Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Attityd till teknikundervisningen“

Syftet med studien är att bidra med kunskap om teknikundervisningens praktiska moment i grundskolans årskurs 1–3 samt att undersöka vad lärarna i åk 1–3 har för attityd till sådan typ av undervisning. Som datainsamlingsmetod har intervjuer genomförts. All datainsamling har följt GDPR, och Karlstads universitets riktlinjer. Alla lärare som deltagit i studien har skrivit under en samtyckesblankett. Respondenternas svar analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell och har i resultatet delats in i fem olika kategorier. Resultatet av studien visar att teknikundervisningens praktiska moment, samt lärarnas attityd till sådan undervisning, påverkas mycket av olika ramfaktorer. Lärarna anser att det bland annat krävs mycket tid, gott om utrymme ochgod materialtillgång för att genomföra teknikundervisningens praktiska moment i åk 1–3.

Skolforskning i allmänhet visar på att läraren är viktig, läraren är faktiskt en av de viktigaste faktorerna för elevernas framgång. Läraren är betydelsefull både när det gäller elevernas prestationer och deras attityder. Från tidigare attitydforskning vet vi att lärarens attityder har betydelse för undervisningen, men även för lärarens eget tankesätt. När det kommer till området teknikundervisning behöver lärarnas attityder undersökas och utforskas mer, vilket denna licentiatuppsats, bestående av två delstudier, bidrar till. Den övergripande forskningsfrågan är; Vad har svenska tekniklärare i grundskolan för attityder till teknikämnet och teknikundervisningen? Tekniklärarnas attityder har undersökts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Den första studien baseras på en enkätundersökning med 1153 tekniklärare i Sverige. Till att börja med identifierades fyra dimensioner av attityd i materialet; Teknikundervisning är viktigt, Förutsättningarna för teknikundervisning är goda, Kursplanen är i fokus för teknikundervisningen och Läraren har intresse, kunskap och självförtroende. Vidare så fanns tre kluster av lärare, Positiva, Negativa och Blandade, vilka baserades på lärarnas attityd till teknikämnet och teknikundervisning. Därefter testades olika variabler som prediktorer för klustertillhörighet, och att ha tekniklärarutbildning visade sig vara den mest betydelsefulla prediktorn. Licentiatuppsatsens andra studie är kvalitativ och bygger på intervjuer med 10 svenska tekniklärare. I den delstudien studeras en specifik del av attityder till teknikundervisning, nämligen lärarnas upplevda kontroll, som består av två komponenter; upplevd självförmåga (self-efficacy) och kontextberoende. Studien resulterade i tre underkategorier av upplevd självförmåga (self-efficacy). Dessa var Erfarenhet, utbildning och intresse, Ämneskunskap och Förberedelse. Vidare så utvecklades fyra underkategorier av kontextberoende; Stöd av kollegor, Kursplan, Resurser och Status. Lärare har olika attityder till olika delar av teknikundervisningen, men generellt sett så har lärare med tekniklärarutbildning fördelar vad gäller attityd. Vidare så pekar resultatet på att kontextuella faktorer både kan begränsa och utveckla teknikundervisningen. Att avsätta tid på olika sätt: genom tid för teknikundervisning, tid för tekniklärare att mötas och tid för utbildning av tekniklärare, visar sig vara möjliga vägar för att komma framåt och att förbättra tekniklärares attityder till teknikundervisning.
Teachers are important for students’ achievement and students’ attitudes in education in general; actually, the teacher is seen as one of the most important factors for student achievement. The teacher is important, for both the students’ achievements and mind-sets. Attitudes matters in teaching and education, which is known from previous attitude research. In technology education, teachers’ attitudes to technology education needs to be further investigated, and that is where this licentiate thesis, based on two studies, is contributing. The main research question was; What are Swedish technology teachers’ attitudes to the technology subject and to technology teaching? In this licentiate thesis, technology teachers’ attitudes were investigated by mixed methods, in two studies. The first study was based on quantitative research and an inquiry based on 1153 technology teachers in Sweden. The second study is qualitative and is based on ten interviews with Swedish technology teachers. In the first study four dimensions of attitude were found in the material; Technology education is important, Conditions are favourable for technology education, Curriculum is in focus in technology education and Confidence, interest and knowledge of the teacher is high. Further, three teacher clusters were identified, Positive, Negative and Mixed, based on teachers’ attitudes towards technology education. Predictors for cluster belonging were identified, and for a positive attitude, education in technology was identified to be the most influential predictor. In the second study, teachers’ perceived control, as a part of attitude, was studied in particular. Perceived control consist of two attitude components: self-efficacy and context dependency. Three sub-themes of self-efficacy were found; Experience, education and interest, Subject knowledge, and Preparation. Further, four sub-themes of context dependency were found; Collegial support, Syllabus, Resources and Status. Teachers in this study have different attitudes to different parts of technology education, but teachers educated in technology generally seem to have advantages, when it comes to attitudes. The results further tells that contextual factors both can limit and boost technology education. Time for teaching technology, time for technology teachers to meet and time for education of technology teachers, seems to be a key to how to find ways forward and how to improve teachers’ attitudes towards technology teaching.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma attityder till Teknik hos förskollärare, lärare, skolledare och näringslivsrepresentanter och försöka ta reda på tänkbara orsaker bakom dessa attityder för att se möjligheter och svårigheter i arbetet med ämnet. Den forskningsfråga jag kommer att försöka besvara lyder: – Hur ser några ”tidigarelärare” förskollärare och representanter från näringslivet på barns tidiga möten med Teknik? De empiriska data som studien bygger på kommer från 83 enkäter och 2 intervjuer. Enkäterna besvarades av 28 förskollärare, 30 lärare och 25 anställda i näringslivet. Intervjuerna hölls med en person ur ledningen på ett större företag och en skolledare. Analysen av datan skedde genom att jag jämförde svaren med varandra, delade in dem i grupper och sedan jämförde dem igen. Allt detta för att se mönster och hitta skillnader och likheter mellan svaren. Studien visar att de flesta informanterna anser att Teknik är ett viktigt ämne i skolan även om åsikterna varför det är viktigt skiljer sig åt. Även när barnen bör börja med Teknik har informanterna skilda tankar kring. Informanterna var ganska överens om att våra attityder påverkade utbildningen i Teknik. Personer med egen teknisk utbildning hade en något mer positiv syn på Tekniken i skolan än de utan utbildning i Teknik.

