Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Allmänhetens kunskap“

Ansvar är en vanlig term i lagar och etiska regler. Det är också en vanlig fråga i offentlig debatt. Artikeln presenterar ett antal begrepp för kontroll och styrning av professionellt arbete och redogör för olika typer av ansvar. Artikeln tar därmed upp ett välkänt tema i professionsstudier, nämligen relationen mellan byråkrati och profession. Politiska samhällsuppdrag anger delvis den etik som professionella byråkratier äger och utövar på anställda. Men ansvaret för arbetet vilar först och främst på den professionella och kollegiala organisationen. Politiska beslut, byråkratiska regler, professionell kunskap och etik samt allmänhetens efterfrågan på marknader, utgör fem grunder för att ange goda skäl för yrkesutövande och samtidigt för att utkräva ansvar. Men organisationsförändringar har förskjutit tyngdpunkten mellan dessa legitimitets- och styrformer, vilket också är ett aktuellt tema i dagens offentliga debatt.

Informella lärmiljöer såsom museer, djurparker och science centers kännetecknas av att de är öppna för allmänheten och att de inte behöver ha en formell koppling till skolväsendet. Denna artikel syftar till att ge en översiktlig beskrivning av forskning om informella lärmiljöers effekter på elevers lärande och intresse för naturvetenskap. Forskningen visar att informella lärmiljöer kan påverka elevers lärande och intresse positivt. Samtidigt är kunskapen begränsad om hur detta går till och vilken betydelse besök har för ett mer beständigt intresse. Studierna lyfter särskilt (1) det sociala sammanhang som miljöerna erbjuder, (2) möjligheten till alternativa ingångar till naturvetenskap, samt (3) kopplingen till den reguljära skolverksamheten som viktiga aspekter för informella lärmiljöers möjlighet att påverka elevernas lärande och intresse. Utifrån detta diskuterar artikeln möjliga sätt som informella lärmiljöer kan kopplas till skolans formella undervisning i naturvetenskap.

Ambulanssjukvården har på kort tid utvecklats från att vara en transportorganisation till en avancerad del av sjukvården. Utvecklingen av ambulanssjukvården innefattar den medicintekniska utrustningen, behandling, omvårdnad och personalens kompetens. Samtidigt har antalet utförda ambulansuppdrag ökat det senaste årtiondet.  Vad som ofta beskrivs som ett problem är felanvändning och överutnyttjande av ambulanser. Detta försvårar möjligheterna till god och säker vård. Därför har syftet med denna studie varit att lyfta fram allmänhetens kunskaper om ambulanssjukvården och dess organisation och kompetens samt vilka förväntningar allmänheten har på ambulanssjukvården.  Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av åtta slutna frågor. Studiedeltagarna rekryterades på olika allmänna platser i Uppsala län. Totalt deltog 70 personer i studien. Åldersspannet var 19 – 75 år. Resultatet visar att allmänheten har dåliga kunskaper om ambulanssjukvårdens organisation och kompetens. Förväntningarna på ambulanssjukvården är däremot höga. Slutsatsen är att behovet av ökad och bättre information till allmänheten om ambulanssjukvården och dess organisation är stort för att allmänhetens förväntningar ska stämma bättre överens med verkligheten.
Over a very short period of time, the emergency medical service system and its organization has evolved from being mainly about transportation into an integrated part of advanced medical care. The evolution of the emergency medical service system involves both medical care, treatment, nursing and the competence of the staff. The number of performed ambulancemissions has simultaneously increased during the last decade.  Misuse and overuse of the ambulance service is often described as a problem. This complicates the possibilities for good and safe medical care. The purpose of this study was to show what knowledge the lay public have about the competence and the organization of the emergency medical service system and what the lay public expectations about it are. The study was made using a questionnaire which consisted of eight closed questions. The participants where recruited from public areas at different places around Uppsala county. There where a total of 70 persons that participated in the study. The age span was 19 – 75 years old. The result shows that the lay public have poor knowledge of the organization and the competence of the emergency medical service system. On the other hand, the expectations is high. This study indicates that there is a need for more and better information to the lay public about the emergency medical service system so that the expectations is more in line with the reality.

