Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Avslöjande av Negativ Information“

Företag förväntas vara transparenta i sin hållbarhetsredovisning, men tidigare studier visar på att företag tenderar att undanhålla negativ information, och enbart förmedla positiv information. Därigenom brister ofta hållbarhetsrapporter vad gäller transparens-, och balansprincipen, vilka innefattar en korrekt återspegling av företagets verklighet, samt en balans mellan positiva och negativa aspekter på hållbarhet. Denna studie syftar därför till att undersöka vilken negativ information företag på Nasdaq Stockholm avslöjar i sina hållbarhetsrapporter, samt att bidra med förståelse för vad avslöjanden av negativ information kan bero på. Studien förhåller sig dels till resultat från tidigare forskning, dels teorier och ideologier inom hållbarhetsrapportering. För att verkställa studien med dess syfte genomfördes ett slumpmässigt urval på 65 stora företag på Nasdaq Stockholm, vars hållbarhetsrapporter studerades genom en innehållsanalys. Resultatet av studien bidrar med bevis för att majoriteten av den negativa information börsnoterade företag i Sverige avslöjar berör området miljö. Vidare konstaterar studien att företag med fler antal anställda, fler antal sidor hållbarhetsrapport, samt företag som tillämpar GRI-standarder avslöjar negativ information i högre utsträckning än företag med färre anställda, färre antal sidor, samt företag som inte tillämpar GRI-standarder.

Hållbarhetsredovisning för stora företag har inte alltid varit obligatoriskt. År 2017 infördes en lagändring i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) i Sverige som innefattade att det är obligatoriskt för stora företag att upprätta en hållbarhetsredovisning. Företagkan välja att följa Global Reporting Initiative standarder som ger riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska konstrueras, där bland annat principen om att både positiv och negativ information ska redovisas i företags hållbarhetsredovisningar.Syftet med studien blir att identifiera legitimitetsstrategier som används av de svenska storbankerna vid kommunikation av negativ miljömässig och social information. Vidare är syftet att studera kring hur bankerna ställer sig till lagändringen i årsredovisningslagen(SFS 1995:1554) samt Global Reporting Initiative under tidsperioden 2015-2019. I studiens referensram förklaras begreppen hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning, Global Reporting Initiative och negativ information inom de sociala och miljömässiga dimensionerna. Vidare presenteras signalteorin, informationsasymmetri och kommunikation, legitimitetsteorin samt legitimitetsstrategier från tidigare studier för att analysera studiens empiri i analysen. Studien består av en kvalitativ forskningsansats där hållbarhetsredovisningar för fyra storbanker i Sverige har analyserats med hjälp av en innehållsanalys. Empirin presenterar studiens identifierade legitimitetsstrategier som har namngetts till: bortresonerande, utförd åtgärd, framtida åtgärd, okommenterad, angiven fakta och normalisering. Utifrån studiens empiri och analys kan det konstateras att storbankerna i Sverige använder legitimitetsstrategier vid kommunikation av negativ information för att bibehålla, skapa eller reparera legitimitet. Två av Chos (2009) identifierade strategier kunde sammankopplas med studiens strategier medan fyra av de sex identifierade strategierna i studien har kunnat sammankopplas med Hahn och Lülfs(2014) studie. Två identifierade strategier kunde inte sammankopplas med tidigare studier, därmed presenteras dessa som tillägg till tidigare studier. Utifrån studiens analys kan det  konstateras att lagändringen i årsredovisningslagen (SFS 1995:1554) inte har haft ett inflytande på hur storbankerna kommunicerar ut information. Det konstateras dock att GRI har haft ett inflytande på hur storbankerna väljer att kommunicera utinformation.