The aim of this study is to se and note attitudes to technology among pre-school teachers, teachers, the school management and employees of the commercial and industrial life and trough that try to discover conceivable causes behind these attitudes to find possibilities and difficulties with the work of technology in pre-school and the early years of the education. The following research question was used to try to discover this: -How do some teachers in the early years, pre-school teachers and exponents of the commercial and industrial life se on children's early meetings whit technology? The empirical data is provided by 83 questionnaires and 2 interviews. The questionnaires where answered by 28 pre-school teachers, 30 teachers and 25 employees of the commercial and industrial life. The interviews were held whit one person from the management of a big company and whit one person from the school management. The analysis of the data was made by comparing the answers to each other and categorise them into groups and then compare the answers again to try to find patterns, similarities and differences between them. The study shows that according to the persons concerned technology is an important subject in school even if the standpoints on when children shall start to learn technology are unequal. The persons concerned is mostly of the believe that our attitudes towards technology influence on the education in the subject, even if some don’t think its matter. The persons concerned with own technology education had a slightly more positive view on the subject than the persons without own education in technology

Syftet med denna uppsats är att undersöka lågstadielärares attityd i förhållande till ämnet teknik. Utgångspunkten för arbetet är en kvalitativ undersökning baserad på intervjuer med lärare i låg- och mellanstadieklasser i Sverige. Analys har skett med stöd av den fenomenografiska metoden. Baserat på den genomförda undersökningen konstateras att lärarna uppfattar att ämnet är mindre relevant än ämnen som betraktas som mer centrala såsom svenska och matematik och att detta påverkar deras inställning till teknikämnet negativt. Vidare noteras en upplevd brist på fortbildning och en viss osäkerhet kring vilka ämnesområden som ska anses innefattas i teknikämnet.

