Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Arbete på distans“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "Arbete på distans" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "Arbete på distans"
1
Jasper, David. „N.F.S. Grundtvig, S.T Coleridge - The Hymnwriter and the Poet“. Grundtvig-Studier 42, Nr. 1 (01.01.1991): 56–67. http://dx.doi.org/10.7146/grs.v42i1.16058.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
N.F.S. Grundtvig, S.T. ColeridgeSalmedigteren og den poetiske forfatter.Af David JasperI sin sammenligning mellem de to digtere viser David Jasper, at der er oplagte sammenligningspunkter, bl.a. i henseende til det omfattende forfatterskab og bredden af emner og stilformer. Men der er dog også åbenbare forskelle. Således omtaler Jasper, at Grundtvig fra sine tidlige år gennemgik en udvikling med brydnings- og afklaringsperioder, der førte frem mod en stadig tydeligere distance til hans romantiske udgangspunkt; mens Coleridge på sin side forblev inden for en romantisk bestemt horisont.Ligeledes finder David Jasper det afgørende, at Coleridge ikke kunne have skrevet de kirkesalmer, der udgår en s. markant del af Grundtvigs digtning. Det falder endvidere i øjnene, at Coleridge, modsat Grundtvig, ikke gik ind i aktivt politisk arbejde, ligesom han ikke blev ordineret som præst. Derimod var Coleridge gennem mange år aktiv som journalistisk skribent.Det afgørende slægtskab mellem dem beror på deres reaktion mod det 18. århundredes oplysningstradition, hvilket illustreres gennem en detaljeret sammenlignendeanalyse af Coleridges digt 'Kubla Khan'(1798) set i forhold til Grundtvigs udsagn om digterkaldet fra samlingen Saga (1811). Coleridge forener i sit digt en poetisk fantasi- og symbolverden, der har tydelige romantiske isl.t, med en rodfæstethed inden for en jødisk-kristen forståelseshorisont. Digtet handler dybest set om det tabte og genåbnede Paradis.Coleridges digt sammenlignes med Grundtvigs salme ’Kirken den er et gammelt hus’. Mens Coleridge var og blev en digterisk enegænger, ser Jasper i Grundtvigs salme et bevis for, at Grundtvig tænkte og digtede inden for en helhedsforståelse, der var afgørende bestemt af fællesskabet i menighed og kirke.
2
Johansson, Maritha, und Petra Magnusson. „Läslyftet i praktiken. Analys av ett textmaterial och ett lärarlags samtal“. Acta Didactica Norge 13, Nr. 1 (21.03.2019): 6. http://dx.doi.org/10.5617/adno.5632.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Sammanfattning”Läslyftet” är en statlig kompetensutvecklingssatsning baserad på arbetet av Timperley et al. (2007). Syftet är att genom kollegialt lärande utveckla lärarnas didaktiska kunskaper för att förbättra elevernas läs- och skrivförmåga. Denna artikel redovisar en studie av hur satsningen genomförs på en gymnasieskola. Syftet är att förstå och diskutera genomförandet genom att undersöka det pedagogiska material som studeras av lärarna och hur det uppfattas av dem. Det analyserade materialet är 1) artikeln ”Att bearbeta text – före läsandet” (Hallesson & Visén, 2016) och 2) en gruppdiskussion i en grupp av sju lärare, en bibliotekarie och en samtalshandledare, om samma artikel. Studien använder två metoder: en textanalys (Hellspong & Ledin, 1997) av artikeln och en kritisk diskursanalys (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) av lärarnas diskussion. Analysen av lärarnas diskussion visar en avsaknad av matchning mellan lärarna och texten. Denna kan delvis förklaras av textanalysens resultat som visar att texten innefattar ett antal abstrakta begrepp och saknar tydlig röst. Analysen av lärarnas samtal visar att samtalshandledaren endast delvis kan överbrygga denna distans till texten. Lärarna utvecklar i samtalet en överenskommelse om att det är svårt att se det som erbjuds i texten som användbart i den egna praktiken. Vår tolkning är att lärarnas mottagande av texten kan beskrivas som motstånd och att de upplever