Thematische Bibliographien / Barn for illa

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher
Buchteile
Konferenzberichte

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Barn for illa“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 24. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 18. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Barn for illa" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Barn for illa"

Söderman, Annika, und Karin Jackson. „Barn som far illa i sin hemmiljö — BVC-sjuksköterskors upplevelser av att möta och hjälpa barnen“. Nordic Journal of Nursing Research 31, Nr. 4 (Dezember 2011): 38–42. http://dx.doi.org/10.1177/010740831103100408.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Xerez, Roberto de, Gustavo Glória Viana und José Roberto Pujol-Luz. „Description of the puparium of Cyphomyia aurifrons Wiedemann and Cyphomyia picta Schiner (Diptera, Stratiomyidae, Clitellariinae) from Ilha da Marambaia, Rio de Janeiro, Brazil“. Revista Brasileira de Zoologia 21, Nr. 1 (März 2004): 79–83. http://dx.doi.org/10.1590/s0101-81752004000100014.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The puparia of Cyphomyia aurifrons Wiedemann, 1830, and Cyphomyia picta Schiner, 1868 are described for the first time. The larvae were collected under the bark of fallen trees in a tropical rain forest at Ilha da Marambaia, State of Rio de Janeiro, Brazil, (23º04'15"S, 43º53'59"W, sea level, approximately 42 Km²). Some biological notes are also presented.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Abreu, Alan H. M. de, Leticia B. Marzola, Lucas A. de Melo, Paulo S. dos S. Leles, Elton L. S. Abel und Jorge M. Alonso. „Urban solid waste in the production of Lafoensia pacari seedlings“. Revista Brasileira de Engenharia Agrícola e Ambiental 21, Nr. 2 (Februar 2017): 83–87. http://dx.doi.org/10.1590/1807-1929/agriambi.v21n2p83-87.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

ABSTRACT This study aimed to verify the potential of urban solid wastes as substrate for production of seedlings of Lafoensia pacari. Five treatments were tested, four with solid wastes and one standard substrate, namely: sewage sludge from Alegria Wastewater Treatment Plant (WTP); sewage sludge from Ilha do Governador WTP; sewage sludge from Sarapuí WTP; domestic garbage compost (Fertlurb); and a commercial substrate made of biostabilized pine bark (standard substrate). The wastes received 20% (in volume) of shredded coconut fiber. At 105 days after sowing, the seedlings were evaluated for different quality parameters. Seedlings produced with Sarapuí WTP sewage sludge showed the best results in all the parameters, followed by seedlings produced with sewage sludge from Alegria and Ilha do Governador WTPs, which did not differ. Seedlings produced with domestic garbage compost showed satisfactory results, higher than the ones observed for seedlings produced with commercial substrate. The urban solid wastes with 20% of coconut fiber showed high potential and can be recommended for the composition of substrate in the production of Lafoensia pacari seedlings.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Cherniukh, Bohdan. „MARKERS OF THE DIRECT SPEECH IN ROMAN POETRY OF THE AUGUSTAN PERIOD (ON “METAMORPHOSES” BY OVID)“. Studia Linguistica, Nr. 15 (2019): 277–90. http://dx.doi.org/10.17721/studling2019.15.277-290.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

The analysis of the means of introducing direct speech in Ovid’s poem “Metamorphoses” makes it possible to distinguish three groups: speech verbs, noun phrases and elliptical constructions. The main markers of direct speech are speech verbs divided into hyperonyms (dico, aio, inquam, fari) denoting bare fact of speaking, and hyponyms with additional semantic shade. Among them, the most common are hyperonyms, especially dico, while aio and inquam are second and third respectively. The minimum frequency is shown by fari and its composites (adfari, profari). Noun phrases that include nouns with semantics of speech (e.g, ora solvere, voces dare) are on the second place as to their frequency. Alone in “Metamorphoses”, elliptical constructions (e.g, talibus genitor, tum illa, etc.) are inherent in dialogues. The place of markers regarding direct language may vary, but most often, unlike prose, they are intraposed, which is conditioned by the peculiarities of poetic syntax. Particularly characteristic intraposition is for inquam. Unlike hyperonyms, hyponyms as well as other means of introducing direct speech are usually preposed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Koirala, Pramod, und Ananda Shova Tamrakar. „Common Pests and Pesticides used in High Value Crops: A Case Study on Some Selected Districts of Nepal“. Journal of Food Science and Technology Nepal 7 (15.06.2014): 64–69. http://dx.doi.org/10.3126/jfstn.v7i0.10608.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This study was carried out in eight districts of Nepal to explore the pests, pesticides and other agro-chemicals used in high value crops viz. tea, coffee, honey and vegetables (tomato and brinjal). The study carried out districts for tea were Jhapa and Illam, whereas for vegetables Bara and Kavre. Similarly, honey was studied in Chitwan and Nawalparasi, whereas coffee in Gulmi and Lalitpur. The results revealed that different type of pests were found to be problematic in high value crops production. Loopers were the major pests in tea, borers in coffee, fruit fly in vegetables and mites in beekeeping. Different pesticides and some other agro-chemicals have been found to be used for pest management. Additionally, pesticide residues analysis for selected pesticides was carried out using GC-MS technique. The result of analysis showed that non of pesticides was found at the detection level of 0.7 parts per million. DOI: http://dx.doi.org/10.3126/jfstn.v7i0.10608 J. Food Sci. Technol. Nepal, Vol. 7 (64-69), 2012

