Thematische Bibliographien / Attityder till arbete

Inhaltsverzeichnis

Zeitschriftenartikel
Dissertationen
Bücher

Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Attityder till arbete“

Autor: Grafiati

Veröffentlicht am 30. Juni 2021

Zuletzt aktualisiert am 4. Februar 2022

Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an

Wählen Sie eine Art der Quelle aus:

Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Attityder till arbete" bekannt.

Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.

Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.

Zeitschriftenartikel zum Thema "Attityder till arbete"

Petersen, Ann-Louise. „Matematik behöver också en berättelse - ett pedagogiskt ledarskap med fokus på elevens motivation [VISIONS 2011: Teaching]“. Acta Didactica Norge 6, Nr. 1 (02.07.2012). http://dx.doi.org/10.5617/adno.1080.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Svenska elever visar över tid i internationella jämförelser försämrade resultat i matematik (TIMSS, 2008; PISA, 2009; PISA, 2003). Detta har lett till att ledarskapet i lärarens pedagogiska utövning fått en ökad uppmärksamhet (Granström, 2007; Skolverket, 2009; Skolverket, 2010). Dessutom har regeringen gjort en särskild satsning i det så kallade matematiklyftet, en nationell fortbildning för matematiklärare med start hösten år 2012 (U2012/2103/GV). Forskning har visat ett positivt samband mellan elevens självuppfattning eller självbild och elevens skolprestationer i ämnet matematik (Linnanmäki, 2002; Tapia & Moldavan, 2007). Däremot är det inte lika lätt att hitta forskning som handlar om hur ett ledarskap i matematikundervisning på klassrumsnivå utövas som bidrar till att stärka elevens självbild. Frågeställningen i artikeln handlar om hur berättelsen som redskap i matematikundervisningen kan bidra till att stärka elevens självbild och därmed förändra elevens negativa attityder till ämnet. En studie, mattitydprojektet, har genomförts tillsammans med fyra matematiklärare som undervisar sex klasser i årskurs 1 på gymnasiet. Under ett läsår samarbetar forskare och lärare utifrån ett aktionsforskningsperspektiv. Som komplement till lärarens genomgångar och elevers räkneövningar ger läraren under matematiklektionen utrymme för berättelser i klassen utifrån en modell som presenteras i artikeln. Resultatet av projektet visar att lärarna i sitt pedagogiska ledarskap blivit mer medvetna om sammanhangets betydelse för att motivera eleverna att arbeta med matematik. De upplevde eleverna mer positiva på matematiklektionen. En attitydundersökning visar att eleverna generellt sett upplever matematikämnet som mer intressant efter projektet i jämförelse med innan. Antalet icke godkända betyg har minskat betydligt i jämförelse med motsvarande elevgrupp under tidigare läsår.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Dissertationen zum Thema "Attityder till arbete"

Svensson, Jim, und Felicia Nyman. „Ungas attityder till arbete - Ungdomsarbetslöshetens dilemma“. Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-23239.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med denna uppsats var att utifrån Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder undersöka vilka attityder andraårselever på gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utgångspunkt ämnade vi också att undersöka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsågs individens värderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd. Det första urvalet bestod av 103 andraårselever på gymnasiet fördelade över el- och energiprogram och samhällsprogram. Det andra urvalet bestod av 23 strategiskt valda arbetsgivare fördelade mellan både offentlig- och privat sektor. Resultatet av vår kvantitativa undersökning visade att den dominerande attityden bland eleverna var den materialistiska attityden, både som sammanhållen attityd och som attitydkombination. Bland arbetsgivarna visade vår kvantitativa undersökning att den attityd som premierades var den individualistiska attityden, en attityd som endast återfanns bland samhällseleverna. Undersökningen visade också att det fanns tendenser till att el- och energielever hade en mer instrumentell attityd än samhällselever.
The purpose of this paper was to draw on Berglund's (2001) four ideal typical attitudes, to examine which attitudes senior students in high school had towards their future working life, with the same starting point we also intended to examine which attitudes employers wanted to see when recruiting. With attitudes towards work meaning the individuals values of what was important with work. The four ideal typical attitudes included instrumental-, altruistic-, individualistic-, and a materialistic attitude. The first sample consisted of 103 senior students in high school distributed over electricity- and energy programs and studies of social science programs. The second sample consisted of 23 strategically selected employers split between both the public and private sector. The results of the study was that the dominant attitude among the students was the materialistic attitude, both as a coherent attitude and as an attitude combination. Among employers, our quantitative survey showed that the preferred attitude was the individualistic attitude, an attitude which could only be found among the social science students. The study revealed that there was a tendency for electricity and energy students to have a more instrumental attitude than the social science students.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Saadou, Hanna Rebecka. „Lärares attityder till flerspråkighet“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42445.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Denna studie syftar till att få en uppfattning om F-3 lärares attityder till flerspråkighet i skolan. Studien är baserad på intervjuer med lärare. Materialet har bearbetats med en fenomenografisk analysmetod. Analysen visade att det förekom fyra olika kategorier av attityder till flerspråkighet. Resultatet påvisade en variation av attityder. Inget entydigt resultat påträffades. Attityderna till flerspråkighet visade sig vara positiva på så sätt att lärarna bejakar eleverna tillhörighet och ser flerspråkighet som ett pedagogiskt verktyg. Attityderna visade sig även vara negativa på så sätt att flerspråkighet uppfattades som ett hinder för språkutvecklingen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Malm, Lina. „Yrkesroll i förändring : Forskningsbibliotekariers attityder till sitt arbete“. Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101580.

