Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „Ägandeskap“

Efterfrågan och konsumtionen av jordens naturresurser ökar ständigt (Lieder & Rashid 2016). Längs med ett konsumtionsmönster som präglas av en mentalitet där produkter används ett fåtal gånger under en begränsad tidsperiod kommer också konsekvenser (Belk 2014a). Ett gehör på detta har lett till att nya affärsmodeller har börjat uppmärksammas. En affärsmodell av cirkulär karaktär är delningskonsumtion som bland annat inkluderar korttidshyra (Armstrong & Park 2019a). Genom att dela resurser under en kort period kan konsumenter uppleva ekonomiska-, utilitariska- och miljömässiga fördelar utan att äga produkten (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). Men är ägandeskap en vän eller fiende gällande mer hållbara konsumtionsmönster? Syftet med denna studie är att observera hur ägandeskap påverkar adopteringen av korttidshyra och vidare observera om olika produktkategorier påverkas på olika sätt. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes och resultatet tyder på att ägandeskap har en tendens att påverka adopteringen av korttidshyra sett till de observerade produktkategorierna. Dessutom finns det en indikation på att möbler tillsammans med kläder inte nödvändigtvis är särskilt lämpliga för korttidshyra medan bostäder samt, till viss del, elektronik kan anses vara mera lämpliga.
The demand and consumption of the earth's natural resources is constantly increasing (Lieder & Rashid 2016). In combination with a consumption pattern that is characterized by a “take-make-waste” mentality we face anticipated consequences (Belk 2014a). As a response, a new set of business models has begun to get attention. One of these more circular models is collaborative consumption which includes short-term renting (Armstrong & Park 2019a). By sharing resources during a short period, the consumers are able to experience monetary-, utilitarian- and environmental benefits without owning the product (Barhdi & Eckhardt 2012; Griffiths & Hwang 2017; Martin 2016). But is ownership a friend or foe in regards to more sustainable consumption patterns? The purpose of this study is to observe how ownership affects the adoption of short-term renting and further to observe if different product categories are affected differently. By conducting a quantitative online survey, the result shows that there is a tendency for ownership to affect the adoption of short-term renting in the observed categories. Furthermore, there is an indication that furniture along with clothing might not be suitable for short-term renting whilst accommodation, and for some part electronics, might be more suitable due to the degree that ownership affects the intention for adoption.

Detta är en teoretisk uppsats som jämför ett antal olika relevanta teoretikers problematisering av begreppen IMF conditionality, nationellt ägandeskap och statssuveränitet samt dessa teoretikers syn på relationen mellan dessa. Jag har analyserat innehållet i ett antal olika litterära källor och jag refererar till ett flertal antal teoretiker. De ekonomiska lån som IMF ger till stater är villkorade med åtaganden som mottagarlandet måste uppfylla. Dessa villkor hänvisas ofta till som IMF conditioanlity. Statssuveränitet och nationellt ägandeskap definieras som en stats kontroll av sin egen inhemska politik, i denna uppsats begränsad till att gälla den ekonomiska politiken. Statssuveränitet går att definiera i ett vidare och i ett snävare perspektiv. I den snävare så är det regeringens kontroll av dessa frågor som är avgörande medan det i den bredare handlar om folkets kontroll av dessa frågor. Vissa teoretiker anser att IMF conditionality underminerar statens suveränitet och statens nationella ägandeskap av sin inhemska ekonomiska politik och att dessa villkor därigenom också försvagar folkets möjlighet till självbestämmande. Dessa teoretiker anser med andra ord att staten håller på att förlora kontrollen över den politiska utvecklingen och då staten är det medium genom vilket folket är hänvisat till att utöva inflytande genom allmänna val så undermineras på samma gång folkens möjlighet att påverka den politiska utvecklingen. Statssuvuränitet undermineras således både i snäv och bred definition på grund av IMF conditionality. Vissa teoretiker anser att statssuveränitet endast försvagas i dess bredare och inte i dess snävare genom att folket förlorar i ägandeskap genom att regeringen genom IMF conditionality gör sig i högre grad oberoende av folkets vilja. Ytterligare andra teoretiker försvarar IMF conditionality och hävdar att det hela handlar om ett partnerskap mellan mottagare och givare där låntagarnationen inte har gett upp ägandeskap och att IMF conditionality finns som en garant för att reformerna genomförs på ett effektivt sätt. Mottagarnationen har frivilligt tecknat ett avtal med IMF och har frivilligt gått med på att genomföra dessa reformer så det nationella ägandeskapet har inte förminskats menar dessa teoretiker. Jag kommer i denna uppsats fram till att IMF conditionality de facto har en negativ inverkan på staters nationella ägandeskap och på dessa staters suveränitet både i bred och i snäv definition.

Det övergripande syftet med studien är att pröva om teoribildningen "soptunnemodellen" kan skapa en förståelse för att nationellt ägarskap presenteras som en lösning på den svenska biståndsinsatsen till Afghanistan, trots att regeringens beskrivning av Afghanistan och biståndsmedlens fördelning kan uppfattas som motsägelsefullt. Med grund i soptunnemodellen där lösningar söker efter problem beskrivs det diskursiva brottet i svensk biståndspolitik runt 2003 där regeringen i en propositionen beskrev hur den svenska biståndspolitiken skulle läggas om till att utgå från principen om nationellt ägarskap, där mottagarländerna skulle gå från att vara objekt till att vara subjekt. Denna princip, eller lösning som soptunnemodellen skulle beskriva den som, har sedan präglat de svenska biståndsinsatserna och beskrivs även i utvecklingsstrategin från 2007. Nationellt ägarskap kan därför ses som en etablerad, och färdig lösning när det kommer till att genomföra biståndsinsatser. Den ska visserligen då skifta mellan olika nationer, då nationellt ägarskap ska vara behovsstyrt, men själva grundantagandet om att en viss stabilitet ska finnas etablerad för att möjliggöra nationellt ägarskap tycks ha förbisetts. Med anledning av att dessa typer av insatser, eller i alla fall den insats som Afghanistan har