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Burgersdijk, Diederik. „MAXENTIUS - (R.) Donciu L'Empereur Maxence. (Munera 34.) Pp. 261, ills. maps. Bari: Edipuglia, 2012. Cased, €40. ISBN: 978-88-7228-662-3.“ Classical Review 64, Nr. 2 (19.02.2014): 553–55. http://dx.doi.org/10.1017/s0009840x1400002x.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

CHIAPPINIELLO, ROBERTO. „(C.S.) Fioriello Le lucerne imperiali e tardoantiche di Egnazia. (Documenti e Studi 35.) Pp. 149, ills. Bari: Edipuglia, 2003. Paper, €15. ISBN: 88-7228-372-8.“ Classical Review 56, Nr. 2 (Oktober 2006): 470–71. http://dx.doi.org/10.1017/s0009840x06002502.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lawson, Andrew. „Images of the Ice Age (3rd edn). By Paul G Bahn. 260mm. Pp 512, 350 col ills. Oxford University Press, Oxford, 2016. ISBN 9780199686001. £30 (hbk).“ Antiquaries Journal 96 (September 2016): 430–31. http://dx.doi.org/10.1017/s0003581516000317.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wilhelm, Christopher. „Romans And Trojans - (F.) Battistoni Parenti dei Romani: mito Troiano e diplomazia. (Pragmateiai 20.) Pp. 247, ills, map. Bari: Edipuglia, 2010. Cased, €40. ISBN: 978-88-7228-600-5.“ Classical Review 62, Nr. 1 (09.03.2012): 230–32. http://dx.doi.org/10.1017/s0009840x11003672.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Westerståhl, Anna. „Lesbiska kvinnors liv och hälsa“. lambda nordica 2, Nr. 2 (10.06.2020): 66–67. http://dx.doi.org/10.34041/ln.v1.606.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna 90-sidiga skrift redovisar forskningsresultat och belyser problem inom forskning gällande lesbiska kvinnors liv och hälsa, Den utgör ett specialnummer av journal of Gay and Lesbian Social Sciences (1995 3;1) och innehåller med sina sex kapitel också rikligt med referenser. De tio artikelförfattarna är studenter, forskare och lärare inom ämnesområdet vid olika amerikanska universitet. Det första kapitlet beskriver 40 år av forskning om lesbisk hälsa. Författaren urskiljer fem huvudinriktningar, som beskrivs i kronologisk ordning: etiologi, psykologisk funktion, social funktion, olika livsfaser (life span) och interventionsstudier. Utvecklingen har gått från patologiska förklaringsmodeller över ren deskription till behandlingsstrategier framför allt inom psykoterapin. Grundvärderingen har förändrats från ett sökande efter orsaken till det patologiska hos individen till en insikt om homofobins dominerande roll för uppkomst av psykisk och social stress eller dysfunktion. Kapitlet är pepprat med referenser för de olika problemområdena och borde kunna vara till mycket god hjälp för vidare studier. Flera andra kapitel tar upp etiska frågor och metodproblem för forskare i lesbiska kvinnors liv. Det är ju inte bara så att lesbiska kvinnor utgör en marginaliserad grupp, i likhet med många andra, utan den är ju också delvis dold, illa definierad och - kan man på goda grunder anta - mycket heterogen. Om vem eller vilka yttrar sig egentligen forskarna? Den klassiska diskussionen kring kvantitativ och kvalitativ forskning tas upp. Några författare beskriver ingående sina kvalitativa projekt och diskuterar förförståelse, sam-verkan mellan forskaren och hennes forskningsobjekt, referensgrupper och etiska problem vid känsliga frågor ( t.ex. misshandel i lesbiska parförhållanden). Vem "äger"och hur används forskningsresultaten? Hur går det med sekretessen och hur blir det med uppriktigheten i små subkulturer, där alla känner alla? Hur påverkas/påverkar en lesbisk respektive en heterosexuell forskare sina informanter och hanterar de informationen på olika sätt? Kan en heterosexuell forskare över huvud taget tolka något utanför den heterosexuella kontexten? Hur upprätthålls integriteten mellan en lesbisk forskare och informanterna, där bägge kan antas ha vissa eller många gemensamma intressen? Dessa och liknande frågor diskuteras utifrån några konkreta forskningsprojekt gällande misshandel, intervention vid psykoterapi och äldre kvinnor och kan därför åskådliggöras på ett levande sätt. Forskningen beskrivs som en lärorik om än mödosam process där forskarens och informantens/klientens kunskaper samverkar. Det finns många myter och kunskap av anekdotisk natur om och bland lesbiska kvinnor. En sådan uppfattning är att lesbiska parförhållanden är mer symbiotiska till sin natur än heterosexuella och därmed mer dysfunktionella. En forskargrupp beskriver i ett välskrivet kapitel sin studie över graden av sammansmältning (fusion) och förmågan till konstruktiv konfliktlösning. Man kunde bland annat visa, att graden av symbios inte var ovanligt hög men att den korrelerade positivt med oförmåga till konfliktlösning. Detta gällde framför allt sammansmältning avseende ägodelar, yrkesliv och t.ex. telefonsamtal, medan sammansmältning avseende tid inte hade samma starka korrelation. Lesbiska kvinnor tillbringar, av olika skäl, mycket tid tillsammans och detta behÖver alltså inte vara uttryck för osjälvständighet. Över huvud taget kan det vara så, att lesbiska par värdesätter andra saker än heterosexuella par, vilket då naturligtvis påverkar tolkningen av forskningsresultaten. Förekomsten av dylika heterosexistiska felkällor har gjort, att de amerikanska psykologorganisationen mot homofobisk forskning nyligen publicerat en lista på 24 ställen i en forskningsprocess, där dessa felkällor kan uppträda. En nyttig läsning, får man förmoda. Sammanfattningsvis är det en lättläst och innehållsrik rik publikation, som kan användas såväl av den som bara vill orientera sig i ämnet som av den som redan forskar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Dissertationen zum Thema "Barn for illa"

