Um die anderen Arten von Veröffentlichungen zu diesem Thema anzuzeigen, folgen Sie diesem Link: Arbete på distans.
Dissertationen zum Thema „Arbete på distans“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit Top-39 Dissertationen für die Forschung zum Thema "Arbete på distans" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Sehen Sie die Dissertationen für verschiedene Spezialgebieten durch und erstellen Sie Ihre Bibliographie auf korrekte Weise.
1
Blomqvist, Alexander, und Emina Ekenryd. „Pandemiårets effekter på en storbanks samordning, kommunikation och relationer : En fallstudie om en storbanks övergång från arbete på kontor till arbete på distans“. Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45819.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This quantitative case study is made on a bank in Sweden that has been forced to work from home due to the restrictions followed by the corona pandemic. The research was accomplished on Mars and April 2021 and proceeds from three changing aspects in the organization on working from home which are: coordination, communication, and relations. Two central theories for the study are the contingency theory based on Mintzberg ́s (1983)coordinating mechanisms and structure and Poser ́s study Distance Leadership in International Corporations (2017). The method was done through structured interviews and there were in total 45 respondents participating which contained both leaders and followers. The results showed that there had been a change in all three aspects, the coordination had been more decentralized, the communication was not as frequent as when the employee worked in a common office which had shown effects in both the efficiency, where the followers believed that it had become more efficient, but the leaders thought that it had become less efficient. Misunderstandings in communication had increased according to both followers and leaders. Relations between coworkers showed negative effects on working from home, whilst their relation to their leaders did not change. The leaders did not interpret much change to their employees.Denna kvantitativa fallstudie är utförd på en svensk storbank som har behövt arbeta hemifrån på grund av restriktioner som varit till följd av coronapademin. Studien omfattar perioden mars och april år 2021 och utgår ifrån tre aspekter i organisationen vid arbete på distans vilka är: samordning, kommunikation och relationer. Metoden för studien var strukturerade intervjuer med totalt 45 respondenter, som både var ledare och medarbetare. Resultaten visade att alla tre aspekter, samordningen hade blivit mer decentraliserad, kommunikationen var inte lika frekvent som so när respondenterna arbetade på ett gemensamt kontor, detta visade effekter i både kommunikationseffektivitet där medarbetare menade att det har blivit mer effektivt men ledarna ansåg att det blivit mindre effektivt. Missförstånd i kommunikationen hade ökat enligt både medarbetare och ledare. Relationer medarbetare emellan visade ha negativ effekt av distansarbete, medan deras relation till sina chefer inte hade förändrats. Cheferna upplevde inte någon större förändring av relationen till sina anställda.
2
Mebrahtu, Fanuel, und Joseph Hanosh. „Ledarskap och kommunikation på distans : En studie inom bemanningsbranschen“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325125.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This paper examines how distance work can be done in the staffing industry. The study concentrates mostly on communication between the supervisor and his employees working somewhere else, and also how the geographical distance can affect the working relationship between them. The study is conducted through a case study in a form of inductive perspective. We collected our empirical data through semi structured interviews and then analyzed it by using literature and theories about leadership, communication and commitment. The survey showed that technological communication channels such as text messaging, telephone calls and e-mail are the options an organization in the staffing industry has when communicating. Our study showed that there are weaknesses regarding the communication between leaders and consultants. Misunderstanding is a factor that keeps appearing. The study also showed that lack of personal meetings affected the working relationship between the supervisor and the consultant negativley.Användningen av kommunikativa medel på nätet ökar tvåsiffrigt varje år. Men har de stora framstegen inom IT vid sekelskiftet orsakat mer skada än nytta? Uppsatsens syfte är att undersöka hur en ledare och konsult inom ett bemannings- och rekryteringsföretag kommunicerar med varandra, när det finns ett geografiskt avstånd mellan individerna. Utöver kommunikationen som sker på distans är syftet även att undersöka hur de olika parterna (ledare och konsult) upplever arbetsrelationen mellan dem. Vår utgångspunkt utgår från både ledarens och konsultens perspektiv. Vår teoretiska referensram utgår från tre centrala teman; kommunikation, engagemang och arbetsrelation. Undersökningen är kvalitativ och genomförs via en fallstudie. Utgångspunkten för uppsatsens upplägg är från ett induktivt perspektiv. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer, för att ge utrymme för följdfrågor och anpassa våra frågor till respondenternas svar. Litteratur om ledarskap, distans, kommunikation, engagemang och arbetsrelationer sätter grunden för uppsatsens struktur.Empirin i vår uppsats gav oss en insikt i hur en ledare i ett bemannings- och rekryteringsföretag går tillväga när de kommunicerar med konsulter, vilka kommunikationskanaler som helst föredras och vad det är som engagerar konsulterna på arbetsplatsen. Empirin presenterar även en förståelse över hur arbetsrelationen upplevs mellan ledare och konsult.Vår slutsats är att teknologiska kommunikationskanaler som textmeddelanden, telefonsamtal och e-mail är de alternativen en organisation kan använda sig av när de anställda ska kommunicera med varandra på distans. Vår studie visade att det finns brister vad gäller kommunikationen mellan ledare och konsult. Detta eftersom att kommunikationen sker virtuellt via olika kommunikationskanaler, vilket resulterade till att det uppstår missförstånd. Studien visade även att bristande kommunikation och brist på personliga träffar påverkar arbetsrelationen mellan ledare och konsult negativt.
3
Björkman, Anna, und Rebecka Waxler. „Stödjande samtal på distans : en kvalitativ studie om hur hälso- och sjukvårdskuratorer inom akutsjukvården upplever den terapeutiska relationen vid samtal på distans“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9028.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study was to explore how hospital social workers within emergency hospital care units find the challenges with the therapeutic relation when working online or over the phone. To find out more, we have interviewed seven hospital social workers. They were asked about challenges and advantages in working on a distance, related to the therapeutic relation. We wanted to find out if it is possible to obtain the same level of therapeutic relation when counselling changed from being given face to face to a digital encounter during the Covid 19 pandemic. Empirical data was analyzed with Asplunds theory of social responsiveness. The study results in two different answers. First, it shows that hospital social workers experience increased flexibility as a relation strengthener and that it attracts patients that wouldn´t normally seek counselling. The second result shows that according to hospital social workers, there is something in the communication pattern that is missing when you are not in the same room as the patient and thus, there is also something in the therapeutic relation that is missing. Hospital social workers confirmed difficulties confirming patients when body language was missing or when technical problems sometimes reduced the understanding of patients' stories and there was a need for repeating in a painful situation. Peoples' different needs have become very clear throughout the study as our result show that it has been positive for the therapeutic relation to offer different counselling opportunities.Syftet med studien har varit att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer inom akutsjukvården upplever den terapeutiska relationen i deras stödjande arbete på distans. För att få veta mer har vi intervjuat sju sjukhuskuratorer inom akutsjukvården och frågat dem om möjligheter och utmaningar med att arbeta på distans kopplat till den terapeutiska relationen. Vi ville veta om det gick att uppnå samma nivå av terapeutisk relation när det stödjande arbetet på sjukhusen styrdes om till att i större utsträckning än tidigare ges på distans. Materialet, vår empiri, har analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningstradition och resultatet har analyserats med hjälp av Asplunds teori om social responsivitet. Studiens resultat visar på två olika svar. Det ena resultatet visar att kuratorer upplever att det är relationsstärkande när patienten själv får välja var och hur man vill ha sitt samtal med kuratorn vid samtal på distans. Det andra resultatet visar att det finns något i kommunikationen, och därmed också i den terapeutiska relationen som går förlorat när samtalet inte sker fysiskt och kuratorn och patienten inte kan ta del av varandra med både verbalt språk och kroppsspråk. Kuratorerna har berättat om svårigheter att bekräfta patienten när man inte ser minspel och kroppsspråk eller när ljudet fungerar dåligt och man kan behöva be patienten upprepa något mitt uppe i en känslosam berättelse. Kuratorerna har också poängterat att de sannolikt kunnat fånga upp fler patienter än vad de annars hade gjort genom att kunna erbjuda samtal på distans och därigenom uppnått en terapeutisk relation, även om kontakten skedde på distans. Människors olika behov har blivit tydligt genom studien och genomsyrar våra resultat som visar på kuratorernas upplevelse av att det har varit relationsstärkande att kunna erbjuda olika samtalsmöjligheter.
4
Vikberg, Charlotte, und Linn Paulsson. „Att gå från "outsider" till "insider" : En intervjustudie om nyanställdas socialisationsprocess under oplanerat arbete på distans“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447007.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur nyanställda medarbetare upplever delaktighet, lärande och identitetsskapande med sin arbetsplats när socialisationsprocessen sker oplanerat på distans. Syftet preciseras i följande frågeställningar: hur upplever medarbetare som introduceras på distans sina relationer till kollegor? Vilka upplevelser har medarbetarna av kommunikationen med kollegor när arbetet sker på distans? Samt hur upplever medarbetare sina möjligheter till informellt lärande under distansbaserade förutsättningar? Empirin som ligger till grund är material från sju halvstrukturerade intervjuer. Informanterna hade varit anställda mellan en till elva månader och introduceras på distans till följd av covid-19 restriktioner. Materialet analyserades utifrån en kombination av tematisk- och fenomenografisk analysmetod i relation till studiens teoretiska ramverk vilket är Lave och Wengers teori om praktikgemenskaper. Resultaten diskuterades i relation till tidigare forskning och vår studie visar att informell kommunikation är svår att skapa i en digital kontext, det framkommer att kommunikationen upplevs formell och syftesorienterad. Vidare visar studien att introduktion på distans försvårar möjligheten till relationsskapande med kollegor samt känslan av gemenskap. Resultatet visar ytterligare att introduktion samt arbete på distans kan frambringa en känsla av att vara osynlig. En Introduktion på distans resulterar vidare i svårigheter när det kommer till att ställa frågor. En slutsats som dras från studien är att informell kommunikation i digital kontext är viktigt för att möjliggöra nyanställdas förutsättningar för delaktighet, lärande och identitetsskapande.The purpose of the study is to contribute knowledge about how newly hired employees experience participation, learning and identification with their workplace when the socialization process takes place at a distance. The purpose is specified in the following questions: how do employees who are introduced at a distance experience their relationships with colleagues? What experiences do employees have of communicating with colleagues when the work takes place at a distance? And how do employees experience their opportunities for informal learning under distance-based conditions? The underlying empiric is material from seven semi-structured interviews. The informants have been employed for one to eleven months and are introduced at a distance due to covid-19 restrictions. The material was analyzed based on a combination of thematic and phenomenographic analysis methods in relation to the study's theoretical framework, which is Lave and Wenger's theory of communities of practice. The results were discussed in relation to previous research and our study shows that informal communication is difficult to create in a digital context, it appears that communication is perceived as formal and purpose-oriented. Furthermore, the study shows that introduction at a distance makes it difficult to create relationships with colleagues and the feeling of community. The results further show that introduction as well as work at a distance can produce a feeling of being invisible. A distance introduction further results in difficulties when it comes to asking questions. A conclusion drawn from the study is that informal communication in a digital context is important to enable new employees' conditions for participation, learning and identification.