Statligt ägda bolag ska sedan 2007 hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI eller annat internationellt ramverk. Detta för att öka bolagens transparens för dess intressenter och samhället. I statens ägarpolicyn är det av stor vikt för bolagen att verka transparenta, vilket innebär att såväl positiv som negativ information ska tas upp i hållbarhetsrapporterna. Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning svenska bolag med statligt ägande rapporterar negativ information och vilka företagsspecifika faktorer som kan påverka negativa avslöjanden. Den teoretiska referensram som har legat till grund för att förklara detta fenomen är Intressentteorin, Legitimitetsteorin, Konsumentskepticism och Two-Sided CSR. Undersökningens metodologiska tillvägagångssätt baseras på en innehållsanalys som vidare analyserades med stöd av korrelationsanalys och multipel regressionsanalys för att finna samband mellan studiens variabler. Resultatet kunde påvisa att bolag med statligt ägande rapporterar negativ information i högre utsträckning inom Sociala aspekter, där Miljöaspekter kom tätt efter. Studien konstaterade att den företagsspecifika faktorn Antal sidor kunde påvisa ett statistik samband till avslöjande av negativ information.
Since 2007, State-Owned Enterprises (SOE) must produce sustainability reports in accordance with GRI or another international framework. This is to increase the companies' transparency for its’ stakeholders and society. In the state's ownership policy, it is of great importance for the companies to appear transparent, which means that both positive and negative information must be included in the sustainability reports. The purpose of this study has been to investigate the extent to which Swedish State-Owned Enterprises report negative information and which company-specific factors can affect negative disclosures. The theoretical framework that has been used to explain this phenomenon is Stakeholder Theory, Legitimacy Theory, Consumer Skepticism and Two-Sided CSR. The methodological approach is based on a content analysis which was further analyzed with the support of correlation analysis and multiple regression analysis to find connections between the study variables. The results showed that State-Owned Enterprises report negative information to a greater extent in Social Aspects, where the Environmental Aspects came closely behind. The study states that the company-specific factor Number of pages could demonstrate a statistical significance to the disclosure of negative information.

Livstillfredsställelse är vår kognitiva bedömning av vårt liv. Studier har visat att affekter påverkar vår kognition, samtidigt ses livstillfredsställelse som en stabil disposition. Syftet med denna studie var att undersöka om vår bedömning av vår livstillfredsställelse tillfälligt förändras efter att ha exponerats för negativ respektive positiv information. Hypotesen var att vi uppskattar vår livstillfredsställelse olika högt beroende på om vi exponeras för negativ eller positiv infomation. Satisfaction With Life Scale delades ut till 50 studenter på en högskola efter exponering av negativ respektive positiv information under en föreläsning. Resultatet visade att det inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad mellan negativ och positiv information med avseende på livstillfredsställelse. Avsaknaden av skillnad skulle dock exempelvis kunna bero på en för svag exponering av negativ information. Keywords: life satisfaction, happiness, subjective well-being, current mood

Falska minnen förklaras teoretiskt med bl.a. implicita associationer, och svårigheter att skilja mellan faktiska eller påstådda källor. I denna studie undersöktes huruvida positivt respektive negativt innehåll i en berättelse påverkar uppkomsten av falska minnen, enligt DRM-paradigmet. Deltagarna för studien (30 förskolebarn i åldrarna 3-6 år) delades in i två grupper där ena gruppen hörde en positiv version av berättelsen, och andra gruppen en negativ version. Deltagarna genomgick sedan tre minnestest med cirka en veckas mellanrum, där de svarade på allmänna frågor om berättelsen, genomgick igenkänningstest med bilder, samt svarade på två suggestiva frågor. Resultatet visade hög frekvens av falska minnen. Skillnader mellan gruppernas svar på de allmänna frågorna var statistiskt signifikant. Deltagarna som hört den negativa versionen tenderade att minnas mer korrekt på de allmänna frågorna, uppge färre falska minnen på igenkänningstesten och föll i lägre utsträckning för suggestionen. Resultaten diskuterades utifrån bl.a. Source Monitoring Framework och Fuzzy-trace teorin.

Idag kretsar samhället runt sociala medier. Allt fler sociala plattformar skapas där människor kan dela med sig av händelser, åsikter och intressen. Sociala medier kan ses som en stor informationskälla med data över individers åsikter och upplevelser. Denna rapport presenterar en studie som undersöker om det finns starka attribut på individnivå som kan extraheras från sociala plattformer för att ge ökad företagsnytta. Genom att undersöka en social plattform och hitta samband mellan vissa attribut hos en individ kan omdöme skapas om hur dessa förhåller sig till ett företags vinstdrivande egenskaper, vilket kan gynna företag. Studien kommer även att undersöka vilka möjligheter det finns att extrahera denna information ur en social plattform. Syftet med rapporten är att påvisa nya möjligheter att ta ut extern data för analys och vilka attribut som kan vara väsentliga. Resultatet från insamling av data från extern datakälla påvisade flera attribut som indikerar individens positiva eller negativa lojalitet.
Social media is a central part of today’s society. Increasingly more social platforms are created where people are able to share events, opinions and interests. Social media can be viewed as an extended information source containing data of individual’s opinions and experiences. This report studies whether there are strong attributes on individual’s level that can be extracted from the social platform, which may give increased corporate benefit. By examining a social platform and finding correlations between certain attributes of an individual and judge how they relate to a company's profit making features, which statistically may benefit the company. The study will also examine how to extract this information from a social platform. The report aims to show new opportunities to extract the external data for analysis and which attributes are essential. The result from the collection of data from external data source revealed several attributes which indicates an individual's positive or negative loyalty towards the company