Dissertationen zum Thema „Attityder till arbetet“

Gränserna mellan arbete och fritid har tunnats ut. Alkohol i relation till arbete har blivit vanligare, beroende på förändringar i alkoholattityden. Även organisationer har anammat alkoholen som ett sätt att umgås framförallt genom ”afterwork”. Arbetsplatser är dåliga på att informera ut sin alkoholpolicy. I undersökningen visade det sig att de flesta inte kände till en sådan. En väl förankrad policy kan vara en hjälp i det förebyggande alkoholarbetet. Denna studie har undersökt vuxenstuderande (n=100) på ett lärcenter i syfte att beskriva attityder gentemot alkohol i samband med utförande av arbete, under arbetstid och i anslutning till arbete. Kvantitativ metod har använts genom en enkät. Studiens resultat pekar på nolltolerans till alkohol under arbetstid. Resultatet visar även ett positivt ställningstagande till alkoholtester vid godtagbara skäl. Undersökningen visar på att det finns skillnader mellan människor och deras attityder beroende på kön, ålder och livssituation.

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ”pluggproblem” och mobbning. Det är vanligare att eleverna tror att deras kompisar skulle tycka något positivt om dem ifall de besökte skolkuratorn, med ”det var bra gjort” som vanligaste svarsalternativ. En minoritet har svarat att de kan lita på skolkuratorn medan ingen känner att de inte kan lita på henne.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka elever attityder till regler samt regelarbete skolan. Vem eller vilka anser de ska utforma reglerna på skolan? Vilka regler anser de viktiga respektive mindre viktiga? Hur förhåller de sig till belöning och påföljd? Vilka eventuella likheter och skillnader finns mellan pojkar och flickors åsikter? Undersökningen genomfördes på elever i årskurs 7-9 med hjälp av en strukturerad enkät som fylldes i under skoltid. På alla frågorna som ställdes till fick eleverna välja mellan svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt, inte så viktigt och inte alls viktigt. Sammanlagt deltog 163 elever, varav 78 pojkar och 85 flickor.

Syftet med uppsatsen är att finna vilka attityder fem gymnasielever har om skoluniformens effekt på skolklimat och lärmiljö. I bakgrunden presenteras tidigare studier om skoluniform. Där klargörs även vad uppsatsen menar med begreppen skolklimat och lärmiljö. Uppsatsstudien bygger på kvalitativ intervju. De attityder som funnits är följande: Skoluniformer motverkar mobbning, gänggrupperingar, skitprat och trakasserier. Skoluniformer bidrar till ökad sammanhållning, ökad likvärdighet och bättre betyg. Skoluniformer är tråkigt och känns som ett tvång. Vissa informanter anser att lärmiljön blir bättre men inte betygen. Skoluniform ökar elevers självförtroende och minskar deras oro och ångest. Respekten för lärare skulle förbli oförändrad.

Mängden information som en läkare skall beakta i sitt beslutsfattande kring patientens diagnos och behandling ökar konstant. Det finns idag datoriserade system som har förmågan att stödja läkare i beslutsprocessen kring patientens diagnostisering och behandling. Dessa systems prestanda är i nivå med en expert. Trots detta har inget system fått någon större kommersiell spridning. I denna studie undersöks läkares attityder till beslutsstödjande system och om systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. Studien bygger på tre djupintervjuer med legitimerade läkare från olika specialitéer. Resultatet visar att de intervjuade läkarna har en positiv attityd till beslutsstödjande system och att systemen skall uppfattas som hjälpmedel i processen att diagnostisera och behandla patienter. Ingen av de intervjuade ansåg att systemen påverkar ansvarsförhållandet mellan läkare och patient. De anser att systemet lämpar sig bäst på en akutavdelning eller mottagningsavdelning. Det finns ett behov av fortsatta studier på större grupper för att kunna dra några generella slutsatser.

Detta är en undersökning kring ljudboken som pedagogiskt verktyg. En enkätundersökning har gjorts bland 66 gymnasieelever, samt en intervjustudie med tre lärare. Lärarna undervisar i språk på gymnasiet. Frågeställningarna för denna uppsats var:

• Vilken attityd har elever och lärare till ljudboken?

• I vilken utsträckning och hur används ljudboken i undervisningen på gymnasiet?

• Hur väl förstår eleverna innehållet genom att lyssna på en ljudbok?

