Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Anoreksi“

Cultural studies and gender studies hold long-standing traditions for studying people with eating disorders as either passive objects subjected to misogynist discourses or subversive agents that negotiate societal norms. In both cases, agency is primarily investigated as a phenomenon that unfolds between the anorectic individual and the surrounding society. In contrast, this article explores how the question of agency also unfolds within the anorectic her-/himself. It does so by setting up a dialogue between the anorectic testimony of Cecilie Lind’s pathography Scarykost (2016) and philosophical ideas of corporeality in feminist new materialism, affect theory, and phenomenology. Ultimately, the article argues that the anorectic subject is not a homogenous individual that can easily be classified as either passive or active, but comprises an infra-corporeal landscape of social, psychic, and biological forms of agency that struggle to determine the will of the anorectic “I.” In that way, the article pushes back on the tendency in cultural and gender studies to make generalizing claims about the anorectic’s subversive agency – or lack thereof.

I artiklen beskriver jeg i autoetnografisk narrativ et caseeksempel på, hvordan børns og unges alvorlige sygdom kan påvirke forældres trivsel og psykiske tilstand, og hvordan psykoterapi med forældre kan bidrage til rehabilitering med betydning for deres livskvalitet, ressourcer som forældre og dermed for den syge. Enlige forældre er særligt udsatte for at blive nedslidt ved børns alvorlige sygdom, og caseeksemplet er fire års kybernetisk psykoterapi med en enlig mor til en teenagedatter med anoreksi. Caseeksemplet udfolder jeg dels i kybernetisk systemperspektiv med fokus på dynamikker og forandringer i forælderens og den syge unges situation mellem familie- og behandlingssystemer og dels med fænomenologisk fokus på intra- og interpersonelle ofte ubevidste levede erfaringer, motiver, standarder og dynamikker og deres betydning for handlemuligheder i situationen. Sygdoms- og behandlingsforløbet medførte langvarige forandringer hos moderen – livet blev udspændt mellem angst og håb, med lav stresstærskel, udmattelse, ensomhed og sorg. Arbejdet i terapien gav mulighed for selvregulering gennem forståelse af egne behov og standarder for motiverende omsorg og omsorgsfuld kontrol i behandling af datterens sygdom og ressourcer til selvorganisering med forandring i betydningsfulde familierelationer og muligheder i forhold til behandlingssystemet.

Aims: To investigate how former patients with adolescent anorexia nervosa (AN) and their parents retrospectively rated various factors that had been helpful to recovery, and how parents rated factors that had been helpful to them in their caregiving role. Method: 34 former patients, 40 mothers and 20 fathers who had participated in specialised family-based inpatient treatment for AN completed questionnaires at follow-up approximately 4.5 years after discharge. Results: Both patients and parents rated the patient’s own wish to recover, willpower and determination as the most important factors, followed by support from the mother. Support from the father, friends, boyfriend/girlfriend and further treatment after the family admission was also rated as an important factor. The parents rated their relationship with their children, support from their spouse and the family admission as the factors most helpful to their role as caregivers. Implications: Our findings support the importance of the patient’s own motivation and agency for long-term recovery from AN. The patients and parents also found that parental support had been crucial to recovery. Keywords: anorexia nervosa, eating disorders, helpful factors for adolescents, helpful factors for parents

Latar Belakang: Apendisitis merupakan peradangan pada apendiks vermiformis yang ditandai dengan nyeri berpindah di kuadran kanan bawah, Anoreksi, mual muntah, nyeri tekan abdomen kuadran kanan bawah, nyeri lepas kuadran kanan bawah dan demam. Kejadian apendisitis di RSUD Dr. H. Abdul Moeloek Provinsi Lampung pada tahun 2017-2018 setiap bulannya termasuk 10 penyakit tersering.Tujuan Penelitian: Untuk mengetahui hasil distribusi frekuensi Karakteristik pasien Apendisitis akut Di RSUD Dr. H.Abdul Moeloek Provinsi Lampung tahun 2017-2018.Metode Penelitian: Jenis penelitian ini adalah deskriptif dengan pendekatan Cross-sectional menggunakan studi rekam medik. Sampel penelitian ini adalah seluruh data pasien apendisitis akut di ruang rawat inap bedah Mawar, Kutilang dan Kemuning RSUD Dr. H. Abdul Moeloek Provinsi Lampung Tahun 2016-2017 sebanyak 65 orang. Analisis data menggunakan analisis univariat dengan menggunakan tabel dalam penyajian data.Hasil Penelitian: Hasil penelitian terdapat 65 pasien yang memenuhi kriteria untuk dimasukkan dalam penelitian. Dari 65 pasien tersebut didapatkan karakteristik pasien apendisitis akut berdasarkan Usia 0-5 tahun (1,5%) 5-11 tahun (32,3%)12-25 tahun (16,9%) 26-45 tahun (36,9%) 46-65 (7,7%) >65 tahun (4,6%), jenis kelamin perempuan (47,7%) laki-laki (52,3%), nyeri berpindah di kuadran kanan bawah (96,9%), anoreksia (50,8%), mual dan muntah (44,,6%), nyeri kuadran kanan bawah (83,1%),nyeri lepas kuadran kanan bawah (64,6%), demam (58,5%), peningkatan leukosit ≤10.000mm3 (27,7%), peningkatan leukosit ≥10.000mm3 (72,3%), peningkatan sel neutrofil ≥75% (78,5%), peningkatan sel neutrofil ≤75% (21,5%).