texten som ett hot mot sina identiteter som lärare. I analogi med Timperley et al. (2007) visar vår studie också att kompetensutveckling och kollegialt lärande är komplext och beroende på olika kontextuella faktorer som behöver undersökas ytterligare.Nøkkelord: professionellt lärande, kollegialt lärande, motstånd, Läslyftet, läsning i skolanThe Swedish Reading Enhancement. Analysis of a text and a group of teachers’ professional learning discussionAbstract“Reading Enhancement” is a teacher professional learning investment by the Swedish Government based on the work by Timperley et al. (2007). Its aim is to develop teachers’ teaching skills through collegial learning in order to improve the pupils’ ability to read and write. This article reports on a study of how the investment is implemented at a Swedish vocational upper secondary school. The purpose is to understand and discuss the implementation by investigating the educational material studied by the teachers and how it is perceived by them. The analyzed material is 1) the article “To process text – before reading” (Hallesson & Visén, 2016) and 2) a group discussion in a group of seven teachers, a librarian and a discussion supervisor, about the same article. The study uses two methodological approaches: a text analysis (Hellspong & Ledin, 1997) of the article, and a critical discourse analysis (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) of the teachers’ discussion. The analysis shows a discrepancy between the article and the teachers. This can partly be explained by the result of the text analysis, which shows that the article contains a large number of abstract concepts and lacks a clear voice. The analysis of the teachers’ discussion shows that the supervisor of the group can only partly manage the distance to the text. The analysis also indicates a mutual agreement in the group that it is hard to see how the ideas offered in the article can be transferred into their daily practices. We interpret this as resistance, since the teachers seem to fear that their teacher identity is threatened. In analogy with Timperley et al. (2007), our study also shows that professional learning is complex and depending on various contextual factors that need to be further investigated.Keywords: professional learning, teacher development, resistance, Reading Enhancement, reading in school
3
Hazelton, Bibi Hølge. „Feminisering af almen lægepraksis“. Tidsskrift for Arbejdsliv 5, Nr. 4 (01.12.2003): 9. http://dx.doi.org/10.7146/tfa.v5i4.108408.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Køn forstås ofte som en central del af den faglige, professionelle praksis, såvel som for det sociale liv i videre forstand. Også selv om kønnet ikke er synligt eller italesættes direkte, kan en belysning af kønnede dimensioner af praksis bidrage til at perspektivere en konkret udvikling i et praksisfelt. Det sker her konkret i forhold til den ændrede kønssammensætning i den klassiske profession-almen lægepraksis. I artiklen er det samtidig hensigten at nuancere diskussionen om konsekvenserne af den ændrede kønssammensætning gennem at lægge distance til den dominerende essentialistiske opfattelse af køn og bevæge sig fra en identifikation af 'kønsforskelle' til at se på, om stereotypierne, der så ofte knyttes alene til det biologiske køn, overhovedet holder vand. I denne artikel er det hensigten at vise, hvordan teorier om køn kan perspektivere forståelsen af, hvad det kan indebære at arbejde som praktiserende læge i dagens Danmark. Udgangspunktet tages i et igangværende forskningsprojekt1, der har som mål at skabe øget forståelse af, hvad det betyder, at almen praksis i disse år undergår gennemgribende forandringer, herunder ikke mindst i den kønsmæssige sammensætning af lægepopulationen. Det er endvidere ambitionen at afklare feminiseringsbegrebets muligheder og begrænsninger i forhold til at perspektivere disse forandringer.