5
Renström, Gustav. „Trygghet, närhet och distans : En studie om sjuksköterskor på psykiatriska slutna avdelningar och deras emotionella arbete“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77310.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ fenomenologisk ansats, vilket innebär att människors subjektiva perspektiv på sina upplevelser och erfarenheter sätts i fokus. Analysen förutsätter att forskaren sätter sin egen förförståelse, samt tankar och värderingar kring fenomenet, åt sidan. Resultatet visar hur de intervjuade sjuksköterskorna organiserar sitt emotionella arbete utifrån vad som anses vara konstruktivt i förhållande till frågan om närhet och distans, i relation till patienten, samt utifrån hur man kan skapa trygghet för patienten och för sjuksköterskan. Det framgår att förutsättningar för ett konstruktivt emotionellt arbete, är att som sjuksköterska ha annan personal som trygghet/stöd, att utöva emotionell självkontroll, att ha strukturer för förhållningssätt gentemot patienter som dock håller öppet för ett individuellt bemötande, samt att ha en konstruktiv interaktion med patienten. De emotionella redskap som är mest värdefulla för sjuksköterskan, för att hantera svårigheter i det emotionella arbetet, är möjligheter till mentalt och praktiskt stöd från kollegor samt att kunna påverka den egna inre känsloupplevelsen. Tillgång till forum för emotionellt kollegialt stöd blir också viktiga inslag för sjuksköterskan för att hantera eventuella tyngre sidor av det emotionella arbetet.
6
Grundström, David, Sebastian Jonsson und Solveig Schmidt. „Hur chefer stödjer intrinsikal och internaliserad motivation vid arbete på distans En kvalitativ studie inom konsultbranschen“. Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93834.
Der volle Inhalt der Quelle
7
Jonsson, Masnikosa Clara. „Studenthälsa på distans : En intervjustudie om omställningen under covid-19“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43365.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The covid-19 crisis has strongly affected people and organizations worldwide, and workers and students had to adjust to restrictions and recommendations to reduce the spread of the SARS-CoV-2 virus. Social workers have had to find new strategies through information and communication technology (ICT) to maintain communication with both clients and colleagues. The universities' transition to remote work has affected students and teachers and has also affected the work of counsellors at student health services. The purpose of the current study is to examine how counsellors employed by student healthcare services at universities in Sweden experienced the rapid transition to remote work in terms of the working environment and the ability to deliver psychosocial support through ICT to university students. The main research questions were, what strategies did the counsellors use during COVID-19 and what opportunities and limitations with remote student health care did they identify? The result showed that counsellors used different strategies to cope with the challenges related to the work environment and psychosocial support to university students during COVID-19. The limitations described were mainly about the lack of collegial support and peer presence due to remote work. The opportunities highlighted were mainly the digital development of student health care and increased availability.
8
Persson, Katharina. „Nära möten på distans : Tillitsfulla möten i digitala kurser i folkbildningen“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-178094.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Flera studier visar att det tillitsfulla mötet är viktigt inom folkbildningen, men hur skapas det i det digitala rummet? Studien syftar till att bidra med kunskap om strategier och pedagogiska praktiker som stärker det tillitsfulla mötet och skapar en lärmiljö där deltagarna kan vara öppna, dela sina erfarenheter och lära av varandra i nätbaserade kurser. Undersökningen har inspirerats av en designbaserad forskningsmetod. Sju kursledare som arbetar med nätbaserade kurser i ett studieförbund har deltagit i samtal, reflektion och testat olika pedagogiska strategier och praktiker i sin verksamhet. Studien tyder på att det går att skapa tillitsfulla möten även i grupper som inte mötts tidigare och som bara möts under en kort tid. En förutsättning är dock social och pedagogisk närvaro och att kursledaren investerar tid och energi samt arbetar medvetet för att skapa en grupp och ett öppet klimat.
9
Bogg, Isak, Joacim Eriksson und Jonathan Svensson. „Mitt bästa arbete gör jag på distans? : En kvalitativ studie om distansarbetets påverkan på upplevd effektivitet och produktivitet inom svensk offentlig sektor“. Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-90258.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Hedman, Hanna. „Möjligheter och svårigheter med distansundervisning“. Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1679.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna. I den lästa litteraturen i ämnet fanns stöd för många av informanternas tankar och även sådant som kompletterar och ger en vidare bild av ämnet. Resultatet diskuteras och vägs mot egna erfarenheter av distansundervisning och mynnar ut i en sammanfattande lista med sådant man bör tänka på vid undervisning på distans: Det viktigaste är att planera noga, vara tydlig i information och struktur, nyttja den tekniska utvecklingen, uppmuntra till både social och kunskapande interaktion bland de studerande och att våga tänka nytt.
11
Muzychuk, Ilona, und Oliver Strömberg. „ÄR HEMMA BÄST?: : En kvalitativ studie om anställdas arbetsmotivation i övergången till distansarbete - med fokus på sociala yrken“. Thesis, Umeå universitet, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184800.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det rådande viruset covid-19 har orsakat radikala förändringar i samhället och för arbetsmarknaden. Detta har resulterat i att flera organisationer har varit tvungna att övergå till att arbeta på distans. Denna snabba och radikala övergång har inneburit att organisationer inte haft den kunskap som krävs för en framgångsrik övergång till distansarbete. Detta innebär att de anställda nu måste förhålla sig till nya arbetssätt och finna lösningar på problem de aldrig innan skådat. Denna påskyndade förändring har onekligen påverkat de anställdas ambitioner och motivation i arbetet då hemmet nu blivit arbetsplats. Denna studie “Är hemma bäst?” syftar till att uppnå en fördjupad förståelse för hur anställdas arbetsmotivation påverkas i övergången till distansarbete. Den teoretiska referensramen baseras på en kombination av välkända teorier inom området motivation och arbetsmotivation. Dessa teorier är Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori, social identity theory samt self determination theory. För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ forskningsstrategi valts, där materialinsamlingen inträffade enligt ett bekvämlighetsurval. Detta utvecklades till fjorton kvalitativa intervjuer med respondenter inom yrken som innebär en stor mängd social kontakt; managementkonsulter samt högskolelärare. Vidare analyseras och diskuteras det insamlade materialet i relation till de valda teorierna samt tidigare studier, detta ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Studiens resultat stödjer delvis tidigare forskning samt bidrar med nya kunskaper inom området arbetsmotivation i kombination med övergången till distansarbete. Studien visar att övergången till distansarbete har resulterat i flera möjligheter och utmaningar för anställda. Resultatet visar att bland annat avsaknaden av den sociala samvaron i övergången till distansarbete kan vara en negativ faktor för arbetsmotivationen. På liknande sätt påverkas arbetsmotivationen av en otillräcklig teknologisk kunskap samt en otydlig separans mellan arbete och fritid. Däremot anses faktorer som utvecklingen av meningsfulla uppgifter, en professionell arbetsmiljö och kontinuerlig återkoppling på individnivå innebära en positiv effekt på arbetsmotivationen i distansarbete. Emellertid innebär distansarbete flexibilitet och frihet, vilka anses vara faktorer som höjer somliga individers arbetsmotivation i övergången till distansarbete. Vi vill rikta denna studie till organisationer som ett verktyg i övergången till distansarbete i syfte att främja de möjligheter som finns, och framgångsrikt bemöta de utmaningar som övergången innebär. Vår aspiration är att den utvecklade konceptuella modellen kan bidra med insikter i området arbetsmotivation i övergången till distansarbete och även optimera organisationers effektivitet.
