Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Barn och barndom“

Att som barn växa upp under ekonomiskt svåra förhållanden innebär ökade risker för sämre hälsa, sämre utbildningsmöjligheter och begränsade möjligheter till att skapa sociala relationer med andra barn. Emellertid vet vi idag väldigt lite om hur aspekter kring social ojämlikhet konstrueras och reproduceras i pedagogiska verksamheter riktade till yngre barn. Föreliggande studie baseras på ett etnografiskt fältarbete i en förskoleklass belägen på landsbygden i södra delen av Sverige. Studiens resultat pekar på att sociala skillnader konstrueras i såväl den dagliga verksamhetens rutiner som i barnens interaktion med varandra. Analyserna pekar också på en nästintill omedvetenhet hos den pedagogiska personalen när det handlar om frågor som rör barns olika sociala uppväxtvillkor. Artikelförfattarna understryker betydelsen av att kritiskt studera aspekter rörande social ojämlikhet, detta inte minst för att förbättra förutsättningarna för en mer likvärdig utbildning för yngre barn.

Den här studien analyserar tolv barnböcker som är tänkta att upplysa både barn och vuxna om barns erfarenheter av att ha en neuropsykiatrisk diagnos eller att vara högkänslig. Utifrån en poststrukturalistisk ansats och problematisering av några barndomssociologiska begrepp, undersöks här subjektsformering av känsliga flickor och funktionsvarierade barndomar. I böckerna är funktionsvariationer främst gestaltade som förmågor. Samtidigt handlar berättelserna om hur man ska hantera de utmaningar som barnens socialt problematiska beteenden och lidanden medför. Barn förstås både som kompetenta och sårbara aktörer – subjekt i varande och blivande. Analysen visar att ett idealt medborgerligt barnsubjekt produceras i böckerna. Denna typ av kompetenta och medgörliga barnfigur deltar i de beslut som fattas kring hennes kropp och liv. Hon uppvisar ett självreflexivt förhållningssätt och en positiv inställning till de insatser som ofta åtföljer en diagnos, som att bekänna den och engagera sig i terapi. Genom identifikationsprocessen blir flickorna subjekt som hanterar sina beteenden och känslor på diagnosens premisser och därigenom omdefinierar sig själva.

Forskaren som studerar barndomar utifrån barns perspektiv på förskolan kommer nära barns vardag och deras världar. Barnen bidrar själva med information om sina liv till forskningen, men gör det på sina villkor. Vår forskning visar att barnens eget medgivande i forskningssammanhangen är viktigare än föräldrarnas och personalens.

Det finns samhälleliga normer om att kläder ska vara åldersadekvata och att man ska klä sig i enlighetmed sin ålder – inte ”för ungt” eller ”för gammalt”. Frågan är vad det innebär när det kommer till utbudet av kläder för barn. Artikeln granskar hur ålder aktualiseras i tre svenska nätbutiker somspecialiserat sig på kläder för barn: vad det är för stildrag som går genom klädutbudet och vad detsäger om föreställningar och förväntningar på barn och barndom.

I drygt 100 år har svenska barn tillbringat delar av sina somrar på kollo. Kollo, som används som förkortning för skollovskoloni, barnkoloni eller sommarkoloni, är traditionellt en ferieverksamhet i internatform för barn i skolålder där barnen tillbringar dygnet runt ett par sommarveckor på läger iväg frånsina föräldrar. Motiven för att bedriva kollo har förändrats över tid och beskrivits i forskning. Beskrivningar om föräldrarnas motiv för att skicka sina barn till kollo saknas dock. Denna artikel bidrar medkunskap om just detta. Artikeln studerar svenska föräldrars uppfattningar om varför barn skall åka tillkollo. Detta görs i ljuset av föreställningar om barn och barndom. Föräldrarna ser dels kollot som enviktig del av barndomen, som en tidlös plats där barn får vara barn och utvecklas utan vardagens stress.En dominerande syn på barnens kollvistelse som ett ”projekt” finns dock i föräldrarnas svar. Kollotsfrämsta värde anges vara att det erbjuder utomhusvistelser i den goda naturen och fostran till skötsamhet, något dagens kollobarn, enligt deras föräldrar är i behov av. Föräldrarna uppfattar kollon sombärare av ursprunglighet och traditioner, och deltagandet som ett slags passagerit, som en katalysatorför barn och ungas självutveckling inför livet i det framtida samhället.