Denne teksten setter fokus på gylne øyeblikk i musikkterapeutisk teori og praksis. Et gyllent øyeblikk forstås som et endringsøyeblikk, en endringspotent erfaring der det intersubjektive bekreftes, opplevd i et subjektivt tidsperspektiv (kairos). En slik forståelse er inspirert av fenomenologisk filosofi, nyere utviklingspsykologi og dynamisk systemteori. Fenomenet øyeblikk eksemplifiseres gjennom ekspressiv musikkterapi med en ung mann med anoreksi, samt en reseptiv tilnærming (The Bonny Method of Guided Imagery and Music) med en kvinne som arbeider mot større selvforståelse gjennom temaet «egne grenser». På bakgrunn av eksemplene fokuseres musikken, hvilken mening denne kan ha, samt en mulig effekt av øyeblikkserfaringene i det terapeutiske forløpet. I drøftingen fremheves kroppsperspektivet, instrumenters flertydighet, samt klientens egen deltakelse gjennom følelsesutveksling og regulering i møte med musikk og terapeut. En slik deltakelse legger til rette for kontakt med ikke-verbale selvopplevelser under den verbale bearbeidingen i etterkant av samspillet, noe som kan bidra til verbal- og narrativ selvutvikling.

Bolesnici koji pate od anoreksije nervoze relativno često manifestiraju ambivalenciju glede promjene vlastitog stanja, a manjak motivacije za promjenom predstavlja ključnu barijeru u intervenciji i liječenju ovoga poremećaja. Dosadašnja istraživanja pokazala su da je slaba motivacija za promjenom značajan prediktor nepovoljnih ishoda u tretmanu, jednako kao i visoke stope odustajanja od istog. Transteorijski model je integrativni model namjerne promjene ponašanja koji opisuje i predviđa kada i kako će osoba promijeniti svoje ponašanje. Model postulira da pojedinci prolaze kroz šest stadija u procesu promjene (predkontemplacija, kontemplacija, priprema, akcija, održavanje i završetak). Prema dosadašnjim istraživanjima, područja evaluacije modela su uključivala različite ovisnosti poput ovisnosti o alkoholu, pušenju, psihoaktivnim tvarima, kockanju, ali i poremećaje hranjenja i jedenja, kao što su anoreksija i bulimija nervoza. Transteorijski model pretpostavlja da važnu ulogu na putu prema promjeni ponašanja imaju procesi promjene, percipirana samoefikasnost, te uravnoteženost prednosti i nedostataka vlastitoga stanja u procesu donošenja odluke. Budući da su istraživanja koja se temelje na evaluaciji i primjeni ovoga modela još uvijek malobrojna, cilj ovog rada je pružiti prikaz istraživanja usmjerenih na evaluaciju i primjenu transteorijskog modela kod anoreksije nervoze s naglaskom na operacionalizaciju i mjerenje njegovih glavnih varijabli. Dosadašnja su istraživanja potvrdila osnovne postavke modela na oboljelima od anoreksije, a u ovom se radu predstavljaju smjernice za daljnja istraživanja.