12
Viklund, Carolin. „Nyanställd på distans : Introduktion i en kunskapsorganisation med begränsad tillgång till fysiska möten“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-194468.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Föreliggande uppsats undersöker hur introduktionen av nyanställda, som under pågående Covid-19-pandemi till stor del genomförs på distans, påverkas vad det gäller utformning och kvalitet, samt hur den upplevs av den nyanställde. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Urvalet består av personer som börjat ett nytt arbete i kunskapsorganisationer under perioden mars 2020 till januari 2021 och som huvudsakligen introducerats och arbetat på distans. Materialet har analyserats tematiskt och resultatet analyseras och diskuteras utifrån tidigare studier av introduktionsprocesser, lärande och socialiseringsprocesser på arbetsplatser. Resultatet visar att introduktionen i sina beståndsdelar liknar den som sker fysiskt, men att den med fördel kan anpassas mer till de förutsättningar som distansarbete och en mer digital interaktion medför. Moment som sker naturligt i en fysisk miljö upplevs som konstlade när de replikeras digitalt och relationsbyggande, som i tidigare forskning identifieras som den enskilt viktigaste beståndsdelen i en introduktion, tar längre tid, både med kollegor och med arbetsgivaren. Stort ansvar läggs på den nyanställde att själv bygga relationer, söka information, förstå sin uppgift och forma sin roll. Att från arbetsgivarens sida ge stöd genom att visa närvaro och förståelse för att detta sker och tar tid kan öka chansen att den nyanställde upplever sig som värdefull, sedd och därmed även som en del av företaget.The purpose of this study is to investigate how the onboarding of new employees, which during the ongoing covid-19 pandemic is largely done remotely, is affected in terms of design and quality, and how it is experienced by the new employee. The study is a qualitative interview-based study with an inductive approach. The sample consists of people who have started a new job in knowledge-based organizations during the period March 2020 to January 2021 and who have mainly been onboarded and worked remotely. The material has been analyzed thematically and the results have been analyzed and discussed based on previous studies of introduction processes, learning and socialization processes in workplaces. The results show that activities in the digital onboarding are similar to those that take place physically, but that the activities would benefit from being adapted to the conditions that telework and more digital interactions entail. Elements that occur naturally in a physical environment are perceived as artificial when they are replicated digitally and relationship building, which in previous research is stated as the single most important variable in an introduction, takes longer, both with colleagues and with the employer. A large responsibility is placed on the new employees to build relationships, seek information, understand the tasks and shape the work by themselves. Giving support from the employer by showing presence, support and understanding for this time-consuming process can increase the chance that the new employee feels valued, seen and thus also as part of the company.
13
Back, Marie. „Om du lyssnar på mig kanske jag lär mig något! : En essä om relationers betydelse för barnets lärande på förskolan“. Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-9096.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this essay is to explore how educators are supposed to prioritize their work at the preschool so that all children are listened to and the conditions necessary for kids to dare to express their feelings and thoughts are in place. How is the relationship important for the child's learning? How do I become a committed educator who knows how to interpret and prioritize my work so it benefits children's learning? I am developing these questions in two parts in my following text. Firstly I am writing about why it is important that we who work as pedagogues meet the child on the child’s own terms. In this part I am discussing security, closeness and distance between child and pedagogue and what that relationship might mean for child development. Then I turn to how to prioritize in order to be the best pedagogue for the benefit of the child's learning. My method is to reflect and question the knowledge I acquired during my work at the preschool. Together with various theories such as related theory, relationship skills and philosopher John Dewey, I have tried to have a discussion. In the text, I use two events from my work that illustrates the problem. With these as a foundation, I am discussing various opposed concept pairs such as control – initiative and their importance to be able to explore my problem of how to interpret the curriculum and prioritize my work. I have come to the conclusion that if we are to meet all people in a democratic and equal way, we ourselves need to some extent adapt to the one we face. The quality of the meeting between teacher and child affects whether the child will dare to express its thoughts and feelings. When teachers assume the child's thoughts and development, we can easily see the curriculum and the child's learning in a holistic perspective. The child finds it easier to learn new things when we as teachers assume the child's own thoughts. The relationship between child and teacher is important for the child's learning. In order to be capable of meeting these goals teachers are required to have an emotional maturity and development and the need to develop throughout life. We educators need to be better able to discuss and raise issues about how we handle our own emotions at work and what skills we need to be able to achieve these objectives. It can help us become a "bubbly enthusiast" who likes to work as a preschool teacher's, and finds the work developing and fun.Syftet med den här essän är att undersöka hur pedagoger ska prioritera sitt arbete på förskolan så att alla barn blir lyssnade på och vilka förutsättningar som krävs för att barnen ska våga uttrycka sina känslor och tankar. På vilket sätt är relationen betydelsefull för barnets lärande? Hur ska jag bli en engagerad pedagog som vet hur jag ska tolka och prioritera i mitt arbeta så det gynnar barnens lärande maximalt? Jag utvecklar dessa frågor i två delar i min text. Först, skriver jag om varför det är viktigt att vi pedagoger möter barnet på sina egna villkor. I den delen, diskuterar jag tryggheten, närheten och distansen mellan barnet och pedagogen och vad den relationen kan betyda för barnets utveckling. Sedan tar jag upp hur jag ska prioritera för att kunna vara den bästa pedagogen för att gynna barnets lärande. Min metod är att reflektera och ifrågasätta den kunskap som jag tillägnat mig i mitt arbete på förskolan. Tillsammans med olika teorier som t.ex. anknytningsteorin, relationskompetens och filosofen John Dewey har jag försökt föra en diskussion. I texten använder jag mig av två händelser från mitt arbete som belyser problematiken. Jag utgår utifrån dem och diskuterar olika begrepps motsatspar som t.ex. kontroll – initiativ och dess betydelse för att kunna utforska mitt problem hur jag ska tolka läroplanen och prioritera i mitt arbete. Jag har kommit fram till att om vi ska kunna möta alla människor på ett demokratiskt och likvärdigt sätt behöver vi själva till viss del anpassa oss till den vi möter. Mötets kvalitet mellan pedagogen och barnet påverkar om barnet ska våga uttrycka sina tankar och känslor. När vi pedagoger utgår från barnets tankar och utveckling kan vi lättare se läroplanen och barnets lärande i ett helhetsperspektiv. Barnet har lättare att lära sig nya saker när vi som pedagoger utgår från barnets egna tankar . Relationen mellan barnet och pedagogen är viktig för barnets lärande. För att klara att uppfylla målen behöver vi pedagoger ha en känslomässig mognad och utveckling och den behöver utvecklas under hela livet. Vi pedagoger behöver bli bättre på att diskutera och lyfta problem som handlar om hur vi hanterar våra egna känslor i arbetet och vad vi behöver för kompetens för att kunna uppnå målen. Det kan hjälpa oss att bli en ”sprudlande eldsjäl” som tycker att arbetet som förskollärare är utvecklande och roligt.
14
Vilmar, Matilda. „Idrott och hälsa på distans : en kvalitativ studie om lärares upplevelser av distansundervisning i idrott och hälsa under coronapandemin våren 2020“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6555.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte och frågeställningar Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur lärare på gymnasiet har upplevt distansundervisningen i idrott och hälsa under coronapandemin våren 2020. Följande frågeställningar behandlas i studien: 1. Hur beskriver lärarna att deras distansundervisning i idrott och hälsa ser ut? 2. Vilka utmaningar och möjligheter upplever lärarna med att bedriva distansundervisning i idrott och hälsa? 3. Vilka faktorer påverkar lärarnas distansundervisning i idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ metodologisk ansats, med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet gjordes genom ett strategiskt urval. Urvalet bestod av sex gymnasielärare i idrott och hälsa som bedrivit distansundervisning under våren 2020. Intervjuerna genomfördes i videokonferensprogrammet Zoom. För analys av datainsamlingen tillämpades empiristyrd tematisk analys, samt teoriledd tematisk analys. Den teoriledda tematiska analysen tillämpades med stöd i von Wrights handlingsteori. Resultat Studiens resultat visade att de intervjuade lärarna bedrivit både teoretisk- och praktisk distansundervisning. Vidare har de intervjuade lärarna upplevt att den nya undervisningssituationen medfört större utmaningar än möjligheter. Där det av resultatet framgår att de största utmaningarna var att bedriva meningsfull praktisk undervisning, samt att interagera med eleverna. Med hjälp av von Wrights handlingsteori visade resultatet att lärarnas distansundervisning påverkats av både inre faktorer; exempelvis vilja att engagera eleverna i fysisk aktivitet, samt av yttre faktorer; exempelvis plötslig omställningen till distansundervisning. Slutsats De centrala slutsatserna för den föreliggande studien är 1) de intervjuade lärarna har upplevt att distansundervisningen under coronapandemin 2020 begränsat deras möjligheter att bedriva meningsfull praktisk undervisning, samt 2) de intervjuade lärarna har upplevt att den nya undervisningssituationen medfört utmaningar när det kommer till att interagera med eleverna. Slutligen finns det utrymme för utveckling av distansundervisningen i idrott och hälsa för att möta de utmaningar den nya undervisningssituationen medför. För att konkretisera dessa utvecklingsområden, samt föreslå åtgärder, behöver fler studier genomföras.Aim The aim of this study was to examine how teachers experienced distance teaching in physical education (PE) during the corona pandemic spring 2020. In order to adress this aim, the following research questions have been investigated: 1. How do the teachers describe what their distance teaching in PE looks like? 2. What challenges and opportunities do the teachers experience with conducting distance teaching in PE? 3. What factors affect the teachers distance teaching in PE? Method The study has a qualitative methodological approach, where semi structured qualitative interviews was used as data collection. The theoretical framework of the study was Georg von Wright´s theory of action. Six PE high school teachers were interviewed. The interviews were conducted in the video conference program Zoom. Gathered data was analysed through empirically guided thematic analysis, and through theory-led thematic analysis. Results The results of the study showed that the interviewees conducted both theoretical and practical distance teaching. Furthermore, the interviewees experienced that the new teaching situation brought greater challenges than opportunities. Where the biggest challenges were to conduct meaningful physical education and to interact with the students. With using von Wright´s theory of action the results showed that the teachers adapted distance teaching was influenced by both internal factors; such as teachers’ willingness to engage students in physical education, and external factors; such as the sudden transition to distance education. Conclusions The following conclusions were drawn from this study: 1) the interviewees experienced that the distance teaching in PE during the corona pandemic spring 2020 limited their opportunities to conduct meaningful physical education, and 2) the interviewees experienced that the new teaching situation led to challenges in interacting with the students. Thus, there is room for development of distance teaching in PE to meet the challenges posed by the new pedagogical situation. Finally, directions for future research into distance teaching in PE is suggested.