I en berättelse om något man varit med om berättar man inte bara om sig själv utan visar också sin inställning till det man berättar om och den kultur och det värderingssystem som händelsen är inbäddad i. Genom att analysera berättelser blir det därmed möjligt att belysa vilka föreställningar och uppfattningar kring en företeelse som är tongivande i ett visst socialt sammanhang. Artikeln utgår från barndomsminnen skrivna av nu vuxna personer födda mellan 1933 och 1962. Deras berättelser om situationer under barndomen då deras föräldrar berusat sig varierar med den tid som återges och med de kulturella föreställningar som knyts till kombinationen barn, föräldrar och alkohol.

En grupp små barn med tidiga erfarenheter av samhällsvård har följts upp med jämna mellanrum under hela barndomen. Den här artikeln handlar om deras placeringshistoria samt om hur de i slutet av barndomen och som unga vuxna ser tillbaka på sina erfarenheter.

The aim of this doctoral thesis is to – from a child perspective and with children as informants – describe and analyze childhood conditions for children whose parents suffer from severe mental illness. The method used is qualitative – 28 children, 10 boys and 18 girls, 7–18 years old, were interviewed about their parents’ mental disorder; the family situation and their own personal life – in school and during free time. The analyses are based on Sociology of Childhood and Family Sociology. Previous studies have, to a great extent, focused on the risk the children run of developing mental health- and social problems and what helps them to grow up healthy. The increased risk of mental health- and social problems has been well confirmed, but also that preventive interventions can contribute to resilience in the children. Although some studies have explored children’s experiences of their parents’ mental illness and the challenges they meet, research from a childhood perspective, has so far been scarce. The results of this study reveal different degrees of emotional, physical and social exposure for the children. Their childhood conditions were related to gender, relations, communication, problem load and social situation of the family. If the parent with a mental illness was a woman, the situation for the child was often more exposed than if it was the father – most likely due to parental roles and expectations on men and women in the Swedish society at that time. Girls seemed more emotionally involved in the parents’ problems than boys, especially if the parent with a mental illness was a father. Most of the parents were divorced or had never lived together. Parental conflicts complicated the life of the children, who were expected to have maintained relationships to both parents. Lack of communication about the parent’s mental disorder in - and outside the family - was common. The children were often uninformed about the parent’s problems.  If hindered to pass information between and outside their two homes, they were left to handle difficult, sometimes dangerous, situations with the mentally ill parent, alone. The home was not always the safe place for rest and recovery, as homes are expected to be. The heavier the total problem load of the family, the more exposed was the child. Most exposed were children whose both parents had severe problems – mental illness or addiction. They were often placed in out of home care, for longer or shorter periods. The kind and degree of exposure the children experienced varied. Four kinds of childhood sceneries could be recognized: (1) the well organized childhood, where the parent’s mental health problem was mainly an emotional burden for the children; (2) the complicated childhood, where the parents conflicts and inability to protect the child made the child either too involved or too lonely in handling the problems that the parent’s mental illness caused them; (3) the problematic childhood where the parent’s mental illness was not the only problem in the family, but factors like the other parent’s drinking, siblings’ problems, social and economical difficulties added to the burden and (4) the exposed childhood where none of the parents was able to take care of the child. Knowledge and openness, about the parents’ problems, seemed to increase competence and decrease feelings of guilt and responsibility for the parent. All of the children stood forward, not as passive victims, but as competent agents in their own lives – although often more or less powerless because of their dependence of their parents and other adults around them. It was clear, though, that there is a need for professionals in adult psychiatry, social services, school and preschool, to pay attention to the children of parents with mental health problems and see to that they get the information and support they need. Keywords: Children, childhood conditions, children as agents, parental mental illness/mental disorders, mental health knowledge, exposed life situations, competence.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur barns bästa förstås och bedöms i förhållande till uppgifter om föräldrars våldsutövande och våldsutsatthet av domstolar i LVU-mål respektive vårdnadsmål. I uppsatsen söktes svar på frågeställningar gällande hur domstolen beskrev och kontextualiserade våldet, hur barns behov och vilja behandlades samt hur föräldrars omsorgsförmåga bedömdes. Uppsatsen hade en kvalitativ ansats och byggde på 8 LVU-domar och 10 vårdnadsdomar från åren 2010 till 2013.  Teoretiska perspektiv hämtades från den barndomssociologiska forskningen, där barndom och ”vuxenhet” betraktas som sociala kategoriseringar vilka skapas i relation till varandra. Resultaten visade att i de fall där det förekom uppgifter om att barnet utsatts för våld från en förälder förstod och bedömde domstolen detta som en brist i föräldraskapet, både i LVU-mål och vårdnadsmål. I fall där det förekom uppgifter om våld mot en förälder fanns skiftande förståelser och bedömningar. I LVU-domarna kunde våldet lyftas fram som en risk för barnet, utan att den våldsutövande förälderns omsorgsförmåga diskuterades. I vårdnadsdomar med uppgifter om våld mot en förälder framkom en avsaknad av delaktighet för barnets del. Vad våldsutövandet kunde innebära i förhållande till den våldsutövande förälderns omsorgsförmåga diskuterades inte alltid av domstolen. Det framkom att beslut om ensam vårdnad inte grundades på uppgifter om våld mot en förälder utan på andra uppgifter, exempelvis alkoholmissbruk eller samarbetssvårigheter. Beslut om gemensam vårdnad förekom i fall där barnet berättat om att pappan utövat våld mot mamman/partner och i fall där fadern var dömd för brott mot modern.