Resultatet visar bland annat att majoriteten av eleverna i undersökningen använder ljudboken i väldigt liten omfattning eller aldrig har använt den. Resultatet visar också att lärarna generellt sett är positivt inställda till att använda ljudboken i undervisningen. Alla lärare skulle vilja använda ljudboken mer om tillgången på ljudböcker och teknisk utrustning var bättre. Slutsatsen är att ljudboken används till viss del i språkundervisningen, men skulle kunna användas mer, bland annat som avslappningsövningar.

2018-01-30

Aim

The purpose of this study has been to examine attitudes towards dance in a broad sense, among Swedish schoolchildren. The study has been done with three different questions in mind: What do pupils think and express about dance? Are there any differences in attitude towards dance between girls and boys? And how do the pupils relate to gender conceptions in connection to dance illustrations?

Method

Eight pupils 12 – 14 years of age have been interviewed separately during physical education lessons. During parts of the interviews dance illustrations were used in order to encourage the pupils in their discussions, especially when asked to relate to dance and gender conceptions. The statements have been interpreted from a gender theoretical perspective.

Results

My interview study shows that male pupils to a larger extent than female pupils inhabit hostile feelings towards dance as part of physical education lessons. This study reveals an almost non-existing dance education. On the rare occasions when dance lessons are actually given, pupils tend to be dissatisfied. Other conclusions are that the pupils don’t regard dance as a “sport” and that dance is considered as a feminine activity. Furthermore, it is clear that pupils have a more positive attitude towards dance when it comes to dance as an extracurricular activity.

Conclusions

Since pupils´ attitudes towards dance are more negative when dance becomes a part of physical education than towards dance as an extracurricular activity, the physical education curriculum should provide for this. By accommodating the pupils´ requests and by introducing dance lessons in the first grade, pupils can become more confident in their dancing abilities. Perhaps then attitudes towards dance can be more positive. Dance is considered as something feminine by the pupils and their views of normal femininity and masculinity behavior become very clear in this context. Therefore, issues about tolerance and gender may be addressed through a dance education that is serious and well thought out.

Syfte och frågeställningar

Det övergripande syftet med studien har varit att undersöka attityder till dans i en bred bemärkelse hos 12-14 åriga elever i den svenska skolan. Studien har gjorts utifrån tre frågeställningar: Vad tycker och tänker elever om dans? Är det någon skillnad på pojkars och flickors attityder till dans? Hur laddar elever dansbilder med kön? D v s hur de väljer att könsmärka bilder med olika dansstilar.

Metod

Åtta elever i åldrarna 12–14 år har intervjuats enskilt under idrottslektioner. Till vissa frågeområden har bilder med dansillustrationer använts för att uppmuntra eleverna till att samtala om dans, särskilt när de blir ombedda att relatera till dans och könsroller. Utsagorna har tolkats utifrån ett genusteoretiskt förhållningssätt.

Resultatredovisning

Det framkommer i min studie att det finns ett större motstånd till dans hos pojkarna än hos flickorna. Pojkarna är överlag mer negativt inställda till dans. Elevernas svar vittnar om en nästan obefintlig dansundervisning i skolan och att det finns ett missnöje med den undervisning som ibland ändå erbjuds. Andra slutsatser är att eleverna inte relaterar dans till idrott och att dans anses ha feminina förtecken. Det är tydligt att eleverna har mer positiva attityder till dans på fritiden än till dans i skolan. Jag tycker mig även hos vissa kunna urskilja en besvikelse över att inte få dansa i skolan. Eleverna tror att attityden till dans skulle bli mer positiv om man fick dansa mer i skolan från det att man är liten. När eleverna laddar dansbilderna med kön bryter de inte mot genusordningen.

Slutsats

De slutsatser som kan dras är att man i skolans dansundervisning till viss del bör tillgodose elevernas dansönskemål, eftersom elevernas negativa attityder till dans främst gäller dansundervisningen i skolan och inte dans på fritiden. Eleverna tror att en större acceptans för dansundervisning i skolan skulle uppnås om man som elev blir mer van vid dans. Om man ser till detta finns det förmodligen förutsättningar för mer positiva attityder till dans om man dels börjar med dans redan under sexårsverksamheten, dels tillmötesgår eleverna i dansundervisningen. Elevernas syn på vad som uttrycker femininitet respektive maskulinitet är tydlig när de tar ställning till dans som rörelseform. Sammanfattningsvis tror jag att en seriös och genomtänkt dansundervisning kan möjliggöra ett arbete kring tolerans- och genusfrågor.

