Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Arbetsböcker“

The aim of this study is to examine the relationship between three workbooks and the curriculum in geography subject aimed towards the years 4-6. This is made through answering three separate questions: -          What knowledge and subject skills are portrayed in three workbooks? -          What knowledge and subject skills are portrayed in the geography curriculums purpose? -          How does the content of the books relate to the curriculum? Using Bloom’s revised taxonomy, the task questions expressed in the workbooks are sorted into one of six different types of subject skills, and one of four types of knowledge. Results show a slight variance of skills and types of knowledge in the workbooks. Most of the questions demand more simple cognitive processes’ and concrete types of knowledge. In relation to the results of the workbook analysis and the curriculums purpose, a rather low grade of alignment shows. However, comparing the workbooks to the curriculums target criteria’s, the grade of alignment is much higher. Further, tendencies of validation threats are present, with a linguistic focus in some of the questions and tasks that are not present in the geography curriculum. Also, the content of the teacher guidance and the content of the workbooks are often parallel, expressing the same types of skills and knowledge. Some, even if few, of the questions are similar to the types that Jönsson (2013) claim are vital in a valid assessment for learning practice. Those questions are describes as open questions, that does not have one correct answer, but rather requests the student to reflect and reason, and in that way shows in more detail her or his knowledge of the subject. These demand more complex cognitive processes and are also similar to the type of questions that Joel Breakstone argues for, in the context of a formative assessment culture.

Workbooks are used and has been used for a long time in teaching context with younger children. Given that children start grade 1 after one year of preschool, I will in my study examine what type of activities that are presented in textbooks used for teaching younger children in pre-school and school grade 1. The purpose of the study is, through a selection of published skill-training materials investigate its pedagogical basic view related to reading and write form of education in pre-school and school grades 1. In line with the aim of the study and to answer the study questions, a qualitative text analysis and pictures analysis was carried out. The result shows that there are more similarities in content than the forms of the textbooks, there are assumptions about language as well as how images should be interpreted in a right way. The way the children show how to write is by making circles round words and drag lines.

Studien utgår från ett socialsemiotiskt perspektiv och syftet är att undersöka samspelet mellan bild ochskrift i svenska läromedel. För att ta reda på detta ligger fokus på hur semiotiska resurser och modaliteteranvänds samt på vilket sätt bild- och skriftrelationen är meningserbjudande. Studien förhåller sig även tilldet sociokulturella perspektivet som menar att eleven lär sig i samspel med omgivningen.Frågeställningarna besvaras genom en multimodal textanalys av två arbetsböcker. I resultatetframkommer det att semiotiska resurser och modaliteter används på ett varierat och betydelsefullt sätt iarbetsböckerna för att skapa ett meningsfullt lärande. Resultatet visar även att det finns samspel mellanbild och skrift som oftast är meningserbjudande. Ibland är samspelet otydligt på grund av avsaknad avnärliggande skrift, men bilden går då att tyda utifrån helheten. Utifrån resultatet sker det även enkomparativ analys av arbetsböckerna. Analysen visar på de likheter och olikheter som de bådaarbetsböckerna har.

Denna studies syfte är att synliggöra vilket meningserbjudande som finns i arbetsböcker genom en text- och bildanalys på tre olika läromedelsserier och dess ämnesinnehåll utifrån ett multimodalt perspektiv. Frågeställningarna som ställdes för att besvara syftet var: Vilka typer av aktiviteter uppmanar texterna till? och Hur ser samspelet ut mellan de semiotiska modaliteterna i arbetsböckerna? I studien gjordes en kvalitativ innehållsanalys av arbetsböcker tillhörande läromedelsserierna PULS SO-boken, utgåva 2011 och 2021, samt Boken om SO 1–3 från år 2014. Båda läromedelsserierna omfattar de samhällsorienterade ämnena och riktar sig till årskurserna 1–3. Den socialsemiotiska teorin, multimodal teoribildning, designteorin och genrepedagogik användes som teoretiskt ramverk för studien. Analysen utgick ifrån Danielsson och Selanders (2014) ämnesdidaktiska modell för att undersöka multimodala texter och användes som analysverktyg för att tematiskt strukturera analys och resultat. Modellen anpassades utifrån denna studies frågeställningar och inbegriper kategorierna övergripande struktur och iscensättning samt samspelet mellan textens olika delar. Resultatet av den kvalitativa analysen visade att den återgivande texttypen dominerade i samtliga arbetsböcker men att det fortfarande fanns en intertextualitet där flera texttyper samspelar. Arbetsuppgifterna preciserar centrala begrepp genom bland annat bild och verbaltext. De centrala begreppen presenterades i nära anslutning till arbetsuppgifterna i samtliga böcker och sattes således ofta i sammanhang. När det gällde bildernas funktion så fungerade bilderna ofta som komplement eller en förstärkning till verbaltexten, vilket främjar det potentiella lärandet. I vissa uppgifter var bilderna endast dekorativa vilket kan innebära tolkningssvårigheter för eleverna. Gällande samspelet mellan verbaltext och bild påträffades rumslig närhet i samtliga arbetsböcker och följde kongruensprincipen till viss del.  Generellt fanns ett gott samspel mellan modaliteterna och en mängd olika resurser att tillgå i texterna. En slutsats som man kan dra av studiens resultat är att läraren måste göra didaktiska val utifrån elevernas förståelse för texter med utgångspunkt i deras egna erfarenheter och deras möte med olika literacypraktiker.