Cirka 500 000 blodenheter transfunderas i Sverige varje år. Uppskattningsvis får mer än 100 000 patienter blod varje år vilket motsvarar cirka två blodenheter per transfunderad patient. Modern blodtransfusionsbehandling utgår från en metod där blodkomponenter avskiljs från givarblodet och patienter får bara de blodkomponenter de behöver enligt ordinationer. De blodkomponenterna som vanligtvis används är erytrocytkoncentrat, plasman och trombocytkoncentrat. Kirurgiska ingrepp, trauman och olycksfall, brännskadebehandlingar, tumör- och leukemibehandlingar, förlossningsblödningar, blodbyte på nyfödda, anemier är exempel på tillstånd som kräver blodtransfusionsbehandling. Blodtransfusion är en säker behandling men medför vissa risker, bland annat immunologiska eller/och icke-immunologiska transfusionsreaktioner. Förutsättningar för att kunna ge god och säker vård i samband med blodtransfusion är att vårdgivare har rätt kompetens inom detta område samt förståelse för hur blodtagarna ställer sig till behandlingen. Syftet med arbete var att beskriva allmänhetens kunskaper och inställningar till blodtransfusion. Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en litteraturbaserad studie. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Arton vetenskapliga artiklar som publicerats under de senaste tio åren inkluderades i resultatet. Studiens resultat visade att det rådde brist på kunskap hos allmänheten gällande blodtransfusion vilket ledde till en överdriven rädsla för att drabbas av en transfusionöverförd infektion. Vidare framkom det att allmänheten föredrog autolog framför allogen blodtransfusion däremot valde deltagarna allogen blodtransfusion framför konstgjorda alternativ som bedömdes vara onaturliga. Resultatet visade ytterligare att information i samband med behandlingen påverkade positivt både kunskap och inställningar till blodtransfusion hos deltagarna.

Det har gått ungefär ett år sedan dataskyddsförordningen (GDPR) infördes i Sverige och EU och med den har det kommit flera olika rättigheter för att försöka få konsumenterna att känna sig tryggare och få bättre kontroll över sina personuppgifter. Med GDPR kommer ett antal rättigheter som kan vara viktigt för konsumenter att känna till och använda sig av för att få ut det mesta av GDPR. Då tekniken utvecklas väldigt snabbt så är denna förordning viktig för att försöka hänga med i denna utveckling, men vad tycker konsumenterna om den nya förordningen och de regler som medföljer? Denna uppsats har haft som syfte att ta reda på just vad konsumenterna tycker om denna nya förordning och om de tycker den är bra eller om det finns något som kan bli bättre. Författarna har använt sig utav en enkätundersökning där enkäten har skickats ut för att samla in data, med data menas till exempel hur de uppskattar sin kunskap om GDPR, var de fått informationen om GDPR ifrån, och om de tycker att den nya förordningen är bra eller om det finns några brister. Det finns också ett antal artiklar som respondenterna har uppskattat hur viktig den är för dem och om de använt den någon gång. Detta är alltså en kvantitativ undersökning som haft som syfte att ta reda på vad konsumenterna tycker om GDPR eller om de anser att det finns förbättringspotential. Det har sedan undersökts om det finns någon skillnad mellan åldersgrupper, sysselsättning och kön. Det har visat sig att de allra flesta tycker GDPR är bra men att den skulle kunna vara lättare att förstå. Det är dock inte fler än ungefär 50% som känner sig säkra på vad GDPR innebär för dem som konsumenter och har därför inte så stor koll på vad de har för rättigheter. Det är alltså något som kan behöva jobbas mer på, att få ut mer kunskap om GDPR till konsumenterna.