4
Högström, Per, und Mattias Rundberg. „Att bygga relationer mellan lärare, student och naturvetenskapligt innehåll i digitala miljöer“. ATENA Didaktik, 11.03.2021. http://dx.doi.org/10.3384/atena.2020.3514.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Att bygga relationer är en viktig del av lärande och undervisning. Det handlar såväl om relationer mellan individer som mellan individer och ämnesinnehåll. Dessutom skapar relationer mellan teknik, pedagogik och ämneskunskap fundament för lärarprofessionen i ett allt mer digitaliserat samhälle. Den snabba övergång till undervisning på distans på grund av COVID-19 som många lärare vid universitet och skolor har gjort innebär nya utmaningar för byggandet av dessa relationer. Men även om det är svårare att skapa relationer på distans är det fortfarande möjligt. På Högskolan i Halmstad har undervisningen i lärarutbildningens kurser med naturvetenskapligt innehåll gett erfarenheter och anpassningar som är intressanta att dela med sig av. I vårt arbete som lärare innebar onlineläget att flera komplexa tekniska och professionella utmaningar har kunnat uppmärksammas och lösas. Syftet med den här texten är att beskriva hur vi tagit oss an de utmaningar som detta inneburit och att reflektera över de kompetenser som vi utvecklat under anpassningen av olika processer i vår undervisning till den rådande situationen.
5
Ekström Lind, Linda, Cornelia Wilhelmsson, Anna Martin Bylund und Linneá Stenliden. „Påverkar covid-19 lärares betygs- och bedömningspraktik?“ Venue 10, Nr. 2 (19.03.2021). http://dx.doi.org/10.3384/venue.2001-788x.3480.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Svensk gymnasieskola övergår 18 mars 2020 till distansundervisning med anledning av covid-19. Eleverna deltar hemifrån och lärarna arbetar antingen på skolan eller hemma. Grundskolan är fortsatt öppen och lärarna, och majoriteten elever, vistas i skolan. Rådande restriktioner anger att de med symtom ska vara hemma (Utbildningsdepartementet, 2020), vilket gör att vissa grundskoleelever deltar på distans. Därmed förändras skolpraktiken inom båda skolformerna: lärare och elever befinner sig i samma tid - arbetar utifrån befintligt schema - men separeras helt eller delvis fysiskt. Nu väcks nya frågor kring bedömning och betygsättning. Under vårterminen brukar elever få möjlighet att bekräfta eller höja sina prestationer. Hur ska detta ske när lärare och elever är åtskilda vid bedömningstillfällena? Betydelsefullt är att betygsättning genomförs på ett trovärdigt och rättssäkert sätt. Därför belyser vi hur lärare utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv agerar i relation till bedömning och betygsättning i en förändrad skolpraktik.
6
Hansson, Kristofer, und Charlotte Petersson. „Den sårbara gemenskapen“. Sociologisk Forskning 58, Nr. 1–2 (04.06.2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.22106.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
När covid-19-pandemin nådde Sverige mobiliserade kvinnojourerna snabbt eftersom de visste vad en nedstängning av samhället skulle kunna betyda för kvinnor och barn som lever under hot och med våld i sina hem. På kort tid kom myndigheternas rekommendationer om att arbeta hemma, upprätthålla social distans och undvika resor att minska möjligheterna till rörlighet. Detta gjorde det särskilt svårt för kvinnor som levde under hot och kontroll att komma i kontakt med myndigheter och kvinnojourer. Syftet med denna artikel är att förstå hur relationen mellan samhället och kvinnor som är utsatta för hot och våld i hemmet under pandemitider ser ut. Analysen utgår från en teoretisk modell för ”det immunitära livet”, för att förstå förhållandet mellan individ och samhälle. Studien består av telefonintervjuer som genomfördes våren 2020 med personal vid fem olika kvinnojourer. Ett viktigt resultat i studien är att misshandlade kvinnor under pandemin riskerar att berövas möjligheterna att skapa viktiga relationer med samhället, något som exempelvis kvinnojourer annars möjliggör.