15
Sajedi, Lina, und Madelene Coronel. „Det flexibla arbetet : En kvalitativ studie hur personal på Telge Energi har upplevt det flexibla arbetslivet under Corona pandemin“. Thesis, Södertörns högskola, Sociologi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45370.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The purpose of this study is to see through six qualitative interviews that’s been done of Telge Energi and its employees and see what changes they have experienced in their work life due to the pandemic that occurred in 2020. This study is also intended to examine what challenges employees face in relation to increased flexibility and what motivation which has been the basis for choosing between continuing to work in the office or from home. Allvins (2006) theory of boundless work and parts of Goffman's theory (2009) of the dramaturgical perspective will be applied in the study to create an understanding of how boundless work works and its consequences. Goffman's theory of the dramaturgical perspective will be applied in the study to see if employees and employers use idealization, impression control and role performance when the work takes place at a distance and the employers cannot see them in the normal work environment. Previous research has created an understanding of the subject of the study and supported our theoretical framework. The benefits that have been highlighted in the study's analysis are mainly about an increased balance between work and private life, a digital platform that has developed rapidly within the organization and that employees save time by not having to be in the office. The critical parts of working from home are described as difficulties to communicate between the employees, more difficult to get away from work and routines that no longer have the same structure. The study's conclusion shows that flexibility is a desirable job opportunity that opens up a great deal of freedom for the individual, but that it also comes with several negative consequences that make the individual face to draw their own conclusion, to consider the positive aspects against the negative aspects. Keywords: Flexibility, boundless work, distance, organizational change, work situation, digital tools.
16
Wilske, Josefin, und Irma Gojak. „Principalansvar vid distansarbete : Hur tillämpas arbetsgivarens skadeståndsrättsliga ansvar för skador dennes anställda vållar mot tredje man i tjänst vid arbete på distans?“ Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-179014.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen har arbetsgivaren principalansvar när dennes arbetstagare vållar skada mot tredje man, vilket betyder att arbetsgivaren åläggs det skadeståndsrättsliga ansvaret. I och med covid-19-pandemin har allt fler människor arbetat på distans för att stoppa smittspridningen. Studier visar att trenden att arbeta på distans kommer att fortsätta även efter pandemins slut. Med möjligheten och friheten att arbeta på distans följer även risken att arbetsgivarens möjligheter att övervaka och kontrollera dennes arbetstagares arbete minskar. Distansarbete har resulterat i en mer komplicerad gränsdragning gällande rekvisitet i tjänst i 3 kap. 1 § SkL. Vi redogör för hur arbetsgivares principalansvar tillämpas när arbetstagaren arbetar på distans. Vår uppsats inleds med en kortare beskrivning av covid-19-pandemin som började mars 2020. Grunderna för principalansvaret och dess skadeståndsrättsliga principer beskrivs i uppsatsen. En stor del av vår uppsats baseras på en redogörelse av rättsfall där principalansvar förelegat för att kunna undersöka var gränsen för principalansvar går. I många av rättsfallen diskuteras om en arbetstagare anses ha varit i tjänst när denne begått skadegörande handlingar. Vi redogör i för var gränsen går för när någon anses vara i tjänst. Sammanfattningsvis har arbetsgivaren ett långtgående principalansvar. Den slutsats vi har dragit, efter att ha applicerat gällande rätt på distanssituationer, är att det inte finns en stor skillnad när det gäller arbetsgivarens skadeståndsrättsliga ansvar mellan när arbetstagaren arbetar på plats och när denne arbetar på distans. Principalansvar är beroende av omständigheterna och vi ser ett mönster att domstolarna lägger större vikt vid sambandet till arbetsuppgifterna än om det skett under arbetstid eller i arbetslokal. Eftersom frågan gällande principalansvar vid distansarbete inte har tagits upp i svensk domstol än, är det för tidigt att veta hur domstolarna kommer att tolka omständigheten att arbeta på distans.
17
Almgren, Mikaela, Josefine Gallardo und Halide Shala. „Hur skapar enskilda ledare mening? : En kvalitativ tolkning om hur utövandet av ledarskap ter sig vid en övergång till ett arbete på distans“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för organisation och entreprenörskap (OE), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105938.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Forskning visar att ledarskap är ett omtvistat begrepp med ett flertal definitioner som än idag inte har en allmän definition. Detta medför att vi väljer att presentera ledarskap ur olika ansatser för att få en ökad förståelse till varför det tolkas olika. Vidare är även E-ledarskap ett väl utforskat område och i takt med digitaliseringen har dess relevans ökat. Det var just E-ledarskapet som fångade vårt intresse, och i samband med att det har blivit ett verktyg för många företag under den rådande pandemin. Den nuvarande foskningen om E-ledarskap ger främst upplysning till organisationer där detta har varit ett eget medvetet val. Vi anser att det saknas en större utsträckning av foskning om organisationer som tvingas övergå till E-ledarskap till följd av externa faktorer, som i detta fall en pågående pandemi. Således grundar sig vårt syfte i att skapa en ökad förståelse för hur ledarskapet ter sig när en organisation övergår till distansarbete. Därefter vill vi även framföra hur de som utövar ledarskapet skapar mening kring organisationen och om detta i sin tur har ett samband med förändringen. Under arbetets gång har vi kommit fram till att kommunikation och kultur oundvikliga ämnen i samband med ledarskap och därmed något som kräver ett erkännande i vår studie.
18
Dokalia, Ekaterini, und Ylva Gamrell. „"Jag delar gärna med mig när någon frågar" : En studie om hur kunskap delas och överförs mellan medarbetare som arbetar på distans i en flexibel arbetskontext“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-394211.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning Denna studie syftar till att bidra med ny information om hur kunskap delas och överförs mellan medarbetare som arbetar på distans i en flexibel arbetsmiljö. Studien baseras på följande tre frågeställningar som vi har formulerat i hopp om att kunna besvara studiens syfte: På vilket sätt möjliggörs kunskapsöverföring mellan medarbetare som ofta arbetar på distans? Saknar distansarbetare kunskap och information i sin yrkesroll då de arbetar distanserat? Hur upplever medarbetare med flexibla arbetsförhållanden att deras yrkesmässiga utveckling ser ut? Saknar medarbetare kunskap och information i sin yrkesroll då de arbetar på distans? Studien utgår från de teoretiska perspektiven Communities of Practice (Wenger, 1998), R.O.W.E (Thompson & Ressler, 2004) och ZPD - The zone of proximal development (Vygotskij, 1978). I presentationen av resultatet har den tidigare forskningen tillsammans med de teoretiska perspektiven ovan använts som utgångspunkt för analysen. Studien utgår från informanter som till stor del arbetar på distans inom den privata sektorn, specifikt HR-branschen. För att genomföra studien har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer där totalt åtta informanter deltog. Intervjuerna bearbetades sedan och kodades in i tre teman: “kommunikation”, “resultatfokus” och “lära genom andra”. Resultatet visade att kunskap i första hand delas genom digitala kommunikationsmedel. Majoriteten av informanterna föredrog att kommunicera “ansikte mot ansikte”. Det framkom även att informanterna valde att komma in till kontoret för att bli en del av gemenskapen. Informanterna upplevde att de fick ta del av samtlig information och kunskap som ansågs nödvändig genom olika digitala medier och forum. Vid en mer djupgående analys framkom det att medarbetarna saknade en mer informell kunskap, det vill säga, lärandet som uppstår i vardaglig interaktion med medarbetare inom samma yrkesgrupp.
19
Walther, Bajalan Annica. „En studie om närundervisningens betydelse i samband med läsförståelse hos vuxna elever inom distansundervisning i samband med Coronapandemin jämfört med närundervisning : En undersökning av läsförståelse i samband med romanläsning på distans“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för lärarutbildning, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37233.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att jämföra elevers förmåga att tillämpa olika lässtrategier i distansundervisning jämfört med närundervisning. Studien har gjorts på en kurs i grundläggande svenska inom den kommunala vuxenutbildningen där elever har läst en roman och besvarat tillhörande instuderingsfrågor. Frågorna har varit av blandad karaktär där olika lässtrategier kan ses tillämpas för att besvara dem. Läsningen har skett utanför lektionstid och frågorna besvarats skriftligt. För gruppen som läst på plats har frågorna sedan diskuterats vidare i veckovisa boksamtal. Eleverna har delats in i två grupper om fem elever vardera och svaren har jämförts och analyserats. I studien har gjorts en kvalitativ diskursanalys av vuxenelevers skriftliga svar och vilar på teorier om lässtrategier och reciprok undervisning. Resultatet visar på signifikant skillnad mellan elevernas förmåga att förstå text som kan kopplas till avsaknad av textsamtal med lärare och andra elever.
20
Peacock, Lörelius Sally, und Elvira Björebäck. „"Det är klart att det aldrig blir på samma sätt som om man varit på plats" : En studie om nyanställdas upplevelser av sina introduktioner under Covid-19 pandemin“. Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-431867.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med denna studie är att belysa hur arbetstagare som nyanställts under Covid-19 pandemin upplevt den introduktion de fått till den organisation de anställts av samt de möjligheter till relationsskapande de haft under den första tiden i organisationen. Flera organisationer har i och med de rådande omständigheterna ställt om från att ha haft sina introduktioner för nyanställda på en fysisk arbetsplats till att istället genomföra dem på distans. Tidigare forskning visar på att nyanställdas möjligheter till nätverkande och relationsskapande med övriga kollegor spelar stor roll för hur väl individen lyckas bli en del av organisationens “vi” och denna studie söker svar på hur avsaknaden av möjligheten att besöka en fysisk arbetsplats kan tänkas påverka socialiseringen av nyanställda. Datainsamlingsmetoden består av semistrukturerade intervjuer med nyanställda som anställts under pandemin och resultatet synliggör vilka konsekvenser det digitala formatet haft för introduktionernas utfall. Resultatet visar att såväl introduktionernas upplägg som format har spelat stor roll för hur de uppfattats av respondenterna men framförallt avsaknaden av spontana fysiska möten med kollegor har visat sig påverka de nyanställdas socialisering negativt.
