Inhaltsverzeichnis
Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „AI technology ethics“
Geben Sie eine Quelle nach APA, MLA, Chicago, Harvard und anderen Zitierweisen an
Machen Sie sich mit den Listen der aktuellen Artikel, Bücher, Dissertationen, Berichten und anderer wissenschaftlichen Quellen zum Thema "AI technology ethics" bekannt.
Neben jedem Werk im Literaturverzeichnis ist die Option "Zur Bibliographie hinzufügen" verfügbar. Nutzen Sie sie, wird Ihre bibliographische Angabe des gewählten Werkes nach der nötigen Zitierweise (APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver usw.) automatisch gestaltet.
Sie können auch den vollen Text der wissenschaftlichen Publikation im PDF-Format herunterladen und eine Online-Annotation der Arbeit lesen, wenn die relevanten Parameter in den Metadaten verfügbar sind.
Zeitschriftenartikel zum Thema "AI technology ethics"
Siau, Keng, und Weiyu Wang. „Artificial Intelligence (AI) Ethics“. Journal of Database Management 31, Nr. 2 (April 2020): 74–87. http://dx.doi.org/10.4018/jdm.2020040105.
Der volle Inhalt der QuelleJohnson, Sylvester A. „Technology Innovation and AI Ethics“. Ethics of Artificial Intelligence, Nr. 299 (19.09.2019): 14–27. http://dx.doi.org/10.29242/rli.299.2.
Der volle Inhalt der QuelleKhokhlov, A. L., und D. Yu Belousov. „Ethical aspects of using software with artificial intelligence technology“. Kachestvennaya Klinicheskaya Praktika = Good Clinical Practice 20, Nr. 1 (24.04.2021): 70–84. http://dx.doi.org/10.37489/2588-0519-2021-1-70-84.
Der volle Inhalt der QuelleMiao, Zeyi. „Investigation on human rights ethics in artificial intelligence researches with library literature analysis method“. Electronic Library 37, Nr. 5 (07.10.2019): 914–26. http://dx.doi.org/10.1108/el-04-2019-0089.
Der volle Inhalt der QuelleHéder, Mihály. „A criticism of AI ethics guidelines“. Információs Társadalom 20, Nr. 4 (31.12.2020): 57. http://dx.doi.org/10.22503/inftars.xx.2020.4.5.
Der volle Inhalt der QuelleOuchchy, Leila, Allen Coin und Veljko Dubljević. „AI in the headlines: the portrayal of the ethical issues of artificial intelligence in the media“. AI & SOCIETY 35, Nr. 4 (29.03.2020): 927–36. http://dx.doi.org/10.1007/s00146-020-00965-5.
Der volle Inhalt der QuelleEtzioni, Amitai, und Oren Etzioni. „The ethics of robotic caregivers“. Interaction Studies 18, Nr. 2 (08.12.2017): 174–90. http://dx.doi.org/10.1075/is.18.2.02etz.
Der volle Inhalt der QuelleJacobowitz, Jan L., und Justin Ortiz. „Happy Birthday Siri! Dialing in Legal Ethics for Artificial Intelligence, Smartphones, and Real Time Lawyers“. Symposium Edition - Artificial Intelligence and the Legal Profession 4, Nr. 5 (April 2018): 407–42. http://dx.doi.org/10.37419/jpl.v4.i5.1.
Der volle Inhalt der QuelleWasilow, Sherry, und Joelle B. Thorpe. „Artificial Intelligence, Robotics, Ethics, and the Military: A Canadian Perspective“. AI Magazine 40, Nr. 1 (28.03.2019): 37–48. http://dx.doi.org/10.1609/aimag.v40i1.2848.
Der volle Inhalt der QuelleJoamets, Kristi, und Archil Chochia. „Access to Artificial Intelligence for Persons with Disabilities: Legal and Ethical Questions Concerning the Application of Trustworthy AI“. Acta Baltica Historiae et Philosophiae Scientiarum 9, Nr. 1 (27.05.2021): 51–66. http://dx.doi.org/10.11590/abhps.2021.1.04.
Der volle Inhalt der QuelleDissertationen zum Thema "AI technology ethics"
Schildt, Alexandra, und Jenny Luo. „Tools and Methods for Companies to Build Transparent and Fair Machine Learning Systems“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279659.