Vatten är grunden för allt liv på jorden och en livsviktig resurs för både människor, djur och växtlighet. Trots det tenderar människor att se vatten som en oändlig resurs och tar tillgången på rent dricksvatten för givet. I Sverige används både grundvatten samt ytvatten från vattendrag och sjöar till dricksvatten. Tillgången på sötvatten påverkas av förändringar i klimatet och under de senaste åren har somrarna i de södra delarna av Sverige varit ovanligt torra och varma samtidigt som det har fallit mindre nederbörd än vad som är normalt. Detta har tidvis medfört en osäkerhet kring tillgången på dricksvatten. Syftet med studien som gjordes var att kartlägga allmänhetens kunskap och medvetenhet kring yt-och grundvattenbrist i framförallt de östra delarna av Blekinge län och undersöka ifall denna uppfattning stämde överens med ansvariga offentliga verksamheters strategi och information kring vattenbrist. I studien genomfördes två intervjuer med ansvariga verksamheter för vattenförvaltning i Blekinge län samt en allmän enkätundersökning som metod för att kartlägga allmänhetens kunskap kring vattenbrist. Utifrån resultaten från enkätundersökningen kunde det konstateras att den allmänna medvetenheten kring vattenbrist i Blekinge län generellt sett var god och att utgångspunkten för att människor skulle vara beredda att förändra sina dagliga vanemönster såg relativt hoppfull ut. Däremot framgick det att majoriteten av de respondenter som svarade på enkätundersökningen skulle önska mer information från ansvariga offentliga verksamheter gällande vattenbrist och tydligare riktlinjer för hur man kan gå tillväga för att hushålla med dricksvatten.
Water is the basis of all life on Earth and a vital resource for humans, animals and plants. Despite this, the public tends to see water as an endless resource and many people often take the supply of drinking water for granted. The access of fresh water is affected by climate change and in the last couple of years, the summers in the southernmost parts of Sweden have been unusually dry and warm and meanwhile there has been less precipitation than usual. This has occasionally led to an uncertainty regarding access to drinking water. The purpose of the study was to estimate the awareness of the public regarding surface and groundwater scarcity, particularly in the eastern parts of Blekinge county, and to examine if this awareness overlapped with public authorities' strategies and information about water scarcity. The study consisted of two interviews with responsible water management authorities in Blekinge and a general survey as a means to clarify the public's knowledge about water scarcity. Based on the results of the survey it was determined that the general awareness of water scarcity in Blekinge is generally good. Furthermore, the outlook for changed behaviour among the public on daily habit basis look promising. However, the majority of the respondents in the survey would wish for more information from responsible public authorities regarding water scarcity and more distinct guidelines on how to save drinking water.