21
Sandberg, Per. „En förening i förändring : om idrottsföreningar på landsbygden och deras utmaningar i ett postmodernt samhälle“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-79017.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
I denna uppsats redovisas en studie av hur svenska idrottsföreningar på landsbygden påverkas av de samhällsförändringar som intåget i det postmoderna samhället har medfört. Det studerade datamaterialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer och därefter analyserats genom forskningsmetoden grundad teori. De informanter som deltagit i studien är alla själva verksamma inom idrottsklubbar på små orter, och denna uppsats ger en inblick i deras erfarenheter som förhoppningsvis kan bidra till en ökad kunskap om hur svenska idrottsföreningar på landsbygden kan komma att utvecklas inom de närmaste åren. Resultaten avslöjar att de studerade föreningarna upplever stora problem vid rekryteringen av såväl nya medlemmar som ideellt engagerade tränare och styrelseledamöter. Dessutom påvisar studien en pågående konflikt mellan stad och landsbygd som i synnerhet berör resursfördelning och politisk prioritering.In this thesis, a study of how Swedish sports associations in rural areas are affected by the societal changes which the advent of the post-modern society has brought is declared. The studied data has been collected through qualitative interviews and thenceforth analyzed through the research method grounded theory. The informants who have participated in the study are all active in sports clubs in small villages themselves, and this thesis provides an insight in their experiences which hopefully can contribute to an increased knowledge about how Swedish sports associations in rural areas may develop in the next few years. The results reveal that the studied sports clubs experience severe problems in the recruitment of new members as well as voluntary trainers and members of the board. Moreover, the study proves an ongoing conflict between urban and rural areas which in particular concerns allocation of resources and political priority.
22
Brännström, David. „”Det har varit värt att tvingats lära sig det här” : Studie- och yrkesvägledares upplevelser om e-vägledning under coronapandemin“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-195058.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Utifrån semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys utforskas studie- och yrkesvägledares upplevelser utifrån att arbeta under restriktionerna på grund av covid-19 pandemin. Vägledarna presenterar hur deras upplevelser om vägledning med hjälp av digitala verktyg är relativt goda, trots att det funnits en viss skepsis till denna typ av vägledning hos flertalet informanter innan de prövat på den. Trots att uppfattningen om e-vägledning på distans i sin helhet är god har hinder upptäckts. Tidskrävande tekniska problem gynnar inte kommunikationen, men främst upplevs en avsaknad av kroppsspråk, relationsbyggande och möjligheten att använda vägledningsmetoder. Utifrån resultaten används CIP-teorins begreppsapparat för att diskutera hur e-vägledning kan användas som ett komplement till traditionell vägledning, med vilka individer och vilka förutsättningar som krävs. Enklare samtal med självständiga vägledningssökande kan med gott resultat även göras digitalt medan det kan finnas utmaningar med att digitalt vägleda sökande som behöver mycket individuell hjälp att vidga sina perspektiv. Vägledare bör dock utveckla sina färdigheter att genomföra utmanande samtal digitalt då e-vägledning också kan nå individer som annars inte kan ta del av någon vägledning, utifrån till exempel psykisk ohälsa och socioekonomiska förutsättningar. Trots hinder presenterar resultatet anledningar för vägledare att fortsätta utforska möjligheter med e-vägledning, där en ökad tillgänglighet är det främsta argumentet. Det finns en möjlighet att skiftet mot ökad e-vägledning blir enklare än vad som tidigare befarats.Using semi structured interviews and a thematic analysis, this study explores the experiences of Swedish guidance counselors about working during the restrictions set by the covid-19 pandemic. The counselors present how their experiences of career guidance using digital tools has been relatively positive, despite earlier being skeptical of this method of guidance. Although the experiences of digital guidance were mainly positive, some obstacles have been identified. Time-consuming technical difficulties does not promote the communication and the lack of body language, relationship building, and the difficulty using guidance methods has been the main issues experienced. The results have been analyzed using the conceptual framework of the CIP-theory to discuss how digital guidance can be used as a complement to traditional career guidance, with what individuals, and what prerequisites need to be in place. Less complex discussions with independent clients could be held digitally, whereas it can be challenging to digitally guide clients who need a lot of individual support of a more explorative nature. There is nevertheless a reason for guidance counselors to develop skills to be able to have e-guidance sessions of a more challenging nature as well. The reason being that digital guidance is a way to reach individuals who normally cannot take part in any form of career guidance, because of mental health issues or socioeconomic factors. Despite the obstacles, the result presents reasons for counselors to keep exploring the opportunities of e-guidance, with an increased accessibility being the main argument for this. There is reason to believe that the transition towards an increased use of e-guidance will be easier than previously thought.
23
Assmar, Benny, und Martin Lindau. „Covid-19 och dess påverkan på den svenska skolan : En studie om hur distansundervisning påverkar lärare i idrott och hälsa“. Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för rörelse, kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-6561.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet är att ta reda på hur distansundervisningen har påverkat lärare i ämnet idrott och hälsa under rådande pandemin (Covid-19) på grundskolan (årskurs 4–9) och gymnasiet. Hur upplever lärare i ämnet idrott och hälsa att de påverkas av distansundervisning? Vilka för och nackdelar finns det med distansundervisning, enligt lärare i idrott och hälsa? Metod Studien är en kvantitativ undersökning som genomfördes på lärare i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet, högstadiet och mellanstadiet. Utifrån bekvämlighetsurval, bestod studien av 95 lärare i idrott och hälsa, efter bortfall bestod populationen av 84 lärare i ämnet idrott och hälsa. Lärarna i idrott och hälsa fick svara på enkätfrågor med flersvarsalternativ frågor och en fråga med öppet svarsalternativ. Data analyserades via tolkning, kategorisering och anknytning till tidigare forskning. Den teoretiska utgångspunkten var läroplansteori samt ramfaktorteorin. Resultat 98 % av deltagarna anser att de inte har tillräckligt med digital kompetens för att undervisa på distans vilket påverkarar undervisningen negativt. 43 % av lärarna i idrott och hälsa upplevde att de inte kan implementera videosamtal i sin undervisning. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa upplevde en ökad arbetsbelastning där sömn och stress påverkats negativt för att det inte finns tillräckligt med IT resurser i skolan. Det framkom även att 96 % av lärarna i idrott och hälsa har det svårt att tolka läroplanen och överföra praktiska moment till distansbaserad undervisning. Slutsats Distansundervisning i skolan har varit lösningen för att förhålla sig till restriktioner vilket enligt lärare i idrott och hälsa har påverkat ämnet negativt. De teoretiska momenten i idrott och hälsa har tagit större plats i undervisningen enligt 34 % av respondenterna. Lärarna i idrott och hälsa anser att de har haft svårigheter i att tolka och överföra läroplanens praktiska moment till distans och detta leder till att eleverna inte får den utbildning de egentligen ska få.Aim The overall purpose is to find out how distance education has affected teachers in the subject of physical education during the prevailing pandemic (Covid-19) in primary school (stadium 4–9) and upper secondary school. How do physical education teachers feel that they are affected by distance education? What are the pros and cons of distance learning, according to physical education teachers? Method This study is a quantitative survey conducted on physical education teachers in Primary school (grade 4–9) and high school. Based on convenience selection, this study had 95 physical education teachers where 11 teachers were not included. This study´s population is 84 physical education teachers. The physical education teachers had to answer questionnaires with multi-answer alternative questions and a question with an open answer alternative. The data was analysed through interpretation, categorization and connection to previous research and theoretical starting point. The theoretical starting point was curriculum theory and the framework factor theory. Results 98% of the participants believe that they do not have enough digital skills to teach at a distance, which has a negative effect on teaching. The result shows that 43% of physical education teachers felt that they could not implement video calls in their education. Most of the physical education teachers experienced an increased workload where sleep and stress have been negatively affected because there are not enough IT resources in the school. 96 % of physical education teachers could not interpret and transfer the curriculum's practical elements to distance education. Conclusion Distance education in schools has been the solution to match the restrictions, which according to our results have had a negative effect regarding the subject of physical education. However, the theoretical elements in physical education have increased according to 34 % of respondents. It appears that physical education teachers have difficulties in interpreting and transferring the curriculum's practical elements to distance education and this leads to the students not receiving the education they are entitled to.
24
Pettersson, Linda. „Introduktion på distans : En kvalitativ studie om upplevelsen av samhörighet på arbetet“. Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-85737.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna studie har som syfte att undersöka nyanställdas introduktionsprocess under ett påtvingat distansarbete. Det görs med hjälp av Malin Lindelöws teoretiska modell för en introduktion av nyanställda. Modellen bidrar till en djupare förståelse och fungerar som en referensram när intervjupersonernas upplevelser av sin introduktionsprocess analyseras och tolkas. I analysen används även Randall Collins teori om interaktionsritualer. Collins (2004) menar att interaktionsritualer fungerar som sociala processer där känslan av solidaritet kan stärkas och emotionell energi skapas mellan gruppens medlemmar vilket gör att gruppen vill träffas igen (Wettergren et al., 2008). Studien är utförd efter en kvalitativ forskningsdesign där sex personer har intervjuats i rollen som nyanställda och där introduktionsprocessen delvis eller helt har genomförts på distans. Det empiriska resultatet av studien visar att intervjupersonerna beskriver skilda upplevelser av introduktionsprocessen. De som upplever den lyckad har blivit varmt välkomnande, fått möjlighet att lära känna kollegor, haft en regelbunden kommunikation med den som varit ansvarig samt att de upplevt att de fått ett stort stöd under introduktionen. Deras introduktionsprocess har även varit löpande och därmed har arbetsuppgifterna och arbetskraven successivt stegrat vartefter de känt sig trygga i sin nya befattning. De som istället har upplevt introduktionen som mindre lyckad har inte upplevt stöd från den ansvarige, kommunikationen beskrivs som mycket bristfällig och de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem.This study aims to investigate the introduction process of new employees during forced teleworking. This is done using Malin Lindelöw's theoretical model for an introduction of new employees. The model contributes to a deeper understanding and serves as a frame of reference when the interviewees' experiences of their introductory process are analyzed and interpreted. The analysis also uses Randall Collins' theory of interaction rituals. Collins (2004) argues that interaction rituals act as social processes where the sense of solidarity can be strengthened and emotional energy is created between the members of the group, which makes the group want to meet again (Wettergren et al., 2008). The study is conducted according to a qualitative research design where six people have been interviewed in the role of new employees and where the introduction process has been carried out partly or completely remotely. The empirical results of the study show that the interviewees describe different experiences of the introduction process. Those who experience it successfully have been warmly welcomed, given the opportunity to get to know colleagues, had regular communication with the person responsible and that they experienced that they received great support during the introduction. Their introductory process has also been ongoing and thus the tasks and work requirements have gradually increased as they have felt confident in their new position. Those who have instead experienced the introduction as less successful have not experienced support from the person responsible, the communication is described as very inadequate and they have had difficulty knowing what is expected of them.