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: Skåne, Halland, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingå isamverkansmodellen krävs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats är att utifrån den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra föreställningar om barn och barndom i ovannämnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur föreställningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhållandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna. Min utgångspunkt är att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaföreställningar om barn och barndom. Utifrån studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mångtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter. Skolans förhållande till kultur, barndom som nationellt intresse och kultursom fostran lyfter jag fram som tre tongivande föreställningar. Min tolkning är att dessa tre sätt atttala om barn i sin tur innehåller olika och i viss mån motsägelsefulla beskrivningar av barndom. Imin studie lyfter jag även fram det band som skrivs mellan svensk barnkulturpolitik och FN:skonvention för barnets rättigheter. Min avsikt är att visa hur barn skapas som nationellt intresse därde regionala kulturplanerna förhåller sig till barnkultur ur en rättighetsdiskurs. Utifrån min analys förstår jag de regionala kulturplanerna som del i en maktutövning vilken styrbarn mot önskvärda egenskaper och eftersträvansvärda beteenden. Den estetiska praktiken förväntasbidra till barns utveckling, både av den personliga identiteten men även som fostran avsamhällsmedborgare. Av studien framgår att det i mitt empiriska material synliggörs en dikotomimellan vuxenhet och vad som upplevs vara en specifik barnvärld.