På ett övergripande plan handlar den här studien om språkets roll inom arkitektur, teoretiskt och praktiskt. Titeln Tala om arkitektur refererar till vad som händer i talad mening, mellan arkitekter, mellan arkitekter och andra yrkesgrupper och – bredare – i allmänt tal om arkitektur. Är tal om arkitektur en grund för kunskap, i kunskapsproduktion och i användandet av arkitektur, på samhällsnivå? Frågan har bäring på förutsättningar för demokrati. Studien bör ses som en ambition att resa frågor om språk och arkitektur, för att lägga en grund för fortsatta studier. Som bakgrund till intresset för språk finns tankar kring arkitekturens status i samtiden, kopplat till klimatfrågor och social hållbarhet. Vet vi tillräckligt för att skapa byggd miljö som inte skadar planeten och som bidrar till välfungerande miljöer, socialt och hälsomässigt? Vad behövs för att vi ska få tillräcklig kunskap? Studiens konkreta fråga är hur två arkitekturorganisationer i Sverige – Stiftelsen Arkus (åren 1986–2018) och den statliga kommittén Rådet för arkitektur, form och design (åren 2004–2008) – har uppmärksammat språk om arkitektur som ett särskilt kunskapsområde, i egen rätt. Uppdragen för båda organisationerna har, på olika sätt, varit och är fortfarande för Arkus del, kunskapsproducerande.  Det empiriska materialet I studien består av allmänt tillgängliga skrifter, rapporter och styrdokument. En problembild är tecknad med utgångspunkt i tidningsartiklar, myndighetsrapporter och facklitteratur. Den pekar mot en problematisk, samtida situation gällande brister vad gäller tillämpning av kunskap om arkitektur, vid planering och byggande. Problembilden omfattar också brister i den allmänna kunskapsnivån som bildar bas för en allmän diskussion i samhället, om arkitektur och byggd miljö. Resultatet av undersökningen är att tal och språk har uppmärksammats i både Arkus och Rådet för arkitektur, form och design, men temat har inte lyfts i egen rätt som ett kunskapsområde som behöver fortsatta undersökningar. Språkfrågan – att tala, läsa, skriva, reflektera samt även att skapa kontakt med omvärlden, har snarare förts fram av enstaka eldsjälar med ett starkt intresse. Kommentarer om språkets betydelse har då och då framförts på ett tydligt sätt, av utomstående. Studien är långt ifrån en fullödig bild. Den visar utdrag från en begränsad situation inom ett tidsspann av närmare 40 år. Syftet med studien är att resa frågan om språkets roll inom arkitekturfältet, samt att belysa hur detta tema har hanterats av två svenska arkitekturorganisationer med kunskapsspridande uppdrag. Studien är på svenska.
On a larger scale this study is about the role of language within architecture – in theory and in practice. The title Talking about architecture is referring to what is happening, in a spoken sense, between architects, between architects and other professions in planning, building and property management, and broader – how the public speaks about architecture, and how this is linked to knowledge. Is the talking about architecture the root of knowledge, in production and in the use of architecture/built environment on a societal level? The study is set in Sweden and should be seen as an ambition to raise questions about language and architecture to prepare for further investigations. As a background to the interest in language lies a concern for the status of architecture and built environment, connected to climate and social sustainability. Do we know enough to shape built environment that is not harming the planet, but contributes to well-functioning communities, socially and health-wise? What is needed to know enough? The study’s central question is how two important architecture organizations in Sweden – The Arkus foundation (1986–2018) and The National Council for Architecture, Form and Design (2004–2008) – have put their attention to language as a specific topic, to be addressed in its own right. The task for both organizations, even in different ways, was the production of knowledge within the field of architecture. Besides the language topic, an important aim connected to the study, was to make knowledge about these two organizations available, since little is known about their work outside the organizations themselves.  The method for analyzing the documentation originating from the organizations was qualitative. The empirical material in the study consisted of white papers and research reports. A few open interview-like conversations have also been made. A background is depicted in the study, retrieved from articles and reports. It is reflecting on a problematic contemporary situation concerning a lack of applied knowledge in production processes for architecture and the built environment. It also points out a shortcoming in the contemporary public discussion about architecture and the built environment, due to a frail knowledge base for these topics. The study concludes that the language topic was addressed in both Arkus and The National Council for Architecture, Form and Design. However, language and communication, among architects and with the world around, was not raised as a central issue in need of being further investigated. The language topic – talking, reading, writing, reflecting and also reaching out – was rather brought forward by a few persons in the organizations with a strong interest, or by outsiders.  This study does not give a full picture, but it highlights different events on architectural language within a timespan close to 40 years. It suggests that the focus on language should have been a special concern for two architectural organizations whose focus was on the practical field and on knowledge dissemination. The study is in Swedish.

Människans utsläpp av växthusgaser håller på att orsaka en förändring av jordens klimat. Den ökande koncentrationen av växthusgaser i atmosfären, som till exempel koldioxid, medför att en större del av värmestrålningen hindras från att återstråla ut i rymden igen, vilket driver på den globala uppvärmningen. För att kunna nå uppsatta klimatmål och minska de klimatpåverkande utsläppen krävs att hela samhället ändrar sin livsstil i en mer miljövänlig riktning. En central del av Sveriges klimatarbete är att sprida kunskap om klimatförändringens orsaker, konsekvenser och åtgärder i syfte att öka människors deltagande och intresse för klimatfrågan. Syftet med denna studie är att mäta allmänhetens kunskaper om och attityder till klimatförändringen genom en enkätundersökning samt analysera om det finns ett samband mellan kunskap och attityd genom regressionsanalys. I enkäten deltog totalt 149 respondenter från Sveriges allmänhet. Resultatet indikerar att det finns ett stort engagemang för att lösa klimatproblemet och en övervägande positiv attityd hos allmänheten till att minska sin klimatpåverkan men att kunskapsnivån om klimatförändringen är måttlig. Regressionsanalysen visar att det saknas ett tydligt linjärt samband mellan kunskap och attityd. Av resultatet konstateras att det behövs en högre grad av utbildning om klimatförändringens orsaker och konsekvenser samt mer lättillgänglig information till allmänheten om hur de kan bidra till ett bättre klimat.
Human emissions of greenhouse gases are causing a change in the Earth's climate. The increasing concentration of greenhouse gases in the atmosphere, such as carbon dioxide, prevents a greater proportion of heat radiation from being re-emitted to space, which drives global warming. In order to achieve set climate goals and reduce climate-related emissions, the entire society needs to change its lifestyle into a more environmentally friendly way. A central part of Sweden's climate work is to disseminate knowledge about the causes and consequences of climate change as well as possible actions, in order to increase people's participation and interest in climate issues. The purpose of this study is to measure the public's knowledge and attitudes towards climate change through a survey and analyze whether there is a relationship between knowledge and attitude through regression analysis. The survey included a total of 149 respondents from the general public of Sweden. The result indicates that there is a great commitment to solve the climate problem and a predominantly positive attitude among the public to reduce its climate impact, but that the level of knowledge about climate change is moderate. The regression analysis shows that there is no clear linear link between knowledge and attitude. The result states that there is a need for a higher degree of education about the causes and consequences of climate change, as well as more accessible information to the public on how they can contribute to a better climate.