Latar Belakang: Kejadian anoreksia nervosa dapat berisiko dengan masalah gizi yang serius di masa depan. Faktor psikososial salah satu penyebab terjadinya anoreksia nervosa. Fase remaja menimbulkan perubahan psikis yang memicu terjadinya anoreksia nervosa. Tujuan dari penelitian adalah untuk mengetahui hubungan antara psikososial dan status gizi pada anoreksia nervosa. Studi literatur tahun 2010 sampai 2020 dan berbahasa Inggris. Data didapat dari database meliputi PubMed, Proquest, American Journal Clinical Nutrition (AJCN), dan Wiley Online dengan kata kunci anoreksia nervosa, adolescent females, psychosocial, nutrition. Hasil: Studi literatur ini didapatkan 6 artikel yang sesuai dengan kriteria inklusi dan ekslusi. Dari tinjauan artikel diketahui ada karakteristik remaja anoreksia nervosa, penyebab anoreksia nervosa, hubungan psikososial dan status gizi dengan anoreksia nervosa. Kesimpulan: Faktor psikososial mempengaruhi kejadian anoreksia nervosa yang dapat menimbulkan masalah kesehatan yang serius.

Syftet med uppsatsen är att titta närmare på Jeanne d´Arc och hennes fasta genom att studera de rättegångsprotokoll som nedskrevs 1431 och 1455. Jeanne d´Arc beläggs ofta med sjukdomen helig anorexi som medel för sina uppenbarelser. Detta fängslar såväl dagens forskare såväl som hennes tidigare belackare, de klerker som anklagade henne för kätteri under den rättegång hon genomgick innan sin död på bålet. Intresset för frågan dök upp efter att jag studerat Caroline Walker Bynums bok Holy feast and holy fast som behandlar just hur medeltida kvinnor såg på fastan och dess omvärld. Min hypotes är att Jeanne d´Arc inte led av anorexi utan att detta snarare tillhör en hjältemyt och en hagiografisk myt där hon placeras i samma fack som flera andra samtida helgon. Min frågeställning är som följer:

• Finns det något i protokollen som tyder på att Jeanne d´Arc skulle ha varit anorektiker eller att hon på annat sätt hade anormala matrutiner?
• Finns det något i protokollen som tyder på att Jeanne använder sin fasta för att framkalla sina visioner?
• Varför koncentreras flera av frågorna kring rättgången kring hennes fasta?

Denna uppsats är en intervjustudie där Carol Lee Bacchis ”What´s the problem”-modell fungerar som inspiration för hur materialet begripliggörs och analyseras. Syftet är att undersöka synsättet på anorexi inom den specialiserade ätstörningsvården med utgångspunkt i ett feministiskt teoretiserande kring detta. Specifikt undersöks när- och frånvaro av genusperspektiv och i vilken utsträckning de fyra intervjuade företrädarna för den specialiserade vården uppfattar problematiken som individuell kontra strukturell. Författaren har en förståelse av kön som konstruerad kategori och i analysen berörs genuskonstruktionens betydelse för förekomsten av anorexi. Bland andra Karin Johannisson har bidragit med ett historiserat synsätt på det konstruerade även i sjukdomsdiagnoser. Analysen lutar sig på socialt och strukturellt inriktade teoretiker och mycket inspiration hämtas från Susan Bordos feministiska perspektiv. Liknande tankegångar återfinns även hos bland andra Helen Malson och Nina Björk vilka bidragit till att skapa en teoretisk analysram. Vad som framkommer i analysen är en svårighet att både formulera och enas kring vad anorexi konstitueras av. Medicinska referensramar är frekvent återkommande men outvecklade och problematiken beskrivs vid en närmare analys som snarast strukturell – även om detta inte artikuleras direkt. En framträdande slutsats är förekomsten av en ”omedveten medvetenhet” hos respondenterna. Med detta avses små och partikulära genusanalyser hos respondenterna som inte direkt sätts i samband med förekomsten av anorexi. Om diskussionen kring anorexi kan komma att utvidgas till att kombinera individualpsykologiska perspektiv med en strukturell förståelsemodell, vilket författaren föreslår som en fruktbar utveckling, avgörs enligt resonemanget som förs av om motsägelserna artikuleras eller förblir skymda.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Anorexia Nervosa är en ätstörningssjukdom som drabbar cirka 1 % av befolkningen i Sverige. Sjukdomen orsakar ett stort lidande som för en del blir så outhärdligt att de begår självmord. Tidigare forskning visar att när personer med anorexi söker vård upplever de att de inte får den vård de hade önskat. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser av att leva med anorexi. Metod: En systematisk litteraturstudie där nio artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats inkluderats. Artiklarna granskades och resultatet analyserades som slutligen ledde fram till åtta kategorier som föll under ett tema. Resultat: Huvudfyndet i resultat var att personer som lever med anorexi lever i en ambivalens. Resultatet speglas i åtta kategorier; sjukdomsupplevelser, kroppsupplevelser, stolthet, kontrollbehov, upplevelser av negativa känslor, skam, undvikande av känslor och problem samt relationen till andra. Slutsats: Sjuksköterskan bör tillämpa ett livsvärldsperspektiv i mötet med anorexipatienten. Genom att se var person som unik kan hon i mötet gå in med en öppenhet och lättare förstå patienten. Sjuksköterskans uppgift är att lindra lidande. Genom att sjuksköterskan tar sig tid och lyssnar till patientens historia får patienten känna sig sedd och en del av lidandet kan lindras.  Nyckelord: anorexia, lidande, ambivalens