25
Edström, Oskar, und Niels Källmark. „Arbeta på distans, det nya svarta? : Chefers upplevelser kring distansarbete“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447766.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Digitaliseringen av arbetsplatsen är något som pågått under en längre period. Denna omställning ställer nya krav på chefer och ledare i hur de arbetar för att hålla sina medarbetare motiverade. I denna studie undersöks hur chefer idag kan arbeta med att motivera sin arbetsgrupp när arbetet sker på distans. Enligt tidigare studier inom ämnet är distansarbete en större utmaning för chefen än när arbetsgruppen befinner sig på samma fysiska plats. Genom semistrukturerade intervjuer har chefers upplevelser av hur de kan arbeta med motivationen i sin arbetsgrupp undersökts. Urvalet av informanter är samtliga verksamma inom kunskapsintensiva organisationer och har mångårig erfarenhet av ledarroller. Resultatet av studien visar att cheferna arbetar intensivt med samhörighet genom tätare avstämningar via videolänk samt en tydligare kommunikation med syfte att finnas där som stöd. Eftersom allt sker på distans är självständigt arbete även en stor del av vardagen varpå chefer uppger att de uppmuntrar till självstyrda arbetsprocesser där mål sätts i samråd med chefen. Genom att aktivt arbeta med dessa delar predicerar det en engagerad och motiverad medarbetare.
26
Lundholm, Ylva. „Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i glesbygd med jour på distans“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-135938.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
AbstractSyfte. Att: beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta i glesbygd med jour på distans.Bakgrund. Jour på distans innebär att sjuksköterskor, med stöd av läkare på di-stans, omhändertar patienter med olika slags akuta symtom. Frånvaron av nationella studier, rörande sjuksköterskors erfarenhet av jour på distans i kombination med behovet av att hitta nya sätt att bedriva vård i glesbygd, borde medföra ett intresse för studien.Design: Deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.Metod. Intervjuer genomfördes med 9 sjuksköterskor, vilka arbetar vid 2 olika häl-socentraler belägna i nordligaste delen av Sverige. Intervjuerna genomfördes våren 2017. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Analysen resulterade i de 4 kategorierna rollutveckling, fördelar för pati-enten, stöd samt osäkerhet. Sjuksköterskor beskriver sig ha ett arbete som på olika sätt medför rollutveckling. Fördelar för patinten framställs bestå av exempelvis mins-kat behov av resor samt möjlighet att få snabb bedömning utan att alltid behöva åka till sjukhus. Kategorin stöd belyser betydelsen av tillit från läkare och fungerande teknik. Sista kategorin påvisar att vissa situationer medför känslor av osäkerhet hos sjuksköterskan, som exempelvis när läkare har dålig kunskap om jour på distans.Slutsats. Resultatet påvisar att jour på distans, sett ur sjuksköterskornas perspektiv, är ett bra sätt att tillvarata befintlig personal och teknik i syfte att tillhandahålla vård under jourtid i glest befolkade områden. Arbete med jour på distans kräver sjukskö-terskor med god kunskap och erfarenhet och studien påvisar även betydelsen av ut-bildning samt stöd från läkaren.
27
Carlsson, Malin. „Gymnasielärares upplevelse av att undervisa och arbeta på distans under coronapandemin. : En kvalitativ intervjustudie“. Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för sociala och psykologiska studier (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-85608.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att undersöka hur gymnasielärare har upplevt de sociala och psykologiska aspekterna av distansarbete och distansundervisning, i och med den snabba omställningen för att förhindra smittspridningen av coronaviruset. En kvalitativ metod har tillämpats och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fem respondenter, varav fyra var kvinnor och en man. Deltagarna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval med inslag av snöbollsurval. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med hjälp av tematiska analys. Genom den tematiska analysen framkom tre olika teman vilka var: den digitala undervisningen, hemarbetets positiva och negativa aspekter samt vikten av socialt stöd. Resultatet visar på att respondenterna har upplevt det som utmanande att undervisa på distans, då upplägget har behövt förändras. Men det jobbigaste har varit den förlorade sociala interaktionen med eleverna, vilket också gjort att undervisningens kvalité upplevts som sämre. Respondenterna är mer produktiva i hemmet men är mycket sämre på att ta pauser och raster som vanligtvis kommer naturligt på arbetsplatsen, därmed blir de mer stillasittande. Det sociala stödet har varit av stor betydelse för alla parter och en anledning till att distansarbetet och distansundervisningen fungerat så bra.The purpose of the study was to investigate how high school teachers have experienced the social and psychological aspects of distance work and distance education, since the rapid adjustment to prevent the spread of the coronavirus. A qualitative method has been applied and data collection has been done through semi-structured interviews. Five respondents participated in the study, four women and one man. The participants were selected through a convenience selection with elements of snowball selection. The interviews have been transcribed and analyzed using thematic analysis. Through the thematic analysis, three different themes emerged which were: the digital teaching, the positive and negative aspects of homework and the importance of social support. The results show that the respondents have experienced it as challenging to teach at a distance, as the structure has had to change. But the hardest part has been the lost social interaction with the students, which has also made the quality of teaching perceived as worse. The respondents are more productive at home but are much worse at taking breaks that usually come naturally in the workplace, thus they become more sedentary. Social support has been of great importance to all parties and a reason why distance work and distance education have worked so well.
28
Gavelin, Daniel, und Robert Svensson. „eHälsa och distanskommunikation : Nuvarande och framtida utmaningar för vårdpersonal i arbetet med vård på distans“. Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-104587.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Introduction. The current age structure in Sweden is changing. At the same time, life expectancy is increasing in many parts of the world. This will lead to greater demands of accessible care resources and its application. Well implemented communication is paramount when the healthcare system is as information-intensive as it is. For maintenance of good healthcare, demands will be set on new kinds of services. With eHealth, information and healthpromotion through communication-based technology, healthcare can be performed efficiently with secure output within the healthcare sector. Aim. The aim of this study was to examine challanges for health professionals in the process of patient care through care at a distance. Method. An empirical study of six (6) people was conducted by semistructured interviews. Result. Indicated result show a result of the need of eHealth within the current use of healthcare, and that the technology can be of comparable quality to physical meetings. However, technical solutions should be seen as a complement within healthcare, and not as a substitute of physical interaction. Conclusion. eHealth services is not something that will become relevant within a timeperiod of ten to fifteen years. It is a currently usable service that can be established to be of comparable quality to the person-centered care the nursing profession is striving for.Indroduktion. Den nuvarande Svenska åldersstrukturen håller på att förändras samtidigt som den förväntade livslängden ökar i många delar av världen. Detta kommer att ställa större krav på tillgängliga vårdresurser och dess tillämpning. God kommunikation mellan olika aktörer är av största vikt då vården är informationsintensiv. För att upprätthålla god vård kommer krav att ställas på nya tjänster. Med eHälsa, informations och hälsofrämjande insatser genom kommunikationsbaserad teknik, kan vården utföras effektivt med säkerställda insatser inom vård- och omsorgssektorn. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka utmaningar för vårdpersonal i arbetet med patientmöten via vård på distans. Metod. En empirisk studie utfördes och sex (6) personer intervjuades med en semistrukturerad intervjuform. Resultat. Resultat visar på ett behov inom vården av eHälsa och att tekniska lösningar kan ha en jämförbar kvalité med fysiska möten. Tekniska lösningar borde dock ses som ett komplement inom vården, och inte som en ersättning till fysiska möten. Konklusion. eHälsotjänster är inte någonting som kommer att bli aktuellt om först tio eller femton år, utan det är idag en brukbar tjänst som kan konstateras vara jämförbar med den personcentrerade vård sjuksköterskor arbetar efter.
29
Nyholm, Nora, und Elin Viström. „Att leda och arbeta i ett företag på distans med hjälp av IKT - möjligheter och utmaningar i det dagliga arbetet : En undersökning av ledares och medarbetares upplevelser“. Thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-172967.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Dagens digitaliserade arbetsliv ger företag möjlighet att arbeta på distans. Detta ställer i sin tur nya krav på ledare att kunna handskas med utmaningar kopplade till arbetsklimatet i distansarbetande företag. Studiens syfte var att undersöka hur distansarbete och distansledarskap med kommunikation via IKT påverkar arbetsklimatet i ett företag ur både ledningens och medarbetarnas perspektiv. Frågeställningarna som användes för att besvara studiens syfte gällde ledningens och personalens upplevelser av hur distansarbetet och distansledarskapet påverkar arbetsklimatet och en jämförelse av upplevelserna mellan ledning och personal. Studien genomfördes på ett litet IT-företag i Sverige där kvalitativ och kvantitativ metod användes. En enkät skickades ut till personalen på företaget, vilket utgjorde den kvantitativa delen av studien. Semistrukturerade intervjuer utfördes med en del av ledningen, vilket utgjorde den kvalitativa delen av studien. Centrala resultat i studien är att personal och ledning i stor mån har liknande uppfattningar kring distansarbetets och distansledarskapets påverkan på arbetsklimatet, även om åsikterna skiljer sig något. Arbetsklimatet påverkas bevisligen både positivt och negativt av distansen. Det har visat sig vara viktigt för ledningen att arbeta aktivt med kommunikation, inkludering, sammanhållning och transparens för att distansledarskapet ska påverka arbetsklimatet positivt. Vidare framhålls vikten av att hela företaget träffas ansikte mot ansikte för att skapa en god grund för kommunikation. En god gemenskap och organisationskultur underlättar för överbryggandet av kommunikationsstörningar.