7
Andersen, Mikkel Hvidtfeldt. „Referencehåndtering med Mendeley: mellem organisering, skrivning og samarbejde“. Tidsskriftet Læring og Medier (LOM) 10, Nr. 17 (17.05.2017). http://dx.doi.org/10.7146/lom.v10i17.24196.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
DK AbstractReferencehåndteringsværktøjer har eksisteret længe, men har med web 2.0-bølgen fået fornyet aktualitet. Fra at være digitale redskaber der automatiserer det møjsomme arbejde med at citere kilder, er de i dag avancerede applikationer med både læse, produktions- og delingsfunktioner. Til trods for, at der findes et omfangsrigt materiale, der introducerer og sammenligner på teknisk niveau, er der et opsigtsvækkende fravær af undersøgelser, der interesserer sig for læringsaspekterne. I denne artikel diskuteres det, med udgangspunkt i programmet Mendeley, hvordan man kan benytte referencehåndteringsværktøjer som lærings- og forskningsredskab og ikke udelukkende til effektivisering af arbejdsprocesser. Det diskuteres hvordan Mendeley kan bidrage til: 1. organisering og reartikulering af forskningsspørgsmål; 2. hvordan samskabelse faciliteres gennem fælles kildesamlinger; samt 3. hvorledes det tekstnære tænkearbejde kan styrkes ved, at afstanden mellem egen og andres tekster mindskes. Det konkluderes at Mendeley har anvendelsespotentiale til at understøtte almene videnskabelige aktiviteter som videnkonstruktion, videnproduktion og videndeling med kildemateriale som omdrejningspunkt.EN AbstractReference management software have existed for some time, but have regained relevance in the wake for web 2.0. From being digital tools for automating the tiresome work of citing sources, they are today multifaceted applications with reading, production and sharing functionalities. In spite a vast amount of material introducing and comparing reference management software on a technical basis, there is a surprising lack of studies interested in learning aspects. With the software Mendeley as case, this article discuss’ how reference management software can be applied as learning and research tools, not solely to increase workflows efficiency. It’s debated Mendeley can support; 1. Organizing and rearticulating of research questions and frameworks; 2. How co-creation is facilitated via joint collections; and 3. How thinking about textual relations can be strengthened by diminishing the distance between own and others’ texts. It is concluded that Mendeley has potential to support regular scientific activities such as knowledge construction, production and sharing, with literature as its fulcrum.
Dissertationen zum Thema "Arbete på distans"
1
Blomqvist, Alexander, und Emina Ekenryd. „Pandemiårets effekter på en storbanks samordning, kommunikation och relationer : En fallstudie om en storbanks övergång från arbete på kontor till arbete på distans“. Thesis, Södertörns högskola, Företagsekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45819.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This quantitative case study is made on a bank in Sweden that has been forced to work from home due to the restrictions followed by the corona pandemic. The research was accomplished on Mars and April 2021 and proceeds from three changing aspects in the organization on working from home which are: coordination, communication, and relations. Two central theories for the study are the contingency theory based on Mintzberg ́s (1983)coordinating mechanisms and structure and Poser ́s study Distance Leadership in International Corporations (2017). The method was done through structured interviews and there were in total 45 respondents participating which contained both leaders and followers. The results showed that there had been a change in all three aspects, the coordination had been more decentralized, the communication was not as frequent as when the employee worked in a common office which had shown effects in both the efficiency, where the followers believed that it had become more efficient, but the leaders thought that it had become less efficient. Misunderstandings in communication had increased according to both followers and leaders. Relations between coworkers showed negative effects on working from home, whilst their relation to their leaders did not change. The leaders did not interpret much change to their employees.Denna kvantitativa fallstudie är utförd på en svensk storbank som har behövt arbeta hemifrån på grund av restriktioner som varit till följd av coronapademin. Studien omfattar perioden mars och april år 2021 och utgår ifrån tre aspekter i organisationen vid arbete på distans vilka är: samordning, kommunikation och relationer. Metoden för studien var strukturerade intervjuer med totalt 45 respondenter, som både var ledare och medarbetare. Resultaten visade att alla tre aspekter, samordningen hade blivit mer decentraliserad, kommunikationen var inte lika frekvent som so när respondenterna arbetade på ett gemensamt kontor, detta visade effekter i både kommunikationseffektivitet där medarbetare menade att det har blivit mer effektivt men ledarna ansåg att det blivit mindre effektivt. Missförstånd i kommunikationen hade ökat enligt både medarbetare och ledare. Relationer medarbetare emellan visade ha negativ effekt av distansarbete, medan deras relation till sina chefer inte hade förändrats. Cheferna upplevde inte någon större förändring av relationen till sina anställda.
