. Resultatet visar att barn inflytande och delaktighet skiljer sig åt mellan förskolan och grundskolan och att innebörden av inflytande och delaktighet skiljer sig åt i verksamheterna. Våra intervjusvar pekar på att förskollärarna lägger fokus på barns idéer och initiativ och att barnen är delaktiga i de lärandeprocesser som sker i förskolan. Dock visar vår undersökning att pedagogerna har det yttersta ansvaret i att ta vara på dessa idéer och initiativ och utifrån dessa forma verksamheten. Intervjusvaren med grundskollärarna visar att barn inflytande och delaktighet i grundskolan är begränsat till att barn enbart kan påverka en mindre del av vardagens planering. Det vill säga att i resultatet synliggörs en mer lärarstyrd verksamhet i grundskolan än den som framträder i förskola.
43
Stålgren, Charlotte, und Emma Nylund. „"Förskolan är som ett litet samhälle" : Om demokratisk samvaro i förskolan - barns möjligheter till delaktighet och inflytande En studie om sex pedagogers uppfattningar av barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet“. Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-31998.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med den här studien har varit att belysa pedagogers uppfattningar av barns delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning inom området menar att barns delaktighet och inflytande begränsas i förskolans verksamhet på grund av olika faktorer som exempelvis tidsbrist, kompetens, pedagogers förhållningssätt, barngruppens storlek, organisation och miljö. Tidigare forskning visar även en problematik att förstå begreppen delaktighet och inflytande, samt hur dessa kan sammankopplas med demokratiuppdraget i förskolans verksamhet. Sex semistrukturerade intervjuer låg som grund för studiens resultat, varav varje förskola belägen i en och samma kommun. Varje förskola hade ett antal barn i barngruppen omfattande 35-40 barn per avdelning med ett genomsnittligt antal av 6 pedagoger per avdelning. Resultatet av studien är uppdelad efter följande teman; Pedagogernas uppfattningar av delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet, Demokratisk samvaro i förskolans verksamhet, Barngruppens storlek - möjligheter för demokratisk samvaro? och Pedagogens roll och betydelse för demokratisk samvaro. Resultatet visade på svårigheter i förståelsen av begreppen delaktighet och inflytande, men samtidigt hade flertalet av pedagogerna gemensamma uppfattningar av hur begreppen borde praktiseras i förskolan. Samtliga pedagoger lyfte vikten av att aktivt arbeta med demokrati i förskolan och att som pedagog vara en förebild i detta både för barn och kollegor. Även om förskolans dagliga verksamhet i många fall innebär olika begränsningar som tidsbrist, kompetens, personaltäthet, barns och pedagogers mående, miljö och organisation så lyftes de dagliga rutinerna som viktiga och avgörande tillfällen för barns möjligheter till delaktighet och inflytande. Delaktighet och inflytande bör genomsyra hela verksamheten och barns fria val, egna vilja och rätten till medbestämmande uppfattades skapa bäst förutsättningar för att möjliggöra en demokratisk samvaro där delaktighet och inflytande får ta plats. Läroplanen för förskolan och tidigare forskning berör att barnen ska fostras till aktiva, ansvarstagande och självständiga medborgare, vilket även resultatet visade. Men samtidigt visade resultatet på en annan uppfattning och problematik rörande den individ som dagens samhälle tycks förespråka där fokus många gånger hamnar på jaget och självständigheten, vilket ibland riskerar bli på bekostnad av gruppen. Vikt lades även vid att barnen ska lära sig ta hänsyn, lyssna och hjälpa andra oavsett bakgrund. Detta betonades som extra viktigt i det samhälle vi lever i idag, där många kulturella och religiösa skillnader råder som kan påverka hur barns delaktighet och inflytande kan ta form och möjliggöras i förskolans verksamhet. Resultatet av vår studie kan bidra till en större inblick och förståelse i utvecklingen av förskolan som en demokratisk samvaro och kan därmed även bli betydelsefull för den fortsatta samhällsutvecklingen.Godkännande datum: 2017-06-02.
44
Ahrreman, Jonna, und Johanna Näsberg. „Inflytande och delaktighet i förskolan : en studie om yngre barns möjligheter och rättigheter“. Thesis, Högskolan i Gävle, Utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23144.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to investigate young children’s possibility to participation and influence in preschool settings. The specific questions were: If and how do preschool teachers work with young children's influence and participation? In what way is the preschool teachers approach closely related to young children's opportunity to influence and participate? The results show that preschool teachers do work with young children’s influence and participation by keeping them involved in the preschool settings and considering their interest when planning the activities. The teachers also interpret the children’s ability to express their wishes and needs through nonvocal communication such as gestures and body language. The teacher's approach was shown as closely connected to the children opportunity to influence and participate in consideration to how close the teacher was to the child’s perspective and how they viewed the child. In summary this study concludes that the children’s ability to exert influence and participation will increase by endeavouring to come close to the child’s perspective and balancing the routines of the preschool settings as well as taking the child’s individuality into consideration.