Der volle Inhalt der QuelleAI har snabbt vuxit från att vara ett vagt koncept till en ny teknik som många företag vill eller är i färd med att implementera. Forskare och organisationer är överens om att AI och utvecklingen inom maskininlärning har enorma potentiella fördelar. Samtidigt finns det en ökande oro för att utformningen och implementeringen av AI-system inte tar de etiska riskerna i beaktning. Detta har triggat en debatt kring vilka principer och värderingar som bör vägleda AI i dess utveckling och användning. Det saknas enighet kring vilka värderingar och principer som bör vägleda AI-utvecklingen, men också kring vilka praktiska verktyg som skall användas för att implementera dessa principer i praktiken. Trots att forskare, organisationer och myndigheter har föreslagit verktyg och strategier för att arbeta med etiskt AI inom organisationer, saknas ett helhetsperspektiv som binder samman de verktyg och strategier som föreslås i etiska, tekniska och organisatoriska diskurser. Rapporten syftar till överbrygga detta gap med följande syfte: att utforska och presentera olika verktyg och metoder som företag och organisationer bör ha för att bygga maskininlärningsapplikationer på ett rättvist och transparent sätt. Studien är av kvalitativ karaktär och datainsamlingen genomfördes genom en litteraturstudie och intervjuer med ämnesexperter från forskning och näringsliv. I våra resultat presenteras ett antal verktyg och metoder för att öka rättvisa och transparens i maskininlärningssystem. Våra resultat visar också att företag bör arbeta med en kombination av verktyg och metoder, både utanför och inuti utvecklingsprocessen men också i olika stadier i utvecklingsprocessen. Verktyg utanför utvecklingsprocessen så som etiska riktlinjer, utsedda roller, workshops och utbildningar har positiva effekter på engagemang och kunskap samtidigt som de ger värdefulla möjligheter till förbättringar. Dessutom indikerar resultaten att det är kritiskt att principer på hög nivå översätts till mätbara kravspecifikationer. Vi föreslår ett antal verktyg i pre-model, in-model och post-model som företag och organisationer kan implementera för att öka rättvisa och transparens i sina maskininlärningssystem.
Stenberg, Louise, und Svante Nilsson. „Factors influencing readiness of adopting AI : A qualitative study of how the TOE framework applies to AI adoption in governmental authorities“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-279583.
Der volle Inhalt der QuelleAllt fler intresserar sig för artificiell intelligens då det skapar värde för många organisationer. Svenska myndigheter som arbetar med stora mängder textdokument ser potentialen i AI och har börjat implementera språkmodeller, ett sorts AI, i sina organisationer. Den här studien utforskar och diskuterar faktorer som är inflytelserika inför implementering av AI och belyser etiska aspekter som är viktiga för implementationsprocessen. Detta har utforskats först genom en litteraturstudie, ur vilken ett ramverk som bygger på Teknologi Organisation Miljö-ramverket (TOE) har tagits fram. Detta har sedan testats genom intervjuer med projektledare och AI arkitekter på svenska myndigheter som arbetar med språkmodeller. Resultaten visar att TOE-ramverket lämpar sig väl för att analysera adoptering av AI i myndigheter. Faktorerna som har identifierats som inflytelserika är relativ fördel, kompatibilitet, komplexitet, ledningsstöd, anställdas kapacitet, regleringskontext och samarbete. Dessutom föreslås det att etik för AI och datatillgång ska spänna över alla tre kontexter inom TOE. Resultaten av studien bekräftar tidigare forskning gällande adoptering av nya teknologier, och den bidrar även till litteraturen genom att utforska adopteringsprocessen av AI i myndigheter, vilket inte har utforskats i större utsträckning tidigare.
Almer, Jasmine, und Julia Ivert. „Artificiell Intelligens framtidsutsikter inom sjukvården : En studie om studerande sjuksköterskors attityder gällande Artificiell Intelligens inom sjukvården“. Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för informatik och media, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-413725.