This article seeks to examine the effects alcohol abuse have on the growth of women and how, as adults, their lives are affected by this. It tries to encourage a better understanding and knowledge of these experiences and how instances of support and help have influenced the subject’s life, from childhood through to adulthood. Through 10 qualitative interviews of adult women, all affected by childhood alcohol abuse, the article tries to get a better understanding of how these women coped under these circumstances. The article attempts also to better understand how the women’s experiences of support during childhood have benefited them and how they feel as adults today.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor som vuxit upp i familjer med alkoholmissbruk har upplevt sin uppväxt och hur vuxenlivet har blivit påverkat. Vi vill även få en ökad förståelse och kunskap om upplevelser av stöd och hjälp under de vuxna barnens barndom och fram till idag som vuxen. Genom tio kvalitativa intervjuer av vuxna kvinnor till alkoholmissbrukare har vi kunnat få en förståelse hur det var att växa upp med alkohol i familjen och hur de hanterade det som var problemfyllt. Vi ville få en förståelse hur de vuxna barnen upplevde stöd under sin barndom, vad som varit gynnande, samt hur de mår idag som vuxen.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Alkoholmissbruk är ett stort folkhälsoproblem och det drabbar inte minst barnen till dem som missbrukar. Att föräldrar tar ansvar för familjen, och att barnen känner sig trygga och älskade, är viktigt för att de ska kunna vara barn och utvecklas normalt. Det är därför viktigt att hitta utsatta barn och hjälpa dem tidigt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med alkoholmissbrukande förälder/föräldrar. Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod och är sammanställd av sju självbiografier. Analysen har sedan genomförts baserat på innehållsanalysen av Lundman och Hällgren-Graneheim (2008). Resultat: Barn till alkoholmissbrukare känner sig annorlunda, utanför och utsätts ofta för mobbing i skolan. De tvingas tidigt ta hand om både hem och småsyskon och axla rollen som vuxen. Barnen är ständigt rädda för att göra fel och få stryk, och de utvecklas inte socialt som andra barn. Att det tyvärr många gånger brister i insatserna från skola, vård och socialtjänst framkom också tydligt. Slutsats: Hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst behöver i större grad samarbeta för att hjälpa barn till att uppleva välbefinnande och trygghet. Mer utbildning och uppmärksamhet behövs för att fånga upp och hjälpa barnen och deras familjer. Helhetsyn kräver samverkan!

Medier är idag en del av vårt samhälle och barn kommer i kontakt med detta genom bland annat barnprogram vilket gör att förskollärare behöver ha en kunskap av vad barn tittar på och hur detta tolkas utifrån barns perspektiv och ett barnperspektiv. Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur barn och vårdnadshavare tolkar de värden som lyfts fram i Daniel Tigers kvarter, som syftar till att fostra barn. Vi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer. För att samla in vår empiri valde vi att genomföra gruppintervjuer, med barn och vårdnadshavare var för sig. Totalt deltog fem vårdnadshavare och sex barn. Vi valde att tolka vårt resultat utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. I vår analys kunde vi bland annat se utifrån vårdnadshavarnas resonemang att programmet framstår som väldigt svart och vitt då det tar upp rätt och fel. I intervjuerna med barnen lyfte barnen programmets syfte och kunde relatera det till verkligheten och liknande saker de gjort eller varit med om. Innehållet i programmet uppfattas som lärande, där vårdnadshavarna ger uttryck för en problematisk relation till att programmet ska framstå som en pedagogisk barnvakt samtidigt som de tycker programmet är bra och inte är något som de skulle förbjuda för barnen. Vidare så fann vi att sångerna var av betydelse för både barnen och vårdnadshavarna och att sångerna fungerar som en länk mellan dem, där vårdnadshavarna använder sångerna för att nå fram till barnen i vissa situationer.

The aim of this study is to describe and analyze how adults who grew up in an exposed habitat experienced their upbringing and society's efforts and how it affected them in adult life. The method that we used was qualitative interviews. This method has given us a rich material, we believe. The results were analyzed by means of the theory we used and past research in the field. All of our respondents have in common that they were insecure in childhood.  And everyone has had negative consequences of their childhood into adulthood. All respondents noted that what has been significant in touch with society´s effords has been to feel seen and listen to. The results of our study and past research in this area shows that it is important to pay attention to children in distress early to avoid negative outcomes in adulthood and that preventative measures are important. Other result from our study was that children and their experiences need to be taken seriously and to strive for continuity in the work.

Syftet med studien är att få en djupare inblick i hur en kvinna kan påverkas som barn men även som vuxen av att växa upp i en familj där den ena föräldern är alkoholmissbrukare. Intresseområdet är att studera uppväxtförhållanden samt hur dessa påverkar individen psykiskt, fysiskt och socialt. Då tidigare forskning i huvudsak fokuserar på hur pojkar och män påverkas av att växa upp i familjer där en förälder missbrukar alkohol, inriktar sig denna studie på kvinnor. För att få en djupare inblick i problemområdet valdes en kvalitativ metod där fyra kvinnor intervjuades. I studien framkommer flera likheter mellan kvinnorna, exempelvis funktioner inom familjesystemet, så som lojalitet, samt de roller som kvinnorna antog. Studien redovisar även vissa skillnader och det visar sig att faktorer som påverkar dessa olikheter bland annat är den missbrukande förälderns kön samt närvaron av andra viktiga vuxna. Uppväxten har påverkat kvinnorna i vuxen ålder på flera sätt, exempelvis har alla, eller har haft, svårt att känna tillit samt flera har haft problematiska förhållanden till män.