45
Rohdén, Denise, und Johanna Runfors. „Pedagogers arbete med barns delaktighet och inflytande isamband med samlingen i förskolan“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93064.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna uppsats är att bidra med kunskap om pedagogers arbete med barnsmöjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan med en specifikt fokus på samlingen.Fokus för studien är att behandla hur förskollärare samt barnskötare planerar för en samlingoch vilka möjligheter de ger barnen till delaktighet och inflytande i upplägget av självaplaneringsfasen. Studien kommer även att behandla genomförandet av samlingen, för attundersöka vilka möjligheter pedagogerna ger barnen till delaktighet och inflytande i sambandmed samlingen. Studien utgår från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts för att samlain data. Sammanlagt genomfördes åtta intervjuer med förskollärare och barnskötare på treolika förskolor, detta för att vi ville få in olika erfarenheter samt utbildningar i vårtresultat. Resultatet visar att personalen anser att delaktighet och inflytande ska präglasamlingen. Pedagogerna arbetar med att ge barnen dessa möjligheter genom att ta vara påbarnens intressen, låta dem göra aktiva val och ta hjälp av barnen som medaktörer. Barnensintressen visar sig vara ledande i förskolornas arbete kring delaktighet och inflytande isamlingen. Resultatet visar även att det finns vissa begränsningar i arbetet med barnsdelaktighet och inflytande i samband med samlingen, dels på grund av pandemin med Covid-19, dels kopplat till barnens dagsform och deras olikheter.
46
Persson, Therése. „Lyssna på mig! : förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan“. Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-10341.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I läroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) betonas det faktum att barn ska ges möjligheter till reellt inflytande över både arbetssätt och innehåll i verksamheten. Det är barnens behov och intressen som ska fungera som utgångspunkt i såväl planering som utformning. Studien har genomförts som en kvalitativ undersökning med syftet att belysa förskollärares uppfattningar om barns delaktighet och inflytande i förskolan men också på vilket sätt barn görs delaktiga i verksamheten. Studiens forskningsfrågor är: Hur uppfattar förskollärare barns delaktighet och inflytande i förskolan? På vilket sätt är barn delaktiga i verksamheten? Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre förskollärare. Kvalitativ forskningsintervju är den metod som använts i studien eftersom denna metod är förenligt med studiens syfte. Det material som insamlats har transkriberats och därefter har en analys inspirerad av fenomenografin genomförts. Slutsatser som undersökningen lett fram till är att förskollärarna i undersökningen anser att delaktighet är att vara med, det krävs inget aktivt deltagande. Att barnen har ett inflytande förutsätter dock, enligt förskollärarna, att barnen ger uttryck för sina behov och intressen, antingen via talspråk eller via kroppsspråk. Förskollärarnas intentioner är att ge barnen möjligheter till ett reellt inflytande men det finns vissa begränsningar som pedagogerna inte kan påverka.
47
Strömberg, Eva. „Yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan : Jag kan om jag får“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41289.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this essay is to reflect upon the participation and the influence of young children, between the ages one to three, in preschool. The starting point of the essay is a selfexperienced dilemma where children can make different choices in different aspects. The situations I describe are gathering- and meal situations. I also describe the impact that the learning environment can have in preschool. Can it help rather than hinder the possibilities for younger children to participate and have influence? In exploring these topics, I was guided by the following research questions: What impact has the educators’ approach in facilitating participation and influence for younger children? How does the learning environment impact the younger children’s participation and influence? How do the younger children communicate their will to participate and influence? In this reflection I discuss the preschool’s steering documents, the Convention on the Rights of the child and the Preschool Curriculum, that all preschool educators should follow. I am highlighting the meaning of the different concepts of participation and influence. I even discuss the importance of different approaches where the educator shows sensitivity for the children’s possibility to influence their day at preschool. The essay considers the impact of the learning environment on the younger children’s participation and influence. The essay ends with highlighting the great importance of the interplay between educators and children through different ways of communication and documentationSyftet med denna vetenskapliga essä är att reflektera över delaktighet och inflytande för de yngre barnen mellan ett och tre år på förskolan. Essän har som utgångspunkt ett självupplevt dilemma där barnen utifrån olika aspekter kan göra olika val. Situationer jag beskriver är bland annat från samlingar och matsituationer. Jag beskriver även lärmiljöns betydelse på förskolan. Kan den hjälpa mer än stjälpa de yngre barnens möjligheter till delaktighet och inflytande? Till hjälp för att utforska detta har jag använt mig av dessa frågeställningar: Vilken betydelse har pedagogers förhållningssätt för att skapa delaktighet och inflytande för de yngre barnen? Hur påverkar lärmiljön yngre barns delaktighet och inflytande? Hur kommunicerar de yngre barnen sin vilja till delaktighet och inflytande? I reflektionen diskuterar jag förskolans styrdokument, barnkonventionen och läroplanen som alla pedagoger på förskolan ska förhålla sig till. Jag lyfter innebörden på de olika begreppen för delaktighet och inflytande. Diskuterar även förhållningsätt där vikten av pedagogens lyhördhet utifrån barnens möjlighet till att påverka sin vardag på förskolan. I essän reflekteras det över lärmiljöns betydelse för de yngre barnens delaktighet och inflytande. Essän avslutas genom att lyfta fram den stora betydelsen som samspelet mellan pedagoger och barn har genom olika kommunikationsvägar och dokumentationer.