Berisa, Trendelina, und Merita Bylykbashi. „Barn som far illa“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34994.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Bröchner, Jessica, und Thomasie Linansky. „Barn som far illa. Att som lärare i förskola möta barn som far illa“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34770.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

I vårt arbete lägger vi tyngdpunkten på lärarens perspektiv i arbete med barn som far illa. Genom intervjuer vill vi försöka förstå hur lärare anser att man bör hantera förhållanden kring barn som far illa. Vi önskar större insikt i vad dessa barn behöver och hur vi kan tillgodose deras behov. Vi vill också försöka förstå den process som följer en misstanke om att ett barn mår dåligt. Vi önskar att detta examensarbete kan bidra med en liten del i diskussioner inom ämnet. Vår studie grundar sig på följande två huvudfrågeställningar: 1. Hur bör man som lärare i förskola hantera förhållanden kring barn som far illa? 2. Vilket ansvar är lärarens vid en anmälan om barn som far illa? Vår undersökning bygger på intervjuer med tre lärare i förskola, en socionom inom social-tjänsten och en flicka som själv varit utsatt för sviktande omsorg i hemmet. Ett av våra viktigaste resultat, grundat på dessa intervjuer, sätter barnet i fokus. För att man som lärare ska kunna identifiera familjers högst skiftande problematik, måste man ha en förmåga att åsidosätta sina personliga fördomar. Se barnet, dvs. försök förstå hur barnet mår och utvecklas just här och nu, oavsett dess bakgrund och nuvarande livssituation.
Child Maltreatment. As a teacher in preschool meet children exposed to maltreatment