Der volle Inhalt der QuelleArtificiell Intelligens är ett område vilket utvecklats radikalt senaste åren och som konstant fortsätter att utvecklas inom flera branscher. I denna uppsats utförs en kvalitativ fallstudie, vilken behandlar studerande sjuksköterskors attityder gällande Artificiell Intelligens inom sjukvården och dess användning i framtiden. Genom utförda intervjuer av Uppsala Universitets studerande sjuksköterskor, analyseras det empiriska materialet med hjälp av teorin Technology Acceptance Model (TAM), för att slutligen ta fram ett resultat vad det gäller ett framtida användandet av Artificiell Intelligens inom sjukvården. Analysen resulterade i två tydliga områden gällande användningen av AI inom sjukvården: beslutsfattande AI respektive icke-beslutsfattande AI, där intervjudeltagarnas attityder urskiljdes mellan de två indelningarna. De studerande sjuksköterskornas attityder gentemot beslutsfattande AI var tämligen negativ, dels på grund av de bristande faktorer som identifierades gällande ett ansvarsutkrävande, samt den minskade patientkontakten systemet kan komma att medföra. Attityderna gentemot icke-beslutsfattande AI ansågs i kontrast mycket positiva. Dels på grund av den effektivisering systemet möjligtvis kan medföra genom att använda AI-teknik som ett hjälpmedel eller komplement samt de förbättringsområden som inträder relaterat till arbetsrollen. Ett exempel på förbättringsområde som framkom var att skapa mer tid för vård och omsorg, något som sjuksköterskestudenterna menar på att yrket faktiskt är till för. Avslutningsvis diskuteras resultatet från analysen vilket intressanta resonemang om etik och moral, arbetsrollen i fråga samt vidare forskning förs på tal.
Haviland, Hannah. „"The Machine Made Me Do It!" : An Exploration of Ascribing Agency and Responsibility to Decision Support Systems“. Thesis, Linköping University, Centre for Applied Ethics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2922.
Der volle Inhalt der QuelleAre agency and responsibility solely ascribable to humans? The advent of artificial intelligence (AI), including the development of so-called “affective computing,” appears to be chipping away at the traditional building blocks of moral agency and responsibility. Spurred by the realization that fully autonomous, self-aware, even rational and emotionally-intelligent computer systems may emerge in the future, professionals in engineering and computer science have historically been the most vocal to warn of the ways in which such systems may alter our understanding of computer ethics. Despite the increasing attention of many philosophers and ethicists to the development of AI, there continues to exist a fair amount of conceptual muddiness on the conditions for assigning agency and responsibility to such systems, from both an ethical and a legal perspective. Moral and legal philosophies may overlap to a high degree, but are neither interchangeable nor identical. This paper attempts to clarify the actual and hypothetical ethical and legal situations governing a very particular type of advanced, or “intelligent,” computer system: medical decision support systems (MDSS) that feature AI in their system design. While it is well-recognized that MDSS can be categorized by type and function, further categorization of their mediating effects on users and patients is needed in order to even begin ascribing some level of moral or legal responsibility. I conclude that various doctrines of Anglo legal systems appear to allow for the possibility of assigning specific types of agency – and thus specific types of legal responsibility – to some types of MDSS. Strong arguments for assigning moral agency and responsibility are still lacking, however.
Victorin, Karin. „AI as Gatekeepers to the Job Market : A Critical Reading of; Performance, Bias, and Coded Gaze in Recruitment Chatbots“. Thesis, Linköpings universitet, Tema Genus, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-177257.
Der volle Inhalt der QuelleRadosavljevic, Bojan, und Axel Kimblad. „Etik och säkerhet när AI möter IoT“. Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för teknik och samhälle (TS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-20613.
Der volle Inhalt der QuelleIn today's society, technological developments are moving fast. Artificial intelligence and the Internet of Things are two technologies within the development whose popularity has increased in recent years. These technologies in integration have proven to be able to contribute with major business benefits, including in the form of increased precision with regard to analyzes, better customer value and efficiency of downtime. New technology also presents challenges. As the technologies are constantly growing, issues arise regarding safety and ethics and how this should be managed. The aim of this study is to find out how experts value ethical issues when using artificial intelligence in combination with the Internet of Things devices. We focused on the following research question to reach our goal: How are ethical issues evaluated when using artificial intelligence in combination with the Internet of Things? The result we found shows that both researchers and the business world value the ethical aspects highly. The study also shows that they considered the techniques to be the solution to many societal problems, but that ethics should be a topic that should be discussed on an ongoing basis.
Karahanli, Naz Gizem, und Johannes Touma. „Digitalization of the customer experience in banking Use of AI and SSTs in complex/sensitive tasks: pre-collection“. Thesis, KTH, Skolan för industriell teknik och management (ITM), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-300899.