2
Mebrahtu, Fanuel, und Joseph Hanosh. „Ledarskap och kommunikation på distans : En studie inom bemanningsbranschen“. Thesis, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-325125.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
This paper examines how distance work can be done in the staffing industry. The study concentrates mostly on communication between the supervisor and his employees working somewhere else, and also how the geographical distance can affect the working relationship between them. The study is conducted through a case study in a form of inductive perspective. We collected our empirical data through semi structured interviews and then analyzed it by using literature and theories about leadership, communication and commitment. The survey showed that technological communication channels such as text messaging, telephone calls and e-mail are the options an organization in the staffing industry has when communicating. Our study showed that there are weaknesses regarding the communication between leaders and consultants. Misunderstanding is a factor that keeps appearing. The study also showed that lack of personal meetings affected the working relationship between the supervisor and the consultant negativley.Användningen av kommunikativa medel på nätet ökar tvåsiffrigt varje år. Men har de stora framstegen inom IT vid sekelskiftet orsakat mer skada än nytta? Uppsatsens syfte är att undersöka hur en ledare och konsult inom ett bemannings- och rekryteringsföretag kommunicerar med varandra, när det finns ett geografiskt avstånd mellan individerna. Utöver kommunikationen som sker på distans är syftet även att undersöka hur de olika parterna (ledare och konsult) upplever arbetsrelationen mellan dem. Vår utgångspunkt utgår från både ledarens och konsultens perspektiv. Vår teoretiska referensram utgår från tre centrala teman; kommunikation, engagemang och arbetsrelation. Undersökningen är kvalitativ och genomförs via en fallstudie. Utgångspunkten för uppsatsens upplägg är från ett induktivt perspektiv. Vi valde att genomföra semistrukturerade intervjuer, för att ge utrymme för följdfrågor och anpassa våra frågor till respondenternas svar. Litteratur om ledarskap, distans, kommunikation, engagemang och arbetsrelationer sätter grunden för uppsatsens struktur.Empirin i vår uppsats gav oss en insikt i hur en ledare i ett bemannings- och rekryteringsföretag går tillväga när de kommunicerar med konsulter, vilka kommunikationskanaler som helst föredras och vad det är som engagerar konsulterna på arbetsplatsen. Empirin presenterar även en förståelse över hur arbetsrelationen upplevs mellan ledare och konsult.Vår slutsats är att teknologiska kommunikationskanaler som textmeddelanden, telefonsamtal och e-mail är de alternativen en organisation kan använda sig av när de anställda ska kommunicera med varandra på distans. Vår studie visade att det finns brister vad gäller kommunikationen mellan ledare och konsult. Detta eftersom att kommunikationen sker virtuellt via olika kommunikationskanaler, vilket resulterade till att det uppstår missförstånd. Studien visade även att bristande kommunikation och brist på personliga träffar påverkar arbetsrelationen mellan ledare och konsult negativt.