Anorexi är en sjukdom som framförallt drabbar flickor, på grund av att sjukdomen i uppskattningsvis 90 % av alla fall är av det kvinnliga könet kan denna anses vara en typisk flickproblematik. Sjukdomen kännetecknas av en kraftig viktnedgång, ångest, depression och tvångstankar. Behandling av sjukdomen är flerårig och i några fall är det en sjukdom som patienten aldrig blir helt frisk från. Ätstörningen kan i vissa fall gå så långt att den leder till döden. De som lider av sjukdomen har en felaktig bild av sig själva och inser ofta inte att de är allvarligt sjuka, det kan därför vara svårt att få dem att gå med på frivilliga former av vård. Trots detta finns det inte några lagliga förutsättningar att tvångsvårda unga med anorexi. Psykisk störning i sig kan inte grunda tvångsvård enligt lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), utan endast det beteende som störningen ger upphov till. I ett prejudicerande fall från Kammarrätten har slagits fast att det beteende som anorektiker uppvisar som en följd av sin psykiska störning inte faller under begreppet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. De uppfyller heller inte kravet på allvarlig psykisk störning, som är en av grundförutsättningarna för att lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) ska kunna tillämpas.

Unga med anorexi befinner sig således i en gråzon, där varken tvångsvård enligt LVU eller LPT kan aktualiseras. Denna gråzon mellan allvarlig psykisk störning och socialt nedbrytande beteende existerar på grund av att lagliga förutsättningar för att tvångsvårda unga med anorexi inte kan erhållas vare sig i LPT eller i LVU, tillhörande förarbetsuttalanden eller rättspraxis. Eftersom anorexi är ett tillstånd där man, ofta ovetandes om sitt egna allvarliga tillstånd, pendlar mellan liv och död bör lagtexten förändras så att unga med anorexi faller inom LVU eller LPT:s ordalydelse.

Tipo di studio Case Series. Background L’anoressia è un disturbo del comportamento alimentare (DCA). Nella cura dei DCA è fondamentale il lavoro di equipe di un team multidisciplinare, questo approccio è un tentativo di risposta alla complessità e alla multifattorialità dei DCA. Tuttavia, la figura del fisioterapista non sempre è inclusa all’interno di questo gruppo. La letteratura scientifica non è ricca di studi che ne provino l’efficacia della sua partecipazione, la proposta operativa è quindi di contribuire con un case series (6 pazienti coinvolti) a verifica della sua utilità. Obiettivi Valutare l’utilità della fisioterapia tramite un’analisi dei punteggi dalle scale somministrate (STAI, EDE-Q, BUT, VAS), aumentare la coscienza di sé e la percezione del proprio corpo, rilassare la muscolatura cervicale e migliorare la qualità di vita diminuendo lo stato d’ansia. Metodi È stato utilizzato il metodo del rilassamento muscolare progressivo del Dr. Jacobson associato a mobilizzazione cervicale ed esercizi di respirazione con attivazione del diaframma. Risultati Confrontando i risultati finali dei test somministrati con i valori medi ed iniziali, complessivamente lo studio svolto ha portato a cambiamenti su ogni piano preso in esame, in particolare per determinate sottoscale di BUT ed EDE-Q. Conclusioni Alla luce dei risultati tratti dallo studio empirico realizzato, si può ipotizzare che il trattamento fisioterapico non comporti effetti negativi o complicanze e sia recepito positivamente dai pazienti e dagli altri operatori. Si potrebbe considerare l’istituzione di un programma fisioterapico all’interno del percorso riabilitativo dei DCA e l’integrazione nell’equipe multidisciplinare della figura del fisioterapista in seguito a ulteriori studi RCT con un follow-up più a lungo termine e su una popolazione più ampia.