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Martinovic, Marina. „Att hjälpa barn som far illa“. Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-713.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Förskola och skola kan upptäcka om ett barn far illa och anmäler till socialtjänsten som utreder fallet. Studiens syfte var att med kvalitativ metod i form av intervjuer undersöka hur samarbetet mellan dessa instanser upplevs, samt vilka möjligheter och hinder som upplevs för att hjälpa barnet. Tio personer från de olika instanserna intervjuades. Studien visade att (1) möjligheter finns att hjälpa familjerna, (2) det är svårt då föräldrar inte samarbetar samt då samarbetet mellan förskola, skola och socialtjänst begränsas genom socialtjänstens tystnadsplikt och (3) samarbetet mellan instanserna är bra men kan förbättras med mer insikt i varandras arbete. Det framkom att ett behov av bättre samarbete behöver utvecklas. Åtgärder på ett tidigare stadium skulle vara resursbesparande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Laaksonen, Manuel, und Rikard Ödmark. „Uppmärksammandet av barn som far illa“. Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-27407.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Barn som far illa är ett stort problem och polisen missar ofta att uppmärksamma dem och rapportera till sociala myndigheterna om deras livssituation. Med detta arbete vill vi lyfta fram kunskap som kan vara till hjälp för polisens arbete. Med hjälp av intervjuer från sakkunniga och en mängd litteratur har vi kommit fram till en rad punkter en polisman bör tänka på när det gäller att prata med ett barn. Vi har också sammanställt inre och yttre kännetecken för hur man kan se på ett barn att han/hon far illa. Barnet använder sig av olika försvarsreaktioner för att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Dessa reaktioner kan resultera i att barnet får svårigheter i sitt sociala samspel längre fram i livet. Många av de barn som bevittnar våld i hemmet dras till våldsamma filmer eller spel för att på så sätt härda sig. Det är också vanligt att barn som vuxit upp med våld i vardagen blir våldsamma själva. De lär sig att vara skrämmande och minskar på så vis sin egen rädsla. När man som polis träffar barn som upplevt något traumatiskt är det viktigt att inte pressa barnet. Ge barnet tid och tillåt barnet att vara ledsen eller arg. Bekräfta barnets verklighet. Försök inte förminska det som hänt utan var ärlig mot honom/henne och tala om att det är helt ok att vara ledsen. Vi vill att barn som växer upp i en familj där våld och hot är en del av vardagen ska betraktas som brottoffer. Det skulle innebära att barnets skydd och rättigheter ökar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ågren, Thomas, und Mikael Ängsund. „Barn som far illa : Polisens skyldigheter“. Thesis, Umeå University, Basic training programme for Police Officers, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-31211.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Polisen är en instans som ofta kommer i kontakt med barn i ett akut skede där missförhållanden som annars ofta inte syns, framstår tydligt. Barn som far illa är en fråga som allmänt väcker starka känslor och det är en fråga som är viktig att uppmärksamma. Den här rapporten ger svar på vad socialtjänsten i Umeå och Luleå tycker polisen håller för kvalité på anmälningarna enligt SoL 14:1, vad som händer med en dåligt skriven anmälan samt hur anmälningsbenägenheten ser ut hos polisen.I den här rapporten har vi intervjuat Anders Wallenberg på socialtjänsten i Umeå, Carina Lindblom på socialtjänsten i Luleå och sex anonyma poliser, tre från vardera orter. Den här rapporten har kommit fram till att det skiljer mycket på socialtjänstens uppfattning i Umeå och Luleå om hur polisen sköter sin anmälningsskyldighet. Anders Wallenberg på socialtjänsten i Umeå är mycket nöjd med polisens anmälningar i det stora hela och en bidragande orsak till det enligt honom kan vara att de arbetar på samma arbetsplats. Carina Lindblom på socialtjänsten i Luleå är av en helt annan uppfattning när det gäller kvalitén på polisens anmälningar då det gäller barn i riskzon. Carina berättar att anmälningarna är mycket korta och har ett väldigt tunt innehåll. Poliserna som vi pratat med från de två berörda orterna hade också skilda uppfattningar. Vi anser att systemet som Umeå använder sig av där polisen och socialjouren delar arbetsplats är mycket effektivt om man vill höja kvalitén på samverkan och kvalitén på anmälningarna. Vi anser att polisen och socialtjänsten i Luleå borde strukturera upp ett bättre samarbete, som det har gjorts i Umeå och lösningen på problemet kan vara så enkelt som att flytta in i samma lokaler, börja prata med varandra och därigenom få bättre förståelse för varandras verksamheter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Sharrad, Hind, und Linn Skovlund. „Barn som far illa: Sjuksköterskan ochanmälningsskyldigheten“. Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-75329.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Olofsson, Anne, und Camilla Israelsson. „Barn som far illa : Ur ett lärarpespektiv“. Thesis, Växjö University, School of Education, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1358.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

SAMMANFATTNING

Växjö universitet

Institutionen för pedagogik

Pedagogik med inriktning mot ungdoms-

och missbrukarvård, C- uppsats 10p

Titel: Barn som far illa ur ett lärarperspektiv.

Engelsk titel: Children who suffer of negligence -from teachers point of view.

Författare: Camilla Israelsson och Anne Olofsson.

Handledare: Ylva Benderix.

Datum: Mars 2007.

Antal sidor: 30

Nyckelord: Barn som far illa, lärarrollen, pedagogik, psykologi, anknytning.

SAMMANFATTNING:

Studiens syfte är att belysa lärares erfarenheter av barn som far illa, hur lärare uppmärksammar barnet och vilka insatser som görs i skolan när ett barn far illa. Vi har använt hermeneutisk vetenskapstradition, kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjufrågor. Bowlby och von Wright har använts som teoretiska utgångspunkter. Deltagare i studien var sju låg- och mellanstadielärare, med olika lång yrkeserfarenhet inom skolan. Resultaten visar vidden av barn som far illa ur ett lärarperspektiv, samt att omsorgssvikt och föräldrarnas brister oftast var den största orsaken. Insatserna som utfördes varierade från fall till fall, med olika utfall, anmälan eller inte. Lärarna efterlyser mer utbildning kring området i lärarutbildning och fortbildning. Avsaknaden av utbildning om barn som far illa för lärare, gör att vi anser att framtida forskning är högst relevant för att minimera risken att dessa barn inte uppmärksammas av skolans personal.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Eriksson, Jenny, und Amila Abdurahmanovic. „Skolkuratorers anmälningsskyldighet om barn som far illa“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete, SA, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-12878.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Sweden has an obligation to report child abuse suspicions to Social Services. According to Socialtjänstlagen (swedish constitution) 1 § Chapter 14, all employees in agencies affecting children, such as schools, have a responsibility to report their suspicions. Research shows that many abuses are not reported. The consequence of this is that Social Services does not hear about all cases of abused and harmed children. One profession where reporting is mandated is school counselors. The school counselor has a particular status in the educational community and meets many maltreated children, and children who injure themselves through their own behavior. The purpose of our study was to describe the circumstances that school counselors believe may affect their tendency to report. Using qualitative methods, we had eight interviews with school counselors from different municipalities who work with students of different ages, and who have different experiences within their profession. The result was related to the theoretical frames of the written composition by Stephen Webb’s (2006), The Rationality of Regulation and the Sociological Concepts of Formal and Informal Social Controls (Israel, 1968). Our study shows that all school counselors knew that a report had to be submitted even at the slightest suspicion, although several of them said that they in some cases avoided to report. The reasons for this, which all according to our interpretation means that the regulation and the social control of maltreated children does not always work, could have to do with the cooperation and response from the social services, or that they assumed that the involvement with the social services would not benefit the child. It could also be that the student’s situation was not serious enough to report, or that they wanted more information about the situation before reporting. Another reason could be that they assumed that there are better ways to sort out the students’ concerns within the school or other agencies, especially if it regards an older student. The study also shows that the school counselors felt there was a risk in losing the students trust when reporting their suspicions.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lindman, Therés. „Barn som far illa : och lärares anmälningsplikt“. Thesis, Linköping University, Department of Educational Science (IUV), 2000. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-758.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Det här examensarbetet handlar om barn som far illa, hur man kan upptäcka det och vilka skyldigheter lärare har i dessa fall. För att avgränsa detta stora område har jag valt att koncentrera innehållet till följande kategorier: barnmisshandel, sexuella övergrepp, barn till missbrukare, vanvård och anmälningsplikt. Mitt syfte har varit att visa hur man som lärare kan se och upptäcka om ett barn far illa och vad man kan göra för att hjälpa barnet till en tryggare tillvaro. Arbetet bygger på en litteraturstudie som behandlar var och en av de ovan nämnda kategorierna. För att ge en mer levande bild av verkligheten består arbetet även av en intervjuundersökning. Det visar sig i arbetet att teori och empiri överensstämmer mycket bra. Sammanfattningsvis har jag kommit fram till att det kan vara svårt att upptäcka barn som far illa, men att man alltid ska vara uppmärksam och varsamt hantera den information man får ta del av.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Possner, Maria. „Anmälningsbenägenheten hos förskolepersonal : barn som far illa“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-962.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med studien har varit att se till förskolepersonalens anmälningsbenägenhet gällande barn som de misstänker far illa. Tanken med undersökningen var att få en ökad kunskap och förståelse för skälen till att man inte anmäler trots att man lyder under anmälningsskyldigheten. Frågeställningarna inför undersökningen var: Hur hög är anmälningsbenägenheten hos förskolepersonal när det gäller barn som far illa? Av vilka skäl anmäler personalen inte vid misstanke att ett barn far illa? Är det skillnader i anmälningsfrekvensen om personalen inte anser att barnets situation är av allvarligare grad? För att besvara mitt syfte och mina frågeställningar valde jag ut ett antal kommuner spridda i landet, Malmö, Ekerö och Avesta. I dessa kommuner valdes nio förskolor ut, tre i respektive kommun. Därefter sändes ett antal enkäter (vinjetter) ut till förskolorna. Totalt blev det 104 enkäter som sändes ut. Av dessa var det 17 enkäter som återsändes besvarade. Resultatet visar att anmälningsbenägenheten hos förskolepersonalen var relativt hög. Resultaten tydde på att det var större anmälningsbenägenhet när det handlade om sexuella övergrepp och fysisk misshandel. Även då man tycktes ha starka misstankar att ett barn for illa så var det vissa som valde att inte anmäla direkt till socialtjänsten. Det fanns en mängd skäl till att man inte anmälde omedelbart, men ett av de starkare skälen var att de först ville tala med föräldrarna. Andra skäl som angavs var att diskutera med förskole- chefen eller psykologen, eller att de i första hand ville rådgöra med socialtjänsten anonymt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Barn for illa"

Nordiska seminariet om barn som far illa (2nd 1985 Norrälje, Sweden). Andra Nordiska seminariet om barn som far illa: Norrtälje 1985 : en dokumentation. Stockholm: Utgiven i samarbete med Socialstyrelsen, 1987.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Edwardson, Åke. Samurai summer. Las Vegas, NV: Skyscape, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Child neglect: Identification and assessment. Basingstoke [England]: Palgrave Macmillan, 2007.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Basarab-Horwath, Janet Anne. Child neglect: Planning and intervention. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2013.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