3
Björkman, Anna, und Rebecka Waxler. „Stödjande samtal på distans : en kvalitativ studie om hur hälso- och sjukvårdskuratorer inom akutsjukvården upplever den terapeutiska relationen vid samtal på distans“. Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-9028.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The aim of this study was to explore how hospital social workers within emergency hospital care units find the challenges with the therapeutic relation when working online or over the phone. To find out more, we have interviewed seven hospital social workers. They were asked about challenges and advantages in working on a distance, related to the therapeutic relation. We wanted to find out if it is possible to obtain the same level of therapeutic relation when counselling changed from being given face to face to a digital encounter during the Covid 19 pandemic. Empirical data was analyzed with Asplunds theory of social responsiveness. The study results in two different answers. First, it shows that hospital social workers experience increased flexibility as a relation strengthener and that it attracts patients that wouldn´t normally seek counselling. The second result shows that according to hospital social workers, there is something in the communication pattern that is missing when you are not in the same room as the patient and thus, there is also something in the therapeutic relation that is missing. Hospital social workers confirmed difficulties confirming patients when body language was missing or when technical problems sometimes reduced the understanding of patients' stories and there was a need for repeating in a painful situation. Peoples' different needs have become very clear throughout the study as our result show that it has been positive for the therapeutic relation to offer different counselling opportunities.Syftet med studien har varit att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer inom akutsjukvården upplever den terapeutiska relationen i deras stödjande arbete på distans. För att få veta mer har vi intervjuat sju sjukhuskuratorer inom akutsjukvården och frågat dem om möjligheter och utmaningar med att arbeta på distans kopplat till den terapeutiska relationen. Vi ville veta om det gick att uppnå samma nivå av terapeutisk relation när det stödjande arbetet på sjukhusen styrdes om till att i större utsträckning än tidigare ges på distans. Materialet, vår empiri, har analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningstradition och resultatet har analyserats med hjälp av Asplunds teori om social responsivitet. Studiens resultat visar på två olika svar. Det ena resultatet visar att kuratorer upplever att det är relationsstärkande när patienten själv får välja var och hur man vill ha sitt samtal med kuratorn vid samtal på distans. Det andra resultatet visar att det finns något i kommunikationen, och därmed också i den terapeutiska relationen som går förlorat när samtalet inte sker fysiskt och kuratorn och patienten inte kan ta del av varandra med både verbalt språk och kroppsspråk. Kuratorerna har berättat om svårigheter att bekräfta patienten när man inte ser minspel och kroppsspråk eller när ljudet fungerar dåligt och man kan behöva be patienten upprepa något mitt uppe i en känslosam berättelse. Kuratorerna har också poängterat att de sannolikt kunnat fånga upp fler patienter än vad de annars hade gjort genom att kunna erbjuda samtal på distans och därigenom uppnått en terapeutisk relation, även om kontakten skedde på distans. Människors olika behov har blivit tydligt genom studien och genomsyrar våra resultat som visar på kuratorernas upplevelse av att det har varit relationsstärkande att kunna erbjuda olika samtalsmöjligheter.
4
Vikberg, Charlotte, und Linn Paulsson. „Att gå från "outsider" till "insider" : En intervjustudie om nyanställdas socialisationsprocess under oplanerat arbete på distans“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-447007.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur nyanställda medarbetare upplever delaktighet, lärande och identitetsskapande med sin arbetsplats när socialisationsprocessen sker oplanerat på distans. Syftet preciseras i följande frågeställningar: hur upplever medarbetare som introduceras på distans sina relationer till kollegor? Vilka upplevelser har medarbetarna av kommunikationen med kollegor när arbetet sker på distans? Samt hur upplever medarbetare sina möjligheter till informellt lärande under distansbaserade förutsättningar? Empirin som ligger till grund är material från sju halvstrukturerade intervjuer. Informanterna hade varit anställda mellan en till elva månader och introduceras på distans till följd av covid-19 restriktioner. Materialet analyserades utifrån en kombination av tematisk- och fenomenografisk analysmetod i relation till studiens teoretiska ramverk vilket är Lave och Wengers teori om praktikgemenskaper. Resultaten diskuterades i relation till tidigare forskning och vår studie visar att informell