Bakgrund: Anorexia Nervosa är en psykiatrisk sjukdom som främst drabbar unga kvinnor mellan 15 och 23 år med hög mortalitet. Sjukdomen orsakar ätstörning vilket medför kraftig viktnedgång. Syftet: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med Anorexia Nervosa. Metod: Denna studie är genomförd av kvalitativ metod med analys av narratives. Datainsamlingen är baserad på fyra självbiografier skrivna av kvinnor som drabbats av Anorexia Nervosa. Resultat: Resultatet visade att samtliga kvinnor har haft olika upplevelser av Anorexia Nervosa. Kvinnornas upplevelser delas in i tre olika teman vilket förtydligades med citat. Teman som beskrivs avspelar kvinnors olika upplevelser. De teman som uppkom var Det svåruppnåeliga kvinnoidealet, Den ångestfyllda tillvaron, Betydelsen av att ha kontroll. Slutsats: Anorexia är en komplex psykiatrisk sjukdom som kräver en optimal omvårdnad med beredskap och förståelse från vårdpersonal. Sjuksköterskor strävar efter att förhindra ett lidande och främja hälsa i vårdandet av patienter. Studiens resultat bidrog med en bredare kunskap och förståelse kring sjukdomen Anorexia Nervosa för en optimal återhämtning hos patient.
Background: Anorexia nervosa is a psychiatric disorder that primarily affects young women between 15 and 23 years with high mortality. The disease causes eating disorder resulting in significant weight loss. Purpose: Purpose of the study was to describe women's experiences of living with anorexia nervosa. Method: This study was conducted by qualitative method of analysis of narratives. Data collection was based on four autobiographies written by women who have lived with Anorexia Nervosa. Results: The results showed that all women have had different experiences of Anorexia Nervosa. This experiences were divided into three different themes which are clarified with quote. Themes described reflects women's different experiences with anorexia nervosa, which is the elusive ideal of women, the anguished existence and the importance of being in control. Conclusion: Anorexia is a complex psychiatric illness that requires an optimum care of preparedness and understanding of health professionals. Nurses strive to prevent suffering and promote health in the care of patients. The study's results contributed to a wider knowledge and understanding of the disease anorexia nervosa for optimal recovery of the patient.

Syftet med detta arbetet är att göra en handledning till lärare hur de kan arbeta med anorexi och bulimi i skolan, dvs förebyggande, upptäckande och bemötande. Jag har gjort en litteraturstudie där jag inriktar mig på litteratur som behandlar anorexi och bulimi ur många olika perspektiv.

Litteraturen jag har valt är i första hand av den informerande karaktären och i de flesta fallen skrivna av läkare eller psykologer som har lång erfarenhet av att jobba med patienter som har anorexi eller bulimi. Jag har även intervjuat skolsköterskor. Vad jag kom fram till är att lärare kan förebygga ätstörningar uppkomst på många olika sätt. Främst genom att stärka elevernas självkänsla.

För att upptäcka ätstörningar finns det mängder av symtom och tecken lärare kan uppmärksamma, t ex kraftig avmagring vid anorexi samt toalettbesök direkt efter måltid vid bulimi. Om de vet att en elev lider av en ätstörning är det viktigt att de bland annat visar att de bryr sig om eleven. Viktigt är också att läraren alltid är rak och ärlig mot den drabbade. Läraren bör minska pressen samt vara medveten om vad den drabbade går igenom. Han/hon bör även låta bli att kommentera viktuppgång vid ett eventuellt tillfrisknande.

Slutsats: Trots att ätstörningar är ett svåråtkomligt problem finns det ändå mycket som lärare kan göra. Lärarna som kommer i kontakt med elever dagligen har en stor möjlighet att påverka dem i rätt riktning, bl a få dem att bilda sig en positiv självbild vilket minskar risken att drabbas av en ätstörning. Det är viktigt att kunskap finns om orsaker, symtom och tecken i det förebyggande arbetet.

Studien behandlade anorexi och återhämtning. Syftet var att undersöka hur personer som varit sjuka i anorexi beskrev den egna återhämtningsprocessen. Studien begränsades till att behandla anorexi och inte ätstörningar. Källorna som användes innehöll såväl psykologisk-, medicinsk-, kulturantropologisk-, etnologisk- som återhämtningsforskning. En kvalitativ metod användes och urvalsgruppen bestod av fyra kvinnor med erfarenheter av anorexi och återhämtning. Resultatet visade att intervjupersonerna var aktiva under sin återhämtning och berättelserna om återhämtning indelades i tre faser. En akut fas kännetecknades av att anorexin innebar ett hot mot personens fysiska och psykiska hälsa. Resultatet visade vikten av att anhöriga och vårdpersonal agerade auktoritärt samt att personen nådde en botten och olika vändpunkter. I En andra fas fann personen vägar ur anorexin. Relationen till betydelsefulla professionella var då av stor betydelse samt viljan att bli frisk, envishet, motivation och förmåga att finna strategier. Slutligen kännetecknades en tredje fas av att intervjupersonen kommit en bit i sin återhämtning och den beskrevs då som en process med såväl tillbakagångar som framgångar. Analysen visade att återhämtningen kunde tolkas som en process där känsla av sammanhang förändrades och utvecklades.

Detta är en kvalitativ studie som genom applicerandet av ett genusperspektiv och ett diskursanalytiskt analyssätt ämnat belysa olika diskurser som finns i sjuksköterskors tal om anorexi. Bakgrund: Anorexia Nervosa utgör en av de vanligaste formerna av ätstörningar. Bakomliggande orsaksförklaringar saknas dock fortfarande och inga säkra svar finns heller på varför kvinnor är så överrepresenterade bland de som drabbas. Teoretiserandet ur ett genusperspektiv erbjuder nya förståelsemodeller men är eftersatt inom omvårdnadsforskningen. Syfte: Att belysa och identifiera hur anorexi konstrueras med hjälp av olika diskurser i sjuksköterskors tal om anorexi. Metod: En diskursanalys genomfördes på materialet som bestod av intervjuer med fyra legitimerade sjuksköterskor arbetande i primärvården. Resultat: Tre olika diskurser identifierades och kallades för Individualitetsdiskursen, Samhällsdiskursen och Genusdiskursen. I den första identifierade diskursen diskuterades anorexi som ett problem vars orsaksförklaring står att finna hos den enskilda individen, i den andra som ett tillstånd konstruerad i relation till samhällelig påverkan och i den tredje som ett uttryck för ett ojämställt samhälle. Diskurserna visade hur förståelsen av anorexi kan både skilja sig åt och förstås på olika sätt samtidigt beroende på tolkningen. Slutsats: Anorexi kan förstås som såväl en individuell sjukdom såväl som ett tillstånd orsakat av samhälleliga och mediala krav på kvinnor samt även som en strukturell problematik där den egentliga sjukdomsbilden står att finna hos samhället.
This is a qualitative study, which through the application of a gender perspective as well a discursive approach has aimed to highlight different discourses in nurses’ talk of anorexia. Background: Anorexia Nervosa is one of the most common forms of eating disorders. Despite this, explanations regarding underlying causes are still lacking and no definite answers exist concerning the overrepresentation of women carrying the disease. Theorizing from a gender perspective offers new models of understanding but is neglected within nursing science. Purpose: This study aims to highlight and identify how anorexia is constructed within different discourses in nurses’ talk of anorexia. Method: A discourse analytic approach was applied to the material, which consisted of interviews with four registered nurses working in primary health care. Results: Three different discourses were identified and labeled The Individuality Discourse, The Societal Discourse and The Gender Discourse. This showed how the understanding of anorexia can both differ and be understood in different ways simultaneously depending on one’s reading. The first identified discourse discussed anorexia as an individual disease with individual underlying causes, the second as a condition constructed in relation to societal influence and the third as an expression of an unequal society. Conclusion: Anorexia can be understood as an individual disease as well as a condition caused by society and media pressure and also as a problem on a structural level where the real sickness is to be found within society itself.

Duševne motnje pri mladih so pogoste. Pri 10–22 % mladostnikov lahko diagnosticiramo kar eno ali več duševnih motenj. Med najpogostejšimi so čustvene motnje, kamor prištevamo tudi motnje hranjenja z najbolj skrajno obliko anoreksije nervoze, ki zaradi visoke stopnje smrtnosti pri obravnavi zahteva posebno pozornost. Posebno pozornost zahteva tudi obravnava suicidalnega mladostnika, saj samomor predstavlja drugi najpogostejši vzrok smrtnosti med mladimi. Pričujoč prispevek je lahko v pomoč pediatru na primarni ravni pri začetni obravnavi in odločitvi glede nadaljnjih napotitev pri opisanih duševnih težavah.