Der volle Inhalt der QuelleDen digitala revolutionen förändrar banksektorn och hur banker skapar värde och levererar tjänster till sina kunder. Kundupplevelse blir huvudpelaren för digitalt transformerade banker genom självbetjäning tekniker (SST) och användningen av artificiell intelligens (AI). Forskningsfokus för denna studie är att undersöka effekterna av den moderna tekniken när man hanterar känslig information och känslomässiga möten inom banksektorn. En fallstudiemetod har använts med en djupgående undersökning bestående av både interna och externa intervjuer för Valhalla Bank i Sverige. Externa intervjuresultat presenterade gäldenärens perspektiv genom att redogöra för de största utmaningarna under återbetalning processen. E-bank kanaler och lösningar har dominerat kundernas preferenser med en hoppfull syn på att bygga upp förtroende för relativt ny teknik. Studien avslutades med att besvara de viktigaste forskningsfrågorna och föreslå praktiska konsekvenser för finansinstituten. Banker bör proaktivt söka både tydliga och latenta behov för olika kundsegment, samtidigt som deras mest värdefulla tillgång är kundernas digitala fotavtryck. Alla kundinteraktion data har potential att bli källan till att optimera samtals planering, anpassning av skript eller utvärdering av kundupplevelse. Kunder förväntar sig flexibilitet och frihet att välja mellan mänsklig interaktion och självbetjänings teknik. Känsliga ämnen kan hanteras med digitala verktyg när de kan ge avancerad funktionalitet med mognad för att skapa förtroende och säkerhet. Slutligen, även om tekniken upplevs som ”kall” med brist på empati och känslor, särskilt när det gäller komplexa och känsliga uppgifter som skuldfrågor, är kunderna redo att experimentera eftersom de inte är bekväma eller nöjda med de nuvarande mänskliga interaktionerna. Oavsett tillståndet för en finansiell instituts digitala resa bör kunderna vara välinformerade om ny teknik medan bankerna prioriterar etisk kontroll med detaljerade handlingsplaner för att ge en nära och transparent relation där alla typer av kunder kan känna sig värderade och förstådda.
Abu-Shaqra, Baha. „Technoethics and Sensemaking: Risk Assessment and Knowledge Management of Ethical Hacking in a Sociotechnical Society“. Thesis, Université d'Ottawa / University of Ottawa, 2020. http://hdl.handle.net/10393/40393.
Der volle Inhalt der QuelleLiliequist, Erik. „Artificial Intelligence - Are there any social obstacles? : An empirical study of social obstacles“. Thesis, KTH, Industriell ekonomi och organisation (Inst.), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-229506.
Der volle Inhalt der QuelleSütfeld, Leon René. „Advances in Vehicle Automation: Ethics and Technology“. Doctoral thesis, 2021. https://repositorium.ub.uni-osnabrueck.de/handle/urn:nbn:de:gbv:700-202109145339.
Der volle Inhalt der QuelleBücher zum Thema "AI technology ethics"
Dubber, Markus D., Frank Pasquale und Sunit Das, Hrsg. The Oxford Handbook of Ethics of AI. Oxford University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.1093/oxfordhb/9780190067397.001.0001.
Der volle Inhalt der QuelleLiao, S. Matthew, Hrsg. Ethics of Artificial Intelligence. Oxford University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780190905033.001.0001.
Der volle Inhalt der QuelleLin, Patrick, Keith Abney und Ryan Jenkins, Hrsg. Robot Ethics 2.0. Oxford University Press, 2017. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780190652951.001.0001.
Der volle Inhalt der QuelleVallor, Shannon, und George A. Bekey. Artificial Intelligence and the Ethics of Self-Learning Robots. Oxford University Press, 2017. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780190652951.003.0022.
Der volle Inhalt der QuelleCave, Stephen, Kanta Dihal und Sarah Dillon, Hrsg. AI Narratives. Oxford University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780198846666.001.0001.
Der volle Inhalt der QuelleBaecker, Ronald M. Computers and Society. Oxford University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780198827085.001.0001.
Der volle Inhalt der QuelleDiGiovanna, James. Artificial Identity. Oxford University Press, 2017. http://dx.doi.org/10.1093/oso/9780190652951.003.0020.
Der volle Inhalt der QuelleJotterand, Fabrice, Marcello Ienca, Tenzin Wangmo und Bernice Elger, Hrsg. Intelligent Assistive Technologies for Dementia. Oxford University Press, 2019. http://dx.doi.org/10.1093/med/9780190459802.001.0001.
Der volle Inhalt der QuelleBuchteile zum Thema "AI technology ethics"
Tzimas, Themistoklis. „The Ethics of AI“. In Law, Governance and Technology Series, 69–99. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-78585-7_4.
Der volle Inhalt der QuelleSalo-Pöntinen, Henrikki. „AI Ethics - Critical Reflections on Embedding Ethical Frameworks in AI Technology“. In Culture and Computing. Design Thinking and Cultural Computing, 311–29. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-77431-8_20.