The purpose of this study is to obtain a deeper insight regarding how a woman can be affected as a child but also as an adult by growing up in a family where one of the parents is an alcohol abuser. The field of interest is to study the childhood environment and its influence on the individual in psychological terms as well as physically and socially. Since earlier research has mainly focused on how boys and men are influenced by growing up in families where one parent is an alcoholic, this study concentrates on women. Aiming to get a deeper insight into the problem area, a qualitative method was chosen, including in-depth interviews with four women. The study reveals several similarities between the four women, including similar functions in the family system, such as loyalty, and which roles the women assumed. The study also suggests certain differences between the women and the families and it is shown that some of the factors influencing these differences are the sex of the alcohol abusing parent and the presence of other adults. Growing up in a family where one parent was an alcoholic has affected the adult women in several ways, for instance has everyone, or had, problems regarding trust and several had problematic relationships with men.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva föräldrars och syskons upplevelser och copingstrategier när ett barn i familjen drabbats av cancer. Sökning av litteratur har gjorts i databaserna Medline via Pubmed, Cinahl och Science Direct där 19 artiklar valdes ut. Resultatet visade att föräldrars upplevelser och copingstrategier var relativt samstämmiga. Upplevelserna tar sig ofta form i chock, förnekelse och stress de första månaderna. Hur föräldrarna sedan hanterar situationen kan variera, beroende på bland annat kön och religion. Ofta tar föräldrar till de problemfokuserade copingstrategierna. Syskonens upplevelser av barnets cancer visade sig oftast i psykologiska och känslomässiga yttringar, såsom depression, ångest och oro. De psykologiska beteendeproblemen yttrade sig i sämre resultat och uppförande i skolan. Det har visat sig att om syskonet upplevde bra stöd och support hemifrån så klarade de av att hantera sin bror eller systers cancerdiagnos på ett bättre sätt. Generellt så fungerade en stabil och trygg familjesammanhållning som ett komplement i både föräldrars och syskons copingstrategier.

The purpose of this literature review was to describe parent´s and sibling´s experiences and coping strategies when a child in the family is diagnosed with cancer. Literature search has been done in Medline, trough Pubmed, Cinahl and Science Direct where 19 articles were chosen. The results showed that parent’s experiences and coping strategies are quite similar. The experiences often take form as chock, denial and stress the first period after the child’s diag-nosis. How to cope with the situation can differ, depending on for example sex and religion. The parents often tend to use problem focused coping. The sibling’s experiences of the child’s cancer are often showed in psychological and emotional manifestations as depression, anxiety and worry. The psychological behavior problems were shown in school with worse behavior and lower study results. If the sibling´s experienced god support from their family, then they could cope with their brother´s or sister´s cancer diagnosis in a better way. In general a stable and safe family cohesion worked as a complement in both parents and siblings coping strategies.

The aim of this degree project is to find out how people who have grown up in families with addiction problems have experienced their childhood and how their adult life has been affected by this. With the help of qualitative interviews with four grown up children to addicts, knowledge has been gained about what was experienced as problematic during childhood, what was beneficial and compensatory as well as how they feel today. The results have shown that their childhood was affected by a deficiency in the ability to parent, weak networks, adjusting, responsibility, a feeling of being left out and few positive experiences. Factors that have been protective are: important people, interests as well as attitude. In adult life many habits from childhood remain. Those who took part in the study have been affected by their childhood in the form of social and emotional problems, but also in their attitudes towards alcohol. The study has shown a need to work on their childhood, but also that their childhood has given the participators important experiences.