Earth science is a dynamic system science that explores the structures and processes of the earth. Knowledge about the earth is important for citizens since the science is a vital part in the sustainable development of the society. Without good basic knowledge the citizens don’t have the possibility to anticipate in the questions and decision-making that concerns e.g. anthropogenic climate change. In the Swedish school system earth science is not an independent subject until academically studies at the University’s. The purpose of this study is to investigate the level of knowledge among citizens and policymakers in Sweden and to find out if there is any illiteracy for earth science in Sweden. The method conducted of two web-based surveys and the questions in the surveys are focused around the subject of anthropogenic climate change because it is one of the most well known areas of earth science amongst the citizens. The survey results are based on 159 answers from each survey and shows that there is illiteracy for earth science in Sweden. It is also possible to se that the policymakers have better knowledge about earth science than the citizens. The results also show that there is a concern amongst the citizens regarding the effects that humans do to anthropogenic climate change. One solution to the illiteracy and worries amongst the public is better education in earth science. How to best teach a subject is developed in the research area of didactics but for earth science this is a relatively young science, in need of more research both in Sweden and internationally.
Geovetenskap är en dynamisk systemvetenskap som utforskar jordens utveckling och uppbyggnad. Geovetenskapliga kunskaper är vitala för det moderna hållbara samhället, men i Sverige finns ämnet geovetenskap bara som fristående ämne på akademisk nivå. Utan grundkunskaper har medborgarna inte lika stora möjligheter att delta i debatter och fatta beslut i frågor som exempelvis antropogena klimatförändringar. Syftet med denna studie är att undersöka det geovetenskapliga kunskapsläget i Sverige och om frånvaron av denna undervisning i skolan/gymnasiet kan orsaka geovetenskaplig analfabetism. Undersökningen genomfördes via två internetbaserade enkäter en riktade sig mot Sverige allmänhet och en mot tjänstemän/politiker. Frågorna i enkäterna byggdes upp kring antropogena klimatförändringar då detta område är mer allmänt känt än ämnet geovetenskap och de övrigt innefattande områdena. Resultatet från undersökningen baseras på 159 svar från respektive enkät och visar att det finns en geovetenskaplig analfabetism i båda undersökningsgrupperna. Det går att utläsa en liten skillnad i kunskapsnivå mellan de två undersökningsgrupperna, beslutsfattare/tjänstemän har en något högre kunskapsnivå än allmänheten. Resultaten visar också att det finns en oro bland allmänheten för olika effekter av klimatförändringar som att Golfströmmen kan stanna och att antalet tsunamivågor kan komma att öka. Dessutom tror en mindre del (16%) av allmänheten att jordbävningen i Chile 2010 orsakades av antropogena klimatförändringar. För att kunna förbättra de geovetenskapliga kunskapsnivåerna krävs utbildning av både barn och vuxna. Dessutom krävs det mer forskning i geovetenskaplig didaktik som är ett ungt och outforskat område både i Sverige och internationellt.