1956-, Newman Chris, Hrsg. Picking up the pieces after domestic violence: A practical resource for supporting parenting skills. Philadelphia, PA: Jessica Kingsley Publishers, 2011.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Daniel, Brigid. Recognizing and helping the neglected child: Evidence-based practice for assessment and intervention. London: Jessica Kingsley Publishers, 2011.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Terry, Philpot, Hrsg. Fostering a child's recovery: Family placement for traumatized children. London: Jessica Kingsley Publishers, 2009.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ann, Harvey, und Willis Kathy, Hrsg. Understanding adult survivors of domestic violence in childhood: Still forgotten, still hurting. London: Jessica Kingsley Publishers, 2012.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dixon, Dan. Wimmer Cemetery: Bare bones down to the stones. Auburn, Ill: Wimmer Cemetery Association, 2000.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Frost, Forest. Archeological determination of the configuration and size of the Arnold Barn and mitigation of construction-related impacts, Lincoln Home National Historic Site. Lincoln, Neb: U.S. Dept. of the Interior, National Park Service, Midwest Archeological Center, 1997.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Buchteile zum Thema "Barn for illa"

Hoge, Steven K. „Providing Transition and Outpatient Services to the Mentally Ill Released from Correctional Institutions“. In Public Health Behind Bars, 461–77. New York, NY: Springer New York, 2007. http://dx.doi.org/10.1007/978-0-387-71695-4_26.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dickens, Charles. „Chapter Twenty-One The Smallweed Family“. In Bleak House. Oxford University Press, 2008. http://dx.doi.org/10.1093/owc/9780199536313.003.0022.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

In a rather ill-favored and ill-savored neighbourhood, though one of its rising grounds bears the name of Mount Pleasant, the Elfin Smallweed, christened Bartholomew, and known on the domestic hearth as Bart, passes that limited portion of his time on which the office and...

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Corver, Norbert. „On measure phrase alternation and smuggling“. In Smuggling in Syntax, 108–46. Oxford University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780197509869.003.0006.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This chapter examines the phenomenon of M(easure) P(hrase) alternation from a cross-categorial perspective. An illustration of this phenomenon is given by the minimal pair (i) John is two inches too tall; (ii) John is too tall by two inches. The former features a bare MP, the latter by+MP. Interestingly, clauses permit only one order: *Mary two years outlived her husband; (ii) Mary outlived her husband by two years. It is proposed that the pattern featuring the bare MP is the base order. The pattern featuring by+MP is the derived order. This derived order results from leftward movement of a phrasal constituent past MP. In clauses, this phrasal constituent is a VP which smuggles the subject across MP. The ill-formedness of the clause featuring a bare MP is due to a locality violation: a subject moves across an intervening MP. In non-clausal configurations, this violation does not occur since the (small clause) subject is located higher than MP.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Kord, Susanne. „On Mis/Perceptions of Reality“. In 12 Monkeys, 29–44. Liverpool University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.3828/liverpool/9781999334000.003.0004.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This chapter explains how Terry Gilliam's 12 Monkeys went to astonishing lengths to denounce science or humanity's unwavering belief that science and technology will cure all ills. It describes technology and science that were persistently discredited in the film, such as the scientists' time travel mechanism that twice hurls Cole into the wrong time. It also talks about psychiatry as another science of strict distinctions that is debunked by Railly as an inconsistent thought system with no closer link to reality than any 'religion' or 'faith'. The chapter describes the 1990s-set scenes in 12 Monkeys, in which monkeys appear repeatedly on TVs in various scenes, gnawing on their bars, suffering in cruel experiments, or being lowered on strings. It points out intriguing paradoxes of 12 Monkeys, such as the film's fictional worlds, from mythology and art to TV cartoons and commercials.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ervural, Bilal, Beyzanur Cayir Ervural und Cengiz Kahraman. „A Comprehensive Literature Review on Nature-Inspired Soft Computing and Algorithms“. In Handbook of Research on Soft Computing and Nature-Inspired Algorithms, 34–68. IGI Global, 2017. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-5225-2128-0.ch002.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Soft Computing techniques are capable of identifying uncertainty in data, determining imprecision of knowledge, and analyzing ill-defined complex problems. The nature of real world problems is generally complex and their common characteristic is uncertainty owing to the multidimensional structure. Analytical models are insufficient in managing all complexity to satisfy the decision makers' expectations. Under this viewpoint, soft computing provides significant flexibility and solution advantages. In this chapter, firstly, the major soft computing methods are classified and summarized. Then a comprehensive review of eight nature inspired – soft computing algorithms which are genetic algorithm, particle swarm algorithm, ant colony algorithms, artificial bee colony, firefly optimization, bat algorithm, cuckoo algorithm, and grey wolf optimizer algorithm are presented and analyzed under some determined subject headings (classification topics) in a detailed way. The survey findings are supported with charts, bar graphs and tables to be more understandable.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Ervural, Bilal, Beyzanur Cayir Ervural und Cengiz Kahraman. „A Comprehensive Literature Review on Nature-Inspired Soft Computing and Algorithms“. In Robotic Systems, 1851–85. IGI Global, 2020. http://dx.doi.org/10.4018/978-1-7998-1754-3.ch089.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Blumenthal, Susanna L. „Counterfeiting Confidence“. In Power, Prose, and Purse, 15–50. Oxford University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780190873455.003.0002.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Taking Herman Melville’s The Confidence-Man (1857) as a point of departure, this essay explores the perils of trusting too much or too little in the representations of strangers in a burgeoning capitalist society. It attends in particular to the “natural struggle between charity and prudence” that was exhibited not only by fictional passengers on the steamboat Fidèle but also by their real-life counterparts in nineteenth-century American courtrooms, where alleged con men and women were more than occasionally called to account for their questionable moneymaking ventures. While many of the era’s imaginative writers figured the law and its enforcers as marginal and ill equipped to meet the challenges posed by fraudsters, contemporary court records tell a different story, revealing the ways members of the bench and bar endeavored to police the ambiguous borderlands between capitalism and crime.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Neumann, Peter R. „Conclusion“. In Bluster, 155–60. Oxford University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780190099947.003.0010.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