30
Paues, Maja, Ellen Forsberg und Sofie Eriksson. „Konflikters förändring vid skifte från att arbeta på arbetsplatsen till distansarbete : En kvalitativ studie om hur chefer upplever att konflikter förändrats när företaget tvingats arbeta på distans“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för ekonomi, samhälle och teknik, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54445.
Der volle Inhalt der Quelle
31
Tjelander, Måns, und Isak Bengtsson. „Produktivitet och effektivitet hos tjänstemän som arbetar på distans hemifrån : - En flerfallsstudie med tolv tjänstemän“. Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för ekonomistyrning och logistik (ELO), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-96884.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Tidigare forskning framställer ofta distansarbete som en produktivare metod än att arbeta på arbetsplatsen. Syftet med denna studie är att undersöka åsikter om distansarbete hemifrån samt hur de individer som arbetar som tjänstemän upplever att deras produktivitet och effektivitet påverkas i samband med detta. Undersökningen syftar också till att utveckla kunskaper om effekterna av distansarbete, vilka faktorer som är viktiga samt hur produktivitet och effektivitet påverkas av dessa. Studien ska slutligen generera vägledning för hur arbetsmetoden kan användas på bästa sätt. Distansarbete är ett arbetssätt som under senare tid anpassats och utvecklats i takt med datorteknologin och blivit ett mer aktuellt arbetssätt för organisationer och tjänstemän. Empiriska data samlades in genom tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter ifrån fyra olika organisationer. Intervjuerna utfördes enligt en intervjuguide som formats utifrån en framtagen teoretisk referensram. Studien genererar kunskaper om faktorer och effekter kring distansarbete hemifrån utifrån åsikter och upplevelser. Vad som återkommer frekvent både i tidigare forskning och i empiriska data kring distansarbetets faktorer och effekter är att social isolering är ett stort problem, men att störningsmoment kan minimeras och generera bättre resultat genom att en högre koncentrationsnivå kan uppnås. Arbetsuppgiftens karaktär bestämmer om distansarbete är fördelaktigt eller inte, varför en kombination lyfts som den bästa metoden. Det är dock viktigt att individen är lämpad för att utföra distansarbete hemifrån och att inte arbetstiden som spenderas på distans är för omfattande om önskad produktivitet och effektivitet ska uppnås.Previous research presents teleworking as a more productive method than working in the workplace. The purpose of this study is to investigate opinions about teleworking at home as well as how the individuals working as office workers feel about how their productivity and effectiveness are affected. The study also aims to develop knowledge about the effects of telework, which the important factors are, and how productivity and effectiveness are affected by these. This should generate guidance on how to best use the working method. Telework is a working method that has been adapted and developed in line with the computer technology and has become a more current way of working for organizations and office workers. Empirical data was collected through twelve semi-structured interviews with respondents from four different organizations. The interviews were conducted according to an interview guide formed based on a developed theoretical reference frame. The study generates knowledge about the factors and effects of teleworking from home through opinions and experiences. What is recurring frequently in both previous research and the empirical data regarding the factors and effects of teleworking is that social isolation is a major problem, but disruptive moments can be minimized and generate better results by achieving higher concentration. The task decides if teleworking is advantageous or not, that is why a combination of both teleworking and working in the workplace highlights as the best combination. However, the individual must be suitable for doing the telework from home and the working time spent at distance can not be too extensive if the desired productivity and effectiveness should be achieved.
32
Molnár, Kevin, und William Alouch. „Kunskapsdelning vid påtvingat distansarbete : En kvantitativ tvärsnittsstudie om hur kunskapsdelning på den digitala arbetsplatsen påverkas av de anställdas vilja att arbeta på distans“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-448065.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
På grund av covid-19 har många organisationer tvingats implementera distansarbete i syfte att minska smittspridningen. Givet den snabba omställningen till distansarbete och de utmaningar som arbetssättet har på kunskapsdelning, ämnar denna kvantitativa tvärsnittsstudie undersöka hur viljan att arbeta på distans påverkar kunskapsdelning hos distansarbetande anställda. Kunskapsdelning operationaliseras genom de relationella faktorerna förtroende, sociala relationer samt organisatorisk förpliktelse. Studiens analysmodell baseras på fyra hypoteser som formulerats utifrån tidigare forskning. Respondenter samlades in via en webbenkät där den insamlade datan analyserades genom hierarkisk linjär regression. Resultaten från 170 distansarbetande anställda visade att viljan att arbeta på distans modererar effekten av förtroende på kunskapsdelning. För individer som har lågt förtroende till sina kollegor agerar viljan att arbeta på distans som en facilitator för kunskapsdelning. Därutöver bör organisationer ta hänsyn till de anställdas vilja att arbeta på distans eftersom resultaten från studien indikerar att viljan påverkar kunskapsdelning på den digitala arbetsplatsen.Due to the COVID-19 pandemic many organizations have been forced to implement telework in an effort to reduce the spread of the virus. Following the quick transition to telework and challenges associated with organizational knowledge sharing, this quantitative cross-sectional study aims to investigate how the willingness to telework impacts knowledge sharing. Knowledge sharing is operationalized through the relational factors trust, interpersonal bonds and organizational commitment. The study’s model of analysis is based on four hypotheses formulated from earlier research within the field. Data was gathered through an online survey where the collected data was analyzed through hierarchical linear regression. Results from 170 teleworkers show that the impact of trust on knowledge sharing is moderated by willingness to telework. For individuals with low levels of trust in their coworkers the willingness to teleworks acts as a facilitator for knowledge sharing. An implication for organizations is that employees’ willingness to telework needs to be considered as our results indicate that it affects knowledge sharing in a digital work environment.
33
Setterlund, Bäcklinder Marie. „Närhet och distans : En hermeneutisk studie om vårdlärares upplevelse av att arbeta med distansundervisning på vård- och omsorgsprogrammet“. Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127660.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Det övergripande syftet med denna studie var att beskriva, tolka och förstå vårdlärares upplevelse av att arbeta med distansundervisning på vård- och omsorgsprogrammets vuxenutbildning. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjuundersökning med hermeneutiskt perspektiv. I resultatet framkom nio metaforer som konkretiserar vårdlärarnas upplevelse av arbetet. Metaforerna gestaltar distansformens betydelse för vårdlärarna och visade att vårdlärarna upplevde den egna erfarenheten som ett oumbärligt didaktiskt verktyg. Vårdlärarnas personliga egenskaper var av större betydelse än de tekniska hjälpmedlen. Vikten av att etablera en personlig relation med den studerande och att stötta och stärka den studerandes självkänsla förstods som centralt i vårdlärarnas arbete. Både det webbaserade samtalet och det fysiska mötet samt snabb återkoppling bidrog till att etablera en personlig relation, vilket främjar lärandet. Svagheter med distansformen var när språket inte räckte till, när den studerande hade begränsad studievana, brist på erfarenhet av vård- och omsorgsarbete samt tidsbrist. De flesta av vårdlärarna hade genomfört sina egna vårdlärarstudier på distans. Vårdlärarnas förförståelse, kompetens i flera ämnen med lång och bred yrkeserfarenhet, ett tydligt mål i form av en hög vård- och omsorgskvalitet, samt ett starkt intresse för att den studerande skulle lyckas, gjorde arbetet som distanslärare meningsfullt och betydelsefullt för de studerandes kunskapsutveckling.The overall aim of this study was to describe, interpret and understand nursing assistant teachers’ experience of working with distance learning for adult students within health and social care education. The study was conducted as qualitative interviews with hermeneutic theoretical perspective. The result indicated nine metaphors that concretize nursing assistant teachers’ perception of their work. The metaphors show the meaning of the distance learning for the teachers and that they regarded their own experience as an indispensable didactic tool. Nursing assistant teachers’ personal characteristics were more important than the technical aids. The importance of establishing a personal relationship with the student, to support and enhance the student's self-esteem were understood as central to the teachers work. Both the web-based conversation and the physical meeting along with rapid feedback helped establish a personal relationship, which promotes learning. Weaknesses in the distance form was when the language was insufficient, when students had limited study habits, lack of experience of care work and lack of time. Most of the nursing assistant teachers had themselves experience of distance learning from their own studies. Nursing assistant teachers’ pre-understanding, expertise in several subjects with extensive professional experience, a distinct aim to higher health-care quality, as well as a strong interest to see the students succeed, made the distance teacher role meaningful and important for the development of the students’ knowledge.
34
Söderqvist, Linda. „Coaching på distans – En studie om hur coaching kan genomföras mot SPA-Managers som arbetar i olika delar av världen“. Thesis, Halmstad University, School of Social and Health Sciences (HOS), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1702.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Syftet med studien var att visa hur SPA-managers upplever coaching på distans. Fokus ligger på att se hur bra coaching kan leda till en bättre fungerande organisation. Studiens informanter bestod av fem personer, fyra SPA-managers som befinner sig i olika delar av världen och en coachande konsult som befinner sig i Sverige. Resultatet visar att distanscoaching fungerar bra och upplevs som mycket positivt. Det största problemet med distanscoaching är dock just distansen, då konsult och klient tillsammans skapat en bra och ömsesidig relation, som bidrar till att de vill kunna träffas oftare. Resultatet visar också att det finns problem mellan konsulten och SPA-managers chefer, vilka inte helt och hållet arbetar på samma sätt eller mot samma mål, vari konflikter kan uppstå. Diskussionen förespråkar att konsulter och klienter bör arbeta mer med att sätta upp mål såväl på organisationsnivå som på individnivå. Diskussionen föreslår även att konsulten kan arbeta med fem generella steg som finns inom coachingprocessen vilket kan stärka klienternas känsla av coaching då de ibland uppfattar coachingen som handledning/vägledning.