The purpose of the study was to inquire into pupils’ attitude towards the current beauty ideal from a gender- and an ethnicity perspective. The study was based on a quantitative survey among 116 young students about prevailing beauty ideal from two different schools in the Stockholm area. The result showed that the students are partially characterized by the stereotyped images of women and men but that there are tendencies towards another view especially among the girls. It is however clear that appearance still is important. A majority of the boys agreed in the statements that it is important to have a good-looking girlfriend and that girls should be thin. Both sexes believed that a person who is beautiful gets better treatment. Both also agreed in the statement that boys should be well trained. Most of the students are however satisfied with their own appearance and body and would not want to change. The study has shown that there are differences in attitudes when it comes to both gender and ethnicity. The emerged results were introduced in three different themes and were analyzed on the basis of gender-theory and metacognition and were compared with prior research, which showed that there were both similarities and differences.

Detta är en studie om elevernas attityder till teoretiska och praktiska läxor. Intresset vaknade

hos oss efter vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och den egna skolgången. Alla elever

har olika sätt att lära sig och vi som pedagoger skall ju sträva efter att individanpassa

undervisningen. Vi tror att en praktisk läxa skulle kunna stimulera flera elevers sätt att lära

sig. Det är både en kvalitativ och kvantitativ studie. Vår studie är även experimentell eftersom

vi har tre grupper som gjort en teoretisk läxa och tre grupper som även gjorde en praktisk läxa

inför ett läxförhör, båda grupperna är lika viktiga i vår studie. Vi har sedan undersökt vilka

attityder eleverna har till teoretiska och praktiska läxor genom att lämna ut en enkät för att

mäta elevernas attityder till teoretisk och praktisk läxa. Studien kommer att genomfördes i

årskurs åtta. Vi är väl medvetna om att studiens resultat inte går att generalisera. Vi jämförde

även läxförhöret med ett förhör som gjorts tidigare. Vi avslutade sedan med en intervju med

läraren till eleverna för att fråga, vad läraren anser om läxförhören och praktiska läxor, samt

om de praktiska läxorna kan ha påverkat resultaten eller inte. Vi vill med studien testa vårt

antagande om praktiska läxor kan stimulera elevers olika sätt att lära sig. Studien visar att

elevernas attityder till läxor är att de föredrar en variation av både teoretiska och praktiska

läxor.

This is a study about attitudes to theoretical and practical homework. Our interest in the

subject emerged during our practical teacher training but is also influenced from our own

VFU "practical teacher training" and our own time in school. All students have different ways

of learning and as pedagogues we ought to try to individualize the education. We believe a

practical homework could stimulate the students' different ways of learning. This is both a

qualitative and a quantitative study. Our study is also experimental because we got three

groups that did theoretical homework and three groups that, in addition, did a practical

homework before a test. Both groups are important to our study. Then we examined which

attitudes the students had to theoretical and practical homework by the means of a

questionnaire, which measured the students attitudes to practical and theoretical homework.

The study will be made in eight class. We are well aware that you can not generalize. We also

compared the test with a test the students did previously, before are study took place. We

completed the study with an interview with the students teacher in order to ask what she

considered about the test results and practical homework. And if she believes the practical

homework affects the result of the test. By this study we try the hypothesis that practical

homework can stimulate students in their different ways of learning. The study shows that the

students prefer a variation of both theoretical and practical homework.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna. Resultaten analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv. Resultaten i både den kvantitativa och den kvalitativa delen av undersökningen visar att sexuell identitet kan ha betydelse vid kognitiva bedömningar av fiktiva klientfall med multidimensionell problematik för socionomstuderande. Föreställningar och attityder kring sexuell identitet har betydelse i ett heteronormativt samhälle vid bedömning av fiktiva klienter. Den grundläggande förståelsen inför klienten avgör hur bedömningen och bemötandet blir.

Sjuttiotalisterna står närmast att ta över chefpositionerna när 40-talisterna går i pension och ingår i den generation som ofta benämns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter åtta kvalitativa intervjuer, genomförda på ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med många möjligheter till utmaningar. Slutsatsen var att deltagarna kunde se sig själva i en chefsroll men det var inget självändamål.