This chapter provides a summary and conclusion of the book. It argued that, contrary to the view of many commentators, Trump's impact has been tangible. While some of the damage he has inflicted was the result of ignorance and incompetence, other factors have been idiosyncrasy, ill-disciplines, and -- most worryingly -- his populist nationalist ideology, which has not just openly accommodated racists and the extreme right, created significant opportunity costs such as the "Muslim travel ban" and "extreme vetting", but undermined the very idea of America as a religiously and ethnically diverse nation. Trump has claimed to be tougher on terrorism than anyone, but there is no reason why Americans should feel safer now than they were under his predecessors. On the contrary, while much of his War on Terror has been bluster, its effect has been to leave America and the world more exposed to terrorist threats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Fox, Dov. „Litigation’s Limits“. In Birth Rights and Wrongs, 37–52. Oxford University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780190675721.003.0004.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Even negligence victims who can afford the legal fees often don’t think that suing is worth the risk, given what any good lawyer will tell them is a slim chance of recovery. Reproductive plaintiffs have had little success trying to shoehorn their complaints into a grab bag of ill-suited actions under available theories of civil liability. Some of these are cramped, like deeming lost embryos “property” or “persons”; others are jarring, as when they call a child’s birth or life “wrongful.” Courthouse claims for medical malpractice and emotional distress require showing some physical or economic harm that procreation plaintiffs can’t point to when their test results get switched or sperm samples go missing. These misadventures fall through the cracks of a legal regime that’s reluctant to recognize reproductive losses as real or serious. Facilities make few assurances that would enable victims to sue for breach of contract, and doctors are careful to decline promising any result beyond the safety of patients directly under their care—so there’s seldom any agreed-upon clause for courts to enforce against badly behaving defendants. Besides, most reproductive professionals insist that patients sign clauses shielding them from liability, whether express or implied. Half of all states bar “wrongful birth” suits against medical professionals who fail to inform pregnant women, or give them bad advice about fetal development and prognosis. Even states that allow this malpractice action fail to capture the deeper harms that reproductive negligence inflicts—and they rarely compensate psychological or dignitary harms, standing alone.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Lowe, Gill. „The Malicious Gene: An Evolutionary Games Strategy? Woolf’s Hawkish Inheritance“. In Virginia Woolf and Heritage. Liverpool University Press, 2018. http://dx.doi.org/10.5949/liverpool/9781942954422.003.0037.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

‘There is no possibility of being witty withot a little ill-nature; the malice of a good thing is the barb that makes it stick,’ Lady Sneerwell in Sheridan’s The School for Scandal (1777). The malicious gene: nature or nurture? On 4th May 1928 Virginia Woolf reported in her diary that she had enjoyed Elizabeth Robins’ recollection of Julia Stephen: ‘she would suddenly say something so unexpected, from that Madonna face, one thought it vicious’ (Woolf, 1980, p.183). Leslie Stephen too was renowned for his intermittent acerbic criticism. Occasionally Woolf’s apparently calm demeanour was similarly disturbed by startling sharp verbal attacks. Woolf’s mordant written statements seem calculated and controlled, carefully constructed as in a performance, often aimed at individuals and groups for which she felt a specific animus. A word that recurs to describe Woolf is ‘malicious’. Contemporaries, critics and Woolf herself recognised her judgemental predisposition. Leonard Woolf observed that ‘a monolithic humour’ was shared with family members, ‘All male Stephens—and many of the females—whom I have known have had one marked characteristic which I always think Stephenesque....It consisted in a way of thinking and even more in a way of thinking and expressing their thoughts which one associates pre-eminently with Dr Johnson’ (Sowing, 1960, p. 184). Genes may be seen to affect the social behaviour of their bearers. Analysing some specific examples of Woolf’s caustic observations, this paper will adapt the metaphor of ‘the selfish gene’ to explore her tendency to maliciousness. It will consider whether this might have been inherited behaviour; learned from family attitudes; influenced by the writers she most appreciated and/or evolved as a species-preserving survival strategy, adopted in response to her cultural environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Konferenzberichte zum Thema "Barn for illa"