35
Kullsvik, My. „“Jag kan ju egentligen inte läsa noter men…” : En studie om hur en kör med tradition av gehörsbaserad inlärning kan arbeta med noter samt arbeta på distans“. Thesis, Örebro universitet, Musikhögskolan, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-85692.
Der volle Inhalt der Quelle
36
Östlund, Berit. „Vuxnas lärande på nätet : Betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv“. Doctoral thesis, Umeå universitet, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1813.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This thesis is a part of a project, “Interactive Learning in Distance Education”, funded by The Swedish Research Council. The overall purpose was, from adult distance learners’ perspective, to describe, analyse and understand factors influencing studies and interactive learning in asynchronous computer-mediated learning environments. Da¬ta were collected in 2003; from 62 students (56 women and six men) attending an undergraduate and a supplementary distance cour¬se within the teacher training program. The study was based on questionnaires, diaries, portfolios, interviews and transcriptions of students’ postings to the computer conferences FirstClass and Web¬Board, respectively. The courses included campus meetings and individual studies accompanied by study guides containing reading instructions, timetables and individual as well as group-related assign¬ments. Asynchronous text-based, computer-mediated commu¬nication (CMC) was used for dialogue among the participants. The results indicate that difficulties to combine studies with commitments in the students’ everyday lives and lack of familiarity with higher education and computer mediated distance education constituted learning obstacles. Almost everyone emphasised the importance of communicaion with peer students for feeling satisfied in the study and learning situation. They appreciated the asynchronous text-based CMC because it increased the flexibility of the studies. The students´ online behaviour and statements also indicate feelings of social presence and solidarity with peer learners, despite using a medium with relatively low capacity to convey social cues. Female and male students described similar difficulties of combining family, work and study. Women sho¬wed lower self-esteem in terms of computer skills and coping with their studies. They highlighted the social importance of the studygroup to a higher extent than the men did. The ideal course design in terms of structure, dialogue and autonomy altered depending on students´ perceptions of benefits. They wanted flexibility and autonomy to be able to combine the studies with commitments in their everyday life, at the same time they appreciated elements of structure and governance in situations when these involved saving of time. The communication in the computer conferences was extensive but the analysis of the learners’ contributions provides little evidence of effective collaborative learning activities. Several reasons to this were discussed, e.g. students´ lack of time and knowledge to form functioning learning communities, as well as insufficient course design to promote and support collaborative distance learning. It was concluded that there is a gap between teachers' ambitions to create an interactive learning environment on the one hand, and students´ skills, attitudes to collaboration and need to share their time between studies and other commitments on the other. Also, teachers´ ambitions to develop distance education aiming at collaboration and interactive learning are often hampered by their limited skills and time frames to design and implement such courses.Interactive Learning in Distance Education
37
Andersson, Rickard, und Anette Johansson. „”Man blir så himla effektiv men det där spontana i korridoren finns ju inte” : En kvalitativ studie om chefers upplevelse av att ofrivilligt behöva arbeta på distans“. Thesis, Högskolan Dalarna, Institutionen för kultur och samhälle, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-37542.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Våren 2020 förändrades stora delar av vårt samhälle och arbetsmarknaden i stort. Ett nytt virus hade upptäckts i Kina vilken kunde överföras mellan människor. Viruset har fått namnet SARS-coronavirus-2 och den officiella benämningen är Covid-19. Utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer uppmanade arbetsgivare sina anställda att arbetet skulle bedrivas hemifrån i sådan stor omfattning som möjligt. Att bedriva det dagliga arbetet har på det sättet skapat nya utmaningar både för arbetsgivaren och medarbetare. Då begränsningar setts av att arbeta på distans utifrån ett chefsperspektiv blir därför syftet med denna studie att undersöka hur chefer upplever det att ofrivilligt behöva arbeta på distans under rådande pandemi, med fokus på de positiva samt de negativa effekterna av distansarbetet. Studien baseras på åtta kvalitativa intervjuer med chefer på Region Dalarna vilka gått över till att arbeta på distans i samband med pandemin. Det insamlade materialet från intervjuerna har jämförts med den tidigare forskningen utifrån fastställda teman vilken sedan mynnat ut i en resultatanalys. Resultatet visar på att distansarbetet är komplext och att många olika faktorer påverkar chefernas upplevelser samt att det finns både positiva och negativa sidor av denna arbetsform. Effektiviteten upplevs öka vid distansarbete samtidigt för den med sig flertalet negativa effekter som ett uppskruvat arbetstempo, minskad social interaktion och avsaknad av informella mötesarenor. Studien kan bidra till att medvetandegöra de positiva och negativa effekterna av distansarbete vilka kan problematiseras och skapa diskussion.In the spring of 2020, large parts of our society and the labor market in general changed. A new virus had been discovered in China which could be transmitted between humans. The virus was named SARS-coronavirus-2 and the official name is Covid-19. Based on the Swedish Public Health Agency's recommendations, employers urged their employees to work from home to the greatest extent possible. Conducting the daily work has in this way created new challenges for both the employer and employees. As limitations have been seen of working remotely from a managerial perspective, the purpose of this study will therefore be to investigate how managers experience working involuntary remotely, during the current pandemic, with a focus on the positive and negative effects of teleworking. The study is based on eight qualitative interviews with managers at Region Dalarna who have switched to working remotely in connection with the pandemic. The material collected from the interviews has been compared with the previous research based on established themes, which then resulted in a results analysis. The results show that working from distance is complex and that many different factors affect managers' experiences and that there are both positive and negative sides to this form of work. Efficiency is perceived to increase in teleworking at the same time as it brings with it the majority of negative effects such as an increased work pace, reduced social interaction and a lack of informal meeting arenas. The study can help to raise awareness of the positive and negative effects of telework which can be problematised and create discussion.
38
Lillbacka, Frida. „Coronapandemins frammars : En kvalitativ studie om Covid- 19 pandemins effekter på arbetsliv och hälsa“. Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54958.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Arbetsmiljö och arbetsförhållanden utgör centrala bestämningsfaktorer för individers hälsa och välbefinnande, både inom arbetslivet och utanför. Medarbetarnas hälsa, välbefinnande och arbetsprestation påverkas vidare av såväl kontextuella faktorer och arbetsförhållanden som av ledarskapet ledarskapsstil. Covid-19 pandemin som yttre påverkansfaktor har påskyndat den digitala samhällsutvecklingen vilket lett till förändrade arbetsstrukturer och arbetsvillkor, som medfört ökade möjligheter till ett flexibelt arbetsliv för individen men även ökade arbetsrelaterade krav och arbetsmiljörisker. En studie som belyser hur strukturer och förhållanden för ledarskap på arbetsplatser har påverkats och förändrats kan därav ses som relevant ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv. Syfte med denna studie var att undersöka hur chefer upplever att Covid-19 pandemin inverkar på deras verksamheters arbetsmiljö. Studien empiriska data samlades in genom sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med chefer vars verksamhet till följd av Covid-19 pandemin ställt om till arbete på distans. Studiens informanter rekryterades genom ett målstyrt bekvämlighetsurval. Data transkriberades ordagrant, analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och svaren kategoriserades i 5 underkategorier och två huvudkategorier. Resultatet påvisar att Covid-19 pandemin kan ha haft en påskyndande effekt på arbetslivets digitala utveckling vilket lett till en ökad användning av IT- baserade digitala verktyg. Vidare tydliggörs att Covid-19 pandemin inverkan på verksamheters arbetsstrukturer och arbetsmiljö vilket påverkat såväl chefernas som medarbetarnas förutsättningar för hälsa och välbefinnande. Tydlig och regelbunden kommunikation chefer och medarbetare emellan samt ökad delaktighet i beslutandeprocesser kan av studiens resultat härledas till friskfaktorer som reducerar det digitala distansarbetets uppkomna risker.Working environment and working conditions are found among the layers in the rainbow with the determinants of health. Work-related factors have been shown to be central influencing factors on individuals' health and well-being, both within working life and beyond. Employees' health, well-being and work performance are further affected by contextual factors and working conditions as well as by leadership style. Covid-19 pandemic as an external influencing factor has accelerated the digital development of society, bringing changed work structures and working conditions, which has increased opportunities for a flexible working life for the individual but also increased work-related demands and work environment risks. A study that sheds light on how structures and conditions for leadership in workplaces have been affected and changed can therefore be seen as relevant from a public health science perspective. The purpose of this study was to investigate how managers feel that the Covid-19 pandemic affects the working environment of their operations. The empirical data study was collected through six qualitative semi-structured interviews with managers whose activities because of the Covid-19 pandemic shifted to remote work. The study's informants were recruited through a goal-oriented convenience sample. Data were transcribed verbatim, analyzed by a qualitative content analysis and the responses were categorized into 5 subcategories and two main categories. The results show that the Covid-19 pandemic may have an accelerating effect on the digital development of working life, which led to an increased use of IT-based digital tools. It is further clarified that the Covid-19 pandemic has an impact on companies' work structures and work environment, which has affected both managers' and employees' conditions for health and well-being. Clear and regular communication between managers and employees as well as increased participation in decision-making processes can be derived from the results of the study to health factors that reduce the risks of distance working.
39
Bergling, Annelie, und Mariah Persson. „Hur påverkas de anställdas välbefinnande vid arbete i hemmet på distans? : En kvalitativ intervjustudie“. Thesis, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-53600.
Der volle Inhalt der Quelle