48
Höglund, Emelie, und Towe Brunstedt. „Yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan : En studie utifrån förskollärares beskrivningar“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-53275.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att genom förskollärares beskrivningar undersöka förskollärares förhållningssätt till yngre barns delaktighet och inflytande i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsansats och en teoretisk utgångspunkt i relationell pedagogik. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer och åtta förskollärares beskrivningar på tre olika förskolor där alla arbetar med 1 - 3 åringar. Analysen utgår från en tematisk analys där insamlade data har kategoriserats efter teman och har tolkats därefter. Resultatet visar att yngre barns delaktighet och inflytande är att delta, känna gemenskap, göra olika val och att erbjudas aktiviteter som bygger på deras intresse. Betydelse för barnens inflytande och delaktighet är förskollärares förhållningssätt. Hur lyhörd, närvarande och inlyssnande denne är för barnets signaler och uttryck och hur den tillgodoser barnets intresse och behov avgör. Relationen mellan barn och vuxen har en betydande roll och att yngre barn saknar det verbala språket ses som en svårighet för deras inflytande och delaktighet.
49
Karlsson, Hanna, und Linnea Morge. „Yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59424.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien är att skildra yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation. Fokus är möjligheter och svårigheter förskollärarna beskriver med arbetsmetoden pedagogisk dokumentation i förhållande till yngre barns delaktighet och inflytande. Våra frågeställningar som studien utgår ifrån är, vilka uppfattningar har förskollärarna om yngre barns delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? På vilka sätt beskriver förskollärarna de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Samt vilka svårigheter och möjlighetet beskriver förskollärarna i arbetet med de yngre barnens delaktighet och inflytande i pedagogisk dokumentation? Vi har använt oss av kvalitativ undersökning i studien. Genomförandet skedde genom att vi intervjuade fyra förskollärare som arbetar med pedagogisk dokumentation på förskolorna. Studiens resultat visade att pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som gör barnen delaktiga och ger dem inflytande. Förskollärarna använder sig av pedagogisk dokumentation för att synligöra innehållet i verksamheten. Förskollärarna vill att barnen är delaktiga och har inflytande på förskolan, i resultatet synliggjordes att barnen mestadels gjordes delaktiga genom bilder. Förskollärarna såg främst pedagogisk dokumentation som en möjlighet för barnen och för sig själva i sitt arbete. De nämnde tiden, etiken, att avgränsa sin dokumentation och att tolka barnen som en svårighet.
50
Klinga, Julia, und Magnus Nilsson. „Barnböcker i förskolan : En studie baserad på pedagogers tankar om urval och barns inflytande“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-116781.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna studie undersöks hur barnböcker väljs till förskolan. Studiens frågeställningar är hur pedagogerna tänker om val av barnböcker, och hur barns inflytande och delaktighet ser ut i det valet. Resultatet baseras på åtta kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med förskollärare. Ett resultat som framkommer i analysen är att förskollärarna har flera utgångspunkter och tankar kring deras val av barnböcker. Det framkommer också att barn kan ges inflytande och vara delaktiga på olika sätt över valet av barnböcker. En slutsats är att barnen inte alltid ges möjlighet till att följa med till biblioteket men att förskollärarna ändå till stor del utgår från barnens intressen när de väljer böcker. Detta gör dem genom att vara lyhörda och försöka se, lyssna in och uppmärksamma barnen. Ytterligare en slutsats är att de barn som ändå ges tillfälle att följa med till biblioteket mer direkt är delaktiga och har mer inflytande över valet av böcker samtidigt som de ges möjlighet att bli bekanta med ett större bokutbud. De får också möjlighet att upptäcka biblioteket som en plats att söka och leta information.