kommunikation är svår att skapa i en digital kontext, det framkommer att kommunikationen upplevs formell och syftesorienterad. Vidare visar studien att introduktion på distans försvårar möjligheten till relationsskapande med kollegor samt känslan av gemenskap. Resultatet visar ytterligare att introduktion samt arbete på distans kan frambringa en känsla av att vara osynlig. En Introduktion på distans resulterar vidare i svårigheter när det kommer till att ställa frågor. En slutsats som dras från studien är att informell kommunikation i digital kontext är viktigt för att möjliggöra nyanställdas förutsättningar för delaktighet, lärande och identitetsskapande.The purpose of the study is to contribute knowledge about how newly hired employees experience participation, learning and identification with their workplace when the socialization process takes place at a distance. The purpose is specified in the following questions: how do employees who are introduced at a distance experience their relationships with colleagues? What experiences do employees have of communicating with colleagues when the work takes place at a distance? And how do employees experience their opportunities for informal learning under distance-based conditions? The underlying empiric is material from seven semi-structured interviews. The informants have been employed for one to eleven months and are introduced at a distance due to covid-19 restrictions. The material was analyzed based on a combination of thematic and phenomenographic analysis methods in relation to the study's theoretical framework, which is Lave and Wenger's theory of communities of practice. The results were discussed in relation to previous research and our study shows that informal communication is difficult to create in a digital context, it appears that communication is perceived as formal and purpose-oriented. Furthermore, the study shows that introduction at a distance makes it difficult to create relationships with colleagues and the feeling of community. The results further show that introduction as well as work at a distance can produce a feeling of being invisible. A distance introduction further results in difficulties when it comes to asking questions. A conclusion drawn from the study is that informal communication in a digital context is important to enable new employees' conditions for participation, learning and identification.
5
Renström, Gustav. „Trygghet, närhet och distans : En studie om sjuksköterskor på psykiatriska slutna avdelningar och deras emotionella arbete“. Thesis, Stockholms universitet, Sociologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77310.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna uppsats belyser sjuksköterskors emotionella arbete inom den psykiatriska slutenvården. Den syftar till att undersöka hur sjuksköterskan organiserar det egna emotionella arbetet i förhållande till patienten och se vilka förutsättningarna är för att det emotionella arbetet ska kunna utföras på ett konstruktivt och funktionellt sätt, så att det gynnar både sjuksköterskan och patienten. Vidare önskar studien se vilka emotionella redskap som sjuksköterskan har att tillgå för att kunna hantera det emotionella arbetets betungande delar. Uppsatsen utgår från Hochschilds (1983) teoretiska ramverk om emotionellt arbete samt studier och litteratur av andra som applicerat detta på vård och omsorg. Denna studie bygger på intervjuer av elva sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ fenomenologisk ansats, vilket innebär att människors subjektiva perspektiv på sina upplevelser och erfarenheter sätts i fokus. Analysen förutsätter att forskaren sätter sin egen förförståelse, samt tankar och värderingar kring fenomenet, åt sidan. Resultatet visar hur de intervjuade sjuksköterskorna organiserar sitt emotionella arbete utifrån vad som anses vara konstruktivt i förhållande till frågan om närhet och distans, i relation till patienten, samt utifrån hur man kan skapa trygghet för patienten och för sjuksköterskan. Det framgår att förutsättningar för ett konstruktivt emotionellt arbete, är att som sjuksköterska ha annan personal som trygghet/stöd, att utöva emotionell självkontroll, att ha strukturer för förhållningssätt gentemot patienter som dock håller öppet för ett individuellt bemötande, samt att ha en konstruktiv interaktion med patienten. De emotionella redskap som är mest värdefulla för sjuksköterskan, för att hantera svårigheter i det emotionella arbetet, är möjligheter till mentalt och praktiskt stöd från kollegor samt att kunna påverka den egna inre känsloupplevelsen. Tillgång till forum för emotionellt kollegialt stöd blir också viktiga inslag för sjuksköterskan för att hantera eventuella tyngre sidor av det emotionella arbetet.
6
Grundström, David, Sebastian Jonsson und Solveig Schmidt. „Hur chefer stödjer intrinsikal och internaliserad motivation vid arbete på distans En kvalitativ studie inom konsultbranschen“. Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-93834.