Der volle Inhalt der QuelleMetz, Thaddeus. „African Reasons Why AI Should Not Maximize Utility“. In African Values, Ethics, and Technology, 55–72. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-70550-3_4.
Der volle Inhalt der QuelleMamgain, Vaishali. „The Final Alert on Ethics in AI Based Technology“. In AI and Robotics in Disaster Studies, 259–63. Singapore: Springer Singapore, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-981-15-4291-6_18.
Der volle Inhalt der QuelleSchebesch, Klaus Bruno. „The Interdependence of AI and Sustainability: Can AI Show a Path Toward Sustainability?“ In Challenges and Opportunities to Develop Organizations Through Creativity, Technology and Ethics, 383–400. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-43449-6_23.
Der volle Inhalt der QuelleJohansen, Mikkel Willum. „Science Fiction at the Far Side of Technology: Vernor Vinge’s Singularity Thesis Versus the Limits of AI-Research“. In Science Fiction, Ethics and the Human Condition, 21–40. Cham: Springer International Publishing, 2017. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-319-56577-4_3.
Der volle Inhalt der QuelleCalvo, Rafael A., Dorian Peters, Karina Vold und Richard M. Ryan. „Supporting Human Autonomy in AI Systems: A Framework for Ethical Enquiry“. In Philosophical Studies Series, 31–54. Cham: Springer International Publishing, 2020. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-50585-1_2.
Der volle Inhalt der QuelleNastis, Stefanos. „Legal constraints on technologies“. In Manuali – Scienze Tecnologiche, 36. Florence: Firenze University Press, 2020. http://dx.doi.org/10.36253/978-88-5518-044-3.36.
Der volle Inhalt der QuelleLarsson, Stefan. „AI in the EU: Ethical Guidelines as a Governance Tool“. In The European Union and the Technology Shift, 85–111. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-63672-2_4.
Der volle Inhalt der QuelleNehme, Esther, Hanine Salloum, Jacques Bou Abdo und Ross Taylor. „AI, IoT, and Blockchain: Business Models, Ethical Issues, and Legal Perspectives“. In Internet of Things, Artificial Intelligence and Blockchain Technology, 67–88. Cham: Springer International Publishing, 2021. http://dx.doi.org/10.1007/978-3-030-74150-1_4.
Der volle Inhalt der QuelleKonferenzberichte zum Thema "AI technology ethics"
Majot, Andrew M., und Roman V. Yampolskiy. „AI safety engineering through introduction of self-reference into felicific calculus via artificial pain and pleasure“. In 2014 IEEE International Symposium on Ethics in Engineering, Science, and Technology (ETHICS). IEEE, 2014. http://dx.doi.org/10.1109/ethics.2014.6893398.
Der volle Inhalt der QuelleAnton, Eduard, Kevin Kus und Frank Teuteberg. „Is Ethics Really Such a Big Deal? The Influence of Perceived Usefulness of AI-based Surveillance Technology on Ethical Decision-Making in Scenarios of Public Surveillance“. In Hawaii International Conference on System Sciences. Hawaii International Conference on System Sciences, 2021. http://dx.doi.org/10.24251/hicss.2021.261.
Der volle Inhalt der QuelleLibin, Alexander V. „Integrated disciplines and future competencies: A blueprint for ethically aligned curriculum for IT, CS, ITC & beyond“. In Sixth International Conference on Higher Education Advances. Valencia: Universitat Politècnica de València, 2020. http://dx.doi.org/10.4995/head20.2020.11241.
Der volle Inhalt der QuelleMujtaba, Dena F., und Nihar R. Mahapatra. „Ethical Considerations in AI-Based Recruitment“. In 2019 IEEE International Symposium on Technology and Society (ISTAS). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/istas48451.2019.8937920.
Der volle Inhalt der QuelleCardenas, Soraya, und Serafin F. Vallejo-Cardenas. „Continuing the Conversation on How Structural Racial and Ethnic Inequalities Affect AI Biases“. In 2019 IEEE International Symposium on Technology and Society (ISTAS). IEEE, 2019. http://dx.doi.org/10.1109/istas48451.2019.8937853.
Der volle Inhalt der QuellePoon Chong, Peter, und Terrence Lalla. „A REVIEW OF BIAS IN DECISION-MAKING MODELS“. In International Conference on Emerging Trends in Engineering & Technology (IConETech-2020). Faculty of Engineering, The University of the West Indies, St. Augustine, 2020. http://dx.doi.org/10.47412/aata9467.
Der volle Inhalt der Quelle