Nádasi, András, und István Sabjanics. „A digitális távoktatásra történő átállás gyakorlatának vizsgálata a belügyi ágazatot érintő teljes vertikumban“. In Agria Média 2020 : „Az oktatás digitális átállása korunk pedagógiai forradalma”. Eszterházy Károly Egyetem Líceum Kiadó, 2021. http://dx.doi.org/10.17048/am.2020.24.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

A Belügyi Tudományos Tanács 2018. évi tervében foglalt kutatás célja a rendészeti képzési, továbbképzési rendszerben tanulóknak adekvát, elektronikus tanulási környezet ajánlása, az oktatók számára korszerű, generációspecifikus oktatásmódszertan kidolgozása és bevezetése. Fő módszerünk a kérdőíves vizsgálat, valamint a vezetői interjú. Kutatásunk részben keresztmetszeti vizsgálat, részben design-alapú kutatás. Célja az oktatási gyakorlat folyamatos jobbítása az ismétlődő elemzések, a tervezés, a fejlesztés és implementáció segítségével. Az empirikus szakaszban megtörtént a mintát alkotó X, Y és Z generáció demográfiai, szociális és tanuláspszichológiai jellemzőinek, infokommunikációs technológiákkal kapcsolatos preferenciáinak, valamint a 28 oktatási intézmény IKT infrastruktúrájának felmérése. A 2019-es felmérés a diákok (603 fő) esetében feltárta az IKT elterjedése miatt elvárható, önálló információfeldolgozás, önszabályozó tanulás fontosságának megítélését. Az oktatók (208 fő) esetében feltérképeztük a digitális tananyagok, e-taneszközök használatáról alkotott véleményeket, a digitális átállás iránti elköteleződést. A COVID-19 vírus terjedése 2020-ban alapvető változást hozott, az iskolalátogatás korlátozása az oktatási folyamatokat a virtuális térbe kényszerítette. Felértékelődött az IKT alapú oktatás. Kutatási tervünket ennek megfelelően módosítottuk. A távoktatási rendszerben megváltozó tanulói és tanári szerep, valamint a digitális tananyagok funkcionalitása központi kérdése a kidolgozandó módszertannak. A kiegészítő felmérés teljes adatbázisa, vagyis az összes diák kitöltő 1555 fő + 301 fő oktató, a vizsgált intézmények száma 16. Az oktatói kérdőív adatbázisa 301 fő, minden oktatót tartalmaz, aki kitöltötte az oktatói kérdőívet. Az eddigi eredmények megmutatták, hogy a diákok zömét képező Z generáció értékorientációja, életmódja, infokommunikációs műveltsége különbözik az őket oktató Y és X generáció elveitől, viselkedésétől. A különbségek a digitális kompetencia minden területén megjelennek, főként a kreatív készségekben. Az X nemzedék esetében a probléma nem csupán egyes IKT metodikai ismeretek és készségek hiánya, hanem a generációk karakterének megértése is. Az hogy manapság nehezebb a hallgatók figyelmének a felkeltése és fenntartása is, inkább az Y generáció szerint jellemző sajátossága a tanulóknak. A Z generáció esetében az érzelmi intelligencia, elkötelezettség, hivatástudat, ill. az összes generáció vonatkozásában, az empátiás készségek fejlesztéséhez is új módszertani megoldások szükségesek. A 2019-es adatok szerint, az e-tananyagok alkalmazása (20-25%) a felnőtt- és felsőoktatásban is messze elmaradt a prezentációk használatától (90-95%), vagyis a szemléltetett előadás dominál. Az audiovizuális szemléltetés, a számítógéppel segített tanulás feltételei általában adottak, de a távoktatáshoz további fejlesztés szükséges. Az e-tanulási környezetet az infrastruktúra és a digitális tananyagok determinálják. A 2020-as felmérés szerint, az IKT módszerekkel kapcsolatos gyakorlat változóban, fontosságuk megítélése jelentősen pozitív irányt vett. Az összes új pedagógia módszer fontos legalább az oktatók fele szerint. Legkevésbé a frontális online előadást tartják. Az e-learninget leginkább a Baby boomer generáció tartja fontosnak. A teljes mintának (301 fő), mindössze ötöde gondolja úgy, hogy az oktatók digitális kompetenciája jó, lehet rá támaszkodni. Az önértékelés során adott válaszok alapján az Y generáció 28%-a rendelkezik átlag feletti digitális kompetenciával. A generációk között nem volt szignifikáns eltérés egyik pedagógiai módszer esetében sem. Az infrastruktúra megléte egymagában nem oldja meg az oktatás problémáit, de katalizátorként hozzájárul a szükséges módszertani változtatások megtételéhez. A tanárok tudása, szerepvállalása, vagy ellenállása határozza meg az eredményes oktatás- módszertani újítások elterjedését. Az oktatók többsége nyitott az újonnan megjelenő online oktatási formák, kooperatív módszerek, digitális taneszközök és értékelés irányába. Hiányát érzik a gyakorlatias továbbképzésnek, szükséges az IKT távoktatási célú alkalmazásának, eredményességének megismerése.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!