I denna studie har fyra läseböcker och arbetsböcker för årskurs 3 analyserats för att undersöka hur fördelningen mellan Skolverkets fyra läsprocesser ser ut i de frågor som ställs i relation till texten samt vilka frågetyper som förekommer. Processerna ställer krav på läsaren att 1. Hitta efterfrågad information 2. Dra enkla slutsatser 3. Sammanföra och tolka idéer samt reflektera och 4. Granska och värdera innehåll, språk och textuella drag. Även en kategori som placerar in de frågor som inte relaterar till texten alls har använts i undersökningen. Frågorna i arbetsböckerna ställer krav på att läsaren ska kunna hantera att utföra dessa processer och de har identifierats med analysfrågor framtagna ur deras beskrivning. Som teoretisk utgångspunkt har den didaktiska receptionsteorin använts då förekomsten av frågor som ställer krav på läsaren att utföra Skolverkets processer avgör hur mötet mellan läsaren och texten blir. Resultaten visade att process 1, det vill säga de uppgifter som fokuserar på att extrahera explicit information ur läsebokstexterna, var allra vanligast i samtliga arbetsböcker. Den minst förekommande processen var process 4, där frågorna fokuserade på hur författaren tänkt samt i vilken ordningsföljd sekvenser ur handlingen skulle placeras. Process 2 och de frågor som identifierats som fristående från texten hade störst variation mellan böckerna. De frågor och uppgifter som kategoriserats som process 3-frågor var näst vanligast efter process 1 och fokuserade främst på att läsaren skulle relatera innehållet i texten till sin egen erfarenhet. Olika komponenter av processerna fanns representerade i materialet och även här kunde en obalans i vilka delar som fokuseras i materialet märkas. Däremot var utformningen av frågorna, det vill säga huruvida det var flervalsfrågor, öppna frågor eller annat, av stor varians i alla bokparen. Resultaten kan ses i ljuset av tidigare forskning som menar att liknande obalans mellan olika frågetypers representation i arbetsböcker som här uppvisats bör undvikas. Detta då alla de fyra processernas vikt för läsförståelsen kan styrkas genom gedigen forskning på området.

Syftet med vår studie är att undersöka om och i vilken utsträckning införandet av Lgr 11 har förändrat kunskapsinnehållet i matematik från Lpo 94 och om det går att spåra denna förändring i arbetsböckerna som används i matematikundervisningen. De frågor som ställdes för att svara på syftet var hur ämnesinnehållet i kursplanen för matematik förändrats från Lpo 94 till Lgr 11, hur ämnesinnehållet i arbetsböcker för matematik i årskurs 3 förändrats från Lpo 94 till Lgr 11 samt hur och i vilken utsträckning den aktuella läroplanen tar sig uttryck i arbetsböcker för matematik. För att svara på dessa frågor användes två olika analysmetoder med utgångspunkt i ett läroplansteoretiskt perspektiv. Först jämfördes de olika kursplanerna i en komparativ analys och därefter gjordes två kvantitativa innehållsanalyser på två olika arbetsböcker i matematik för årskurs 3. Resultaten från studien visar att kursplanen i Lgr 11 skiljer sig från den i Lpo 94 på flera nivåer. De uppnåendemål som tas upp i kursplanen för årskurs 3 i Lpo 94 finns representerade i Matte Eldorado 3A och 3B, om än i olika stor omfattning. Vidare visar analysen att arbetsböckerna Koll på Matematik 3A och 3B inkluderar det ämnesinnehåll som tillkommit i Lgr 11 men att det behövs vidare studier för att se om detta även gäller för andra arbetsböcker.