Tandhygienistyrket är ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 år och har under denna tid genomgått stora förändringar. Tandhygienister behandlade från början enbart patienter som remitterades av tandläkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvården idag inte alltid känner till vad en tandhygienist gör. Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvårdsklinik vet vad en tandhygienist gör. En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med användning av enkäter, bestående av 22 frågor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 väntrumsenkäter av personer som besökte tre folktandvårdskliniker i Landstinget Blekinge. Urvalet var konsekutivt, författarna till studien tillfrågade personligen personer, 16 år och uppåt, i den ordning de anlände till väntrummen om de ville delta i studien. Merparten av respondenterna kände till att en tandhygienist självständigt genomför undersökningar, informerar samt arbetar förebyggande. Respondenterna var tveksamt inställda till om tandhygienister fick ställa diagnos på och behandla tandlossningssjukdom. Slutsatsen av studien är att en majoritet av de människor som besöker en Folktandvårdsklinik inte till fullo vet vad en tandhygienist gör.
Dental hygienist is a relatively new profession and the profession has existed in Sweden for about 40 years. During this time it has gone through major changes. In the beginning, dental hygienists only treated people who were referred by a dentist. These factors may have resulted in that visitors to public dental clinics not always knowing what a dental hygienist does. The aim of this study was to investigate if people who visited public dental clinics know what a dental hygienist does. An empirical study was carried out using a questionnaire containing 22 multiple-choice questions. In total 150 questionnaires were answered by visitors to three public dental clinics within Blekinge county. The sample method used was consecutive. The authors asked people 16 years and older, in the order in which they arrived at the clinic, if they would participate in the study. The majority of the participants were aware that dental hygienists carry out examinations independently, inform and work preventively. The participants were unclear that dental hygienists could diagnose and treat periodontal disease. The conclusion of the study is that visitors to public dental clinics do not know entirely what a dental hygienist does.

Sötningsmedel och smakförstärkare har visat sig att vara kopplade till olika hälsorisker. Syftet med projektet var att undersöka om allmänheten var medvetna om riskerna hos sötningsmedel och smakförstärkare. Detta gjordes genom att skicka ut en enkät där allmänheten fick svara på ett antal frågor på internet. För att få djupare förståelse inom ämnet, undersöktes följande frågor: 1) Vilka livsmedel med sötningsmedel och smakförstärkare var vanligast att konsumera? 2) Vilka sötningsmedel och smakförstärkare var allmänheten medvetna om? 3) Ignorerar allmänheten riskerna. Enkätten skickades ut till 300 personer varav 39 personer svarade (13 %). Resultaten visade att de vanligaste konsumerade livsmedlen med innehållande sötningsmedel eller smakförstärkare var Extra- tuggummi (79 % av respondenterna) och China mat(82 %). Utöver dessa livsmedel var användningen inte alls lika hög. Allmänheten var medveten om flertalet tillsatser, men endast en som majoriteten visste om, sötningsmedlet aspartame (65 % av respondenterna). Med avseende på hälsan var allmänheten medveten om liksom där flertalet risker varav en som majoriteten av respondenterna kände till, cancer (59 %). Även fast allmänhetens medvetenhet, konsumerade dem sötningsmedel och smakförstärkare. Detta berodde på att de ignorerade de ansedda riskerna hos tillsatserna (90 %). Ignoreringen kan ha att göra med åldersfördelningen av respondenterna, personer under 25 år tenderar att ignorera risker i större omfattning än äldre vuxna.
Sweeteners and taste-enhancers have been correlated with a series of health risks. The purpose of this project was to examine if the public was aware of the risks associated with sweeteners and taste enhancers. This was done by conducting an internet survey of the general public. For a deeper understanding several questions were investigated: 1) Which foods with sweeteners and taste-enhancers were most commonly consumed? 2) Which sweeteners and taste-enhancers is the public aware of? 3) Does the public ignore the risks? The survey was sent to 300 people, and 30 of these responded (13%). The result of this study showed the most ordinary foods containing flavor enhancers that were consumed were Extra-gum (79% of respondents) and Chinese food (82%).The consumption of other foods with flavor enhancers was not as common. The public was aware of several supplements; however there was only one supplement that the majority knew about, the sweetener aspartame (65% of respondents). With regards to health, the public was also aware of several risks, however it was only cancer that the majority knew of (59%). Even though the public was aware of risks, the respondents ignored the risks and consumed sweeteners and taste-enhancers (90%). A reason for this can be age; people under 25 years of age tend to take greater risks than adults.