Der volle Inhalt der Quelle

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Pensjö, Anna. „Arbetslösa ungdomars attityder till arbete, arbetsmarknadsåtgärder och deras framtidstro“. Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1171.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Studien har haft fokus på ungdomars svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, och om huruvida ungdomars förväntningar och handlingsutrymme kunde påverkas av att de var arbetslösa. Syftet med denna studie har varit att genom kvantitativ metod ta reda på ungdomars förväntningar på sin framtid, samt på vad de har för tilltro till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom två samverkansprojekt, där de erbjöds olika arbetsmarknadsåtgärder, med målet att ungdomarna skulle gå vidare till arbete eller utbildning. Analys har gjorts utifrån det socialpsykologiska perspektivet, brukarperspektivet och handlingsteori, och det som framkom var att det kunde finnas hinder av både yttre och inre karaktär samt att ungdomarnas handlingsutrymme var begränsat. Ungdomarna kände att rimliga krav ställdes på dem. De var också optimistiska inför framtiden och de hoppades på att få ett arbete som var välbetalt, roligt och utvecklande. Resultaten visade att tilltron till att få hjälp med att komma närmre sina mål genom projekten var större bland dem som varit delaktiga kortare tid, vilket skulle kunna tyda på att ungdomarna hade höga förväntningar i början som sedan blev mer realistiska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Andersson, Paula, und Linda Eriksson. „Högstadieelevers attityder till att besöka skolkuratorn“. Thesis, Mid Sweden University, Department of Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-11488.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Uppsatsens syfte handlar om att undersöka högstadieelevers attityder i två klasser till att besöka skolkuratorn och vad de anser att andra elever har för attityder till detta. Kvantitativ metod användes i form av en enkätundersökning som sammanlagt 37 elever svarade på. För att se om elevernas uppfattning stämde med skolkuratorns uppfattning om verkligheten skedde en informantintervju med skolkuratorn på den skolan enkäterna delades ut. Fyra frågeställningar baserades på syftet med följande resultat: Eleverna tror att den vanligaste anledningen till att elever besöker skolkuratorn är mobbning. Flest elever anger att de kan prata om ”pluggproblem” och mobbning. Det är vanligare att eleverna tror att deras kompisar skulle tycka något positivt om dem ifall de besökte skolkuratorn, med ”det var bra gjort” som vanligaste svarsalternativ. En minoritet har svarat att de kan lita på skolkuratorn medan ingen känner att de inte kan lita på henne.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Alexandersson, Daniel. „SOCIONOMSTUDENTERS ATTITYDER TILL DEN SVENSKA VÄLFÄRDSSTATEN : En kvantitativ studie av Socionomstuderandes attityder till den svenska välfärdsstaten“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-49228.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syfte med studien är att undersöka socionomstudenters attityd till den svenska välfärdsstaten och om attityden hos socionomstudenterna gentemot välfärdsstaten skiljer sig beroende på uppväxtförhållande. Vidare ämnar jag undersöka socionomstudenters kunskaper och inställning till politik och arbetsgivare. Examensarbetet har genomförts med en kvantitativ metod där socionomstudenterna fick svara på en webbenkät. Totalt besvarade 131 personer enkäten. Det insamlade datamaterialet har i IBS SPSS Statistics, version 24 främst behandlats deskriptivt för att beskriva socionomstudenternas uppväxtförhållanden, attityder, kunskap, politiska engagemang och partisympatier. Resultaten visade att de svarande socionomstudenterna på den undersökta högskolan är ganska nöjda med den välfärdsstat vi har idag, de vill ha ett högt åtagande av utförandet av välfärden genom stat och lokala myndigheter. En oroväckande hög siffra uppdagades i resultatet i frågan om studenten skulle kunna tänka sig att sjukriva sig för att få en ledig dag. Och förvånansvärt många skulle förbise chefen för att driva fram en förändring på arbetsplatsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Engström, Malin, und Fanny Blomberg. „Attityder till skrivverktyg : En studie om elevers attityder till dator och penna som skrivverktyg i undervisningen“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35908.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Syftet med föreliggande studie är att studera attityder till datorn och pennan som skrivverktyg i undervisningen hos elever i årskurs 3. För att uppnå syftet med studien användes flera metoder i form av 120 enkäter och sex intervjuer med elever i årskurs 3. Resultatet visar att eleverna i studien är positivt inställda till båda skrivverktygen men att de är medvetna om vilket skrivverktyg de föredrar. Resultatet visar även olika anledningar som ligger till grund för elevernas val av skrivverktyg där den främsta anledningen för båda skrivverktygen är att det upplevs som roligare.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Andersson, Ida, und Sanne Nielsen. „Attityder till Läslyftet : Svensklärares syn på kompetensutveckling“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21436.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inledning För att lärare ska kunna utveckla elevers lärande är det viktigt att de får genomgå kontinuerlig kompetensutveckling för att utveckla undervisningsmetoderna och sin egen yrkesroll. Det är av vikt att kompetensutvecklingen innefattar utveckling av kunskaperna i ämnet som läraren undervisar i. Det är även av betydelse att kompetensutvecklingen bidrar till att lära sig reflektera kring sin egen undervisning samt att utveckla yrkesspråket kollegor emellan vilket i sin tur kommer leda till en personlig utveckling i den egna yrkesrollen. Syfte Syftet med studien är att få kunskap om svensklärares inställning till kompetensutveckling samt svensklärares attityd till kompetensutvecklingen som benämns som Läslyftet och svensklärarnas erfarenhet av Läslyftet i undervisning. Metod Metoden som använts för studien är en kvantitativ datainsamling i form av en digital enkätundersökning. Detta valdes för att få in ett så stort underlag som möjligt. Resultat Resultatet av studien visar att svensklärarna har en positiv attityd till kompetensutveckling överlag och Läslyftet i synnerhet. Resultatet visar även att svensklärare som arbetat under en längre tid har större insyn i vilka regler och förordningar som finns inom kompetensutveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Svensson, Emilia. „Attityder till matematikläxor : påverkan på elevers matematikutveckling“. Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12469.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Inledning Läxor är ett omdiskuterat ämne av lärarstudenter, pedagoger, elever och vårdnadshavare. Enligt Skolverket (2014, s.8) finns det inga gemensamma bestämmelser kring läxor, det är upp till skolorna eller peedagogera själv att besluta kring läxorna. Arbetet med matematikläxor skiljer sig enligt mina erfarenheter åt på olika skolor vilket gör att elever runt om i Sverige lägger olika antal timmar på ämnet matematik. Haas (2008, s. 14) menar dock att det inte är möjligt att följa gemensamma bestämmelser kring, varje pedagog måste välja det arbettssätt som passar eleverna bäst.Syfte Syftet med studien är att undersöka vilken attityd pedagoger i förskoleklass och årskurs 1-3 har till läxor i ämnet matematik.Metod Metoden som används i undersökningen är kvantitativ datainsamling med enkät som verktyg. Enkäten utformades på internet och mejlades ut till 349 pedagoger i förskoleklass och årskurs 1-3 runt om i Sverige. 116 pedagoger valde att delta i undersökningen vilket ger ett bortfall på 67 %.Resultat Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna har en positiv attityd till läxor i ämnet matematik. De ser fler fördelar med läxorna än nackdelar. Majoriteten av pedagogerna arbetar med läxor i sin matematikundervisning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Juhlin, Jenny. „Elevers upplevelser vid arbete med praktisk matematik“. Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33446.