Genom att läsa Skolinspektionens granskningsrapport från 2014, Teknik – gör det osynliga synligt, förstår jag att problemen med skolämnet teknikämnet är många. Brist på behörig alärare och svårigheter med att tolka syfte, kunskapskraven och det centrala innehållet framhålls. Skolverkets statistik 2020 säger dessutom att andelen behöriga tekniklärare minskar från 48,6 % läsåret 18/19 till 47,5 % läsåret 19/20 (Skolverket, 2020) även om antalet behöriga lärare generellt har ökat med 17,6 % i hela landet. Endast ämnet ”svenska som andraspråk” med 41,1 % behöriga lärare ligger sämre till. Med det som bakgrund är jag intresserad av att fördjupa mig inom och undersöka hur elever, lärare och rektorer ser på teknikämnet. Uppsatsen presenterar en undersökning av vad elever i årskurs 9, lärare samt skolledning uttrycker gällande skolämnet teknik. Samtliga aktörer har svarat på en enkät med 3 frågor varav de 2 första var gemensamma och den tredje specifik för gruppen. I undersökningen har jag intresserat mig för vilka attityder till teknikundervisning som framträder. Denna studies resultat visar att attityderna är positiva till att man läser teknik i skolan men ämnet anses av både elever och lärare som mindre viktigt och ämnets i vissa fall ensidiga innehåll och syfte ifrågasätts av vissa elever. Några av de attitydprofiler som kommit fram är: • Teknik är underordnat mänskliga, sociala och biologiska aspekter - som är viktigare för mig. • Teknik är för ensidigt inriktat mot teknikyrken. Jag vill ha en bredare bas, jag vill vara mer allmänbildad. • Teknik är positivt, vårt samhälle bygger på det och vi behöver kunskaper. Bra attkombinera med andra ämnen Som ni ser är de både positiva och negativa och det visar en bred spridning på hur teknikämnet i skolan uppfattas.
Through reading the said report I realized that the challenges with the technology subject are many. The lack of qualified teachers and difficulties in interpreting the purpose, thek nowledge requirements and the core content are emphasized. The National Agency for Education's statistics in Sweden for 2020 also mentions that the proportion of qualified technology teachers decreased from 48,6 % in the school year 18/19 to 47,5 % in 19/20 even though the general number of qualified teachers has increased by 17,6 % nationwide. Only the subject "Swedish as a second language" with 41.1 % qualified teachers is worse off. Based on that observation I am interested in immersing myself into the attitudes of students, teachers, study and career counsellors as well as principals towards the technology subject. The essay presents a survey of what students in year 9, teachers, school management and counsellors have expressed with regards to the technology subject. All respondents have answered a questionnaire with 3 questions, 2 of which were common for all groups and the third one specific for their respective sub-group. In my research, I have been interested in the attitudes towards technology teaching that emerge in the school. The outcome of the study shows that there is a positive attitude towards the technology subject but it is perceived as less important by both teachers and students and that the sometimes one-sided content and purpose is questioned by some students. Some of the attitudes that occur are: • Technology is subordinate to human, social and biological aspects, which are more important to me. • Technology is far too focused on the technology profession, I want to be more educated. • Technology is positive, it is the base of our society and we need the knowledge. Good to combine with other subjects in school. As you can see it´s both positive and negative opinions about technology in school and it shows a wide spread of how the subject is perceived in school.