Der volle Inhalt der Quelle
7
Jonsson, Masnikosa Clara. „Studenthälsa på distans : En intervjustudie om omställningen under covid-19“. Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-43365.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
The covid-19 crisis has strongly affected people and organizations worldwide, and workers and students had to adjust to restrictions and recommendations to reduce the spread of the SARS-CoV-2 virus. Social workers have had to find new strategies through information and communication technology (ICT) to maintain communication with both clients and colleagues. The universities' transition to remote work has affected students and teachers and has also affected the work of counsellors at student health services. The purpose of the current study is to examine how counsellors employed by student healthcare services at universities in Sweden experienced the rapid transition to remote work in terms of the working environment and the ability to deliver psychosocial support through ICT to university students. The main research questions were, what strategies did the counsellors use during COVID-19 and what opportunities and limitations with remote student health care did they identify? The result showed that counsellors used different strategies to cope with the challenges related to the work environment and psychosocial support to university students during COVID-19. The limitations described were mainly about the lack of collegial support and peer presence due to remote work. The opportunities highlighted were mainly the digital development of student health care and increased availability.
8
Persson, Katharina. „Nära möten på distans : Tillitsfulla möten i digitala kurser i folkbildningen“. Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-178094.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Flera studier visar att det tillitsfulla mötet är viktigt inom folkbildningen, men hur skapas det i det digitala rummet? Studien syftar till att bidra med kunskap om strategier och pedagogiska praktiker som stärker det tillitsfulla mötet och skapar en lärmiljö där deltagarna kan vara öppna, dela sina erfarenheter och lära av varandra i nätbaserade kurser. Undersökningen har inspirerats av en designbaserad forskningsmetod. Sju kursledare som arbetar med nätbaserade kurser i ett studieförbund har deltagit i samtal, reflektion och testat olika pedagogiska strategier och praktiker i sin verksamhet. Studien tyder på att det går att skapa tillitsfulla möten även i grupper som inte mötts tidigare och som bara möts under en kort tid. En förutsättning är dock social och pedagogisk närvaro och att kursledaren investerar tid och energi samt arbetar medvetet för att skapa en grupp och ett öppet klimat.
9
Bogg, Isak, Joacim Eriksson und Jonathan Svensson. „Mitt bästa arbete gör jag på distans? : En kvalitativ studie om distansarbetets påverkan på upplevd effektivitet och produktivitet inom svensk offentlig sektor“. Thesis, Örebro universitet, Handelshögskolan vid Örebro Universitet, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-90258.
Der volle Inhalt der Quelle
10
Hedman, Hanna. „Möjligheter och svårigheter med distansundervisning“. Thesis, Umeå University, Creative Studies (Teacher Education), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-1679.
Der volle Inhalt der QuelleAnnotation:
Denna examensuppsats beskriver möjligheter och svårigheter man kan möta vid distansundervisning. Den bygger på erfarenheter från lärare som undervisar vuxna på distans och på läst litteratur. Studiens huvudsakliga datainsamlingsmetod har varit intervjuer, där 15 informanter svarat på vilka specifika svårigheter och möjligheter de anser att distansundervisning medför. Anteckningarna från dessa intervjusamtal har strukturerats, generaliserats och omformulerats för att bilda en gripbar helhet av informanternas samlade erfarenhet. Kategorin med svårigheter fick kompletteras med de lösningar på desamma som kom fram vid intervjuerna. I den lästa litteraturen i ämnet fanns stöd för många av informanternas tankar och även sådant som kompletterar och ger en vidare bild av ämnet. Resultatet diskuteras och vägs mot egna erfarenheter av distansundervisning och mynnar ut i en sammanfattande lista med sådant man bör tänka på vid undervisning på distans: Det viktigaste är att planera noga, vara tydlig i information och struktur, nyttja den tekniska utvecklingen, uppmuntra till både social och kunskapande interaktion bland de studerande och att våga tänka nytt.
Berichte der Organisationen zum Thema "Arbete på distans"
1
Holmström, Ola. Gymnasieskola på distans och grundskola i standby : Skolpersonals erfarenheter av sitt arbete i skolan under Coronavåren 2020. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771660.
Der volle Inhalt der Quelle