Denna kvalitativa undersökning gjordes med ett öppet, datorstött intervjuformulär som skickades till socialsekreterare i fyra kommuner i Sverige. Det som undersöktes var socialsekreterarnas attityd till metadonbehandling vid heroinberoende och om dessa attityder skildes åt mellan de olika kommunerna. Genom den hermeneutiska ansatsen, meningstolkning och tillförsel av relevanta teorier tydliggjordes resultatet för läsaren. Då undersökningen är kvalitativ med ett mindre strategiskt urval var det svårt att i stor utsträckning generalisera. Trots de dokumenterat goda forskningsresultaten av metadonbehandlingars effekter och avsaknaden av andra mer effektiva behandlingar har idag mindre än 20 procent av Sveriges aktiva heroinmissbrukare möjlighet att bli beviljad denna form av behandling. Möjligtvis finns förklaringen i att Sverige idag bedriver en restriktiv politik där det liberala synsättet, harm reduction och metadonbehandling inte riktigt passar in. Resultatet i undersökningen har visat att attityderna till metadonbehandling har ändrats något över tid och att socialsekreterarna var mer positiv till behandlingsformen i dagsläget, dock ansåg de att programmet behöver bättre struktur då det fanns en hel del brister.

Uppsatsen handlar om elevers attityder till de naturorienterade ämnena och vilken betydelse läraren och lärarens undervisning har för skapandet av dessa attityder. Studien försöker dessutom skildra hur elever beskriver sitt inflytande i undervisningen och vilken mening de upplever att detta har. Enskilda intervjuer genomfördes med elever i årskurs nio från två olika skolor.

Det visade sig att eleverna hade ganska positiva attityder till de naturorienterade ämnena och att dessa till stor del påverkades av lärarens förhållningssätt samt val av undervisning. Eleverna gav uttryck för att följande fyra faktorer upplevdes som betydelsefulla hos läraren: pedagogisk förmåga, goda ämneskunskaper, ledarskap samt val av undervisning. Eleverna ville ha möjlighet till att påverka undervisningen men kunde inte uttrycka i vilka former detta skulle kunna ske. Studien visar på att de elever som givits möjlighet till att påverka var mer positivt inställda till samt kunde se fördelar med sin påverkan än de som inte fått denna möjlighet. Vidare kan även en koppling göras mellan elevernas attityder och undervisningens avsaknad på relaterbarhet till vardagslivet.

The essay is about student's attitudes towards the science orientated subjects and the influence the teacher has for creating these attitudes. The study also tries to present students influence in the classroom, and to what extent they believe they can promote their suggestions. Separate interviews were conducted with 15 year old students from two different schools.

The given result shows that the students had fairly positive attitudes to the science orientated subjects, mostly due to the teacher's mindset and the way of teaching.

The following four items were mentioned by the students as crucial in order to create a successful teacher: Pedagogical capability, knowledge of the subject, leadership and choice of education.

The students wanted the opportunity to be able to influence the teaching, however, they couldn't express how to do that. The study also shows that the students that were given the chance to present their comments on the class were more positive towards the subject. Furthermore, a connection between the students’ attitudes and the lack of subject's relation to the daily life could be made.

Syftet med uppsatsen var att öka kunskapen om och förståelsen för ungdomars attityder till sex. Den här studien fokuserade på ungdomars kognitiva dimensioner i form av kunskaper, information, föreställningar och attityder. Huvudfrågan var vilken attityd ungdomar har till sex, i en jämförelse mellan pojkar och flickor respektive elever på studieförberedande och yrkesförberedande program. Vi gjorde en kvantitativ enkätstudie med 116 elever i årskurs tre på Tessins gymnasium i Nyköping. Studien genomfördes i sju klasser inom yrkesförberedande program respektive studieförberedande program. Analys gjordes utifrån kognitiv teori och genusperspektiv. Slutsatser som har kunnat dras utifrån studien har varit att ungdomarna tror att andra i deras ålder har stor sexuell erfarenhet och att många av ungdomarna själva har debuterat sexuellt. Den information som ungdomarna ansåg som mest betydelsefull var den som kom från kamrater och partners. Studien påvisade att ungdomarna i mindre utsträckning skyddade sig mot sexuellt överförbara sjukdomar men i högre utsträckning mot graviditet. Däremot var det ovanligt att ungdomarna hade druckit alkohol i samband med samlag. Slutligen påvisade resultaten att ungdomarna hade en ”liberal inställning” till sex. Tidigare studier har funnit större skillnader mellan gymnasieinriktningar än vad vi funnit. För övrigt låg resultaten från vår studie i linje med tidigare forskning.