Der volle Inhalt der Quelle

Annotation:

Jag vill med denna undersökning ta reda på vilka olika upplevelser elever kan ha vid arbete med praktisk matematik. Litteraturen inom området visar att omkring 50% av eleverna i skolår 7-9 tycker att matematik är roligt, och att praktisk matematik kan förändra dessa attityder positivt. I min undersökning väljer jag att observera en klass med elever i skolår 6 när de genomför praktiska moment samt att intervjua 12 stycken av dessa elever. Jag finner att de bl.a. upplever praktisk matematik som variation från att räkna i boken samt att det är roligt att klippa, klistra och måla. Negativa upplevelser är exempelvis att det kan ta lång tid och att inte alla upplever det roligt med aktiviteter som att klippa m.m. Dessa upplevelser färgas av tidigare erfarenheter och är därför olika för olika personer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Mehr Quellen

Bücher zum Thema "Attityder till arbete"

Berglund, Tomas. Attityder till arbete i Västeuropa och USA: Teoretiska perspektiv och analyser av data från sex länder. [Gothenburg]: Dept. of Sociology, Göteborg University, 2001.

Den vollen Inhalt der Quelle finden

APA, Harvard, Vancouver, ISO und andere Zitierweisen

Wir bieten Rabatte auf alle Premium-Pläne für Autoren, deren Werke in thematische Literatursammlungen aufgenommen wurden. Kontaktieren Sie uns, um einen einzigartigen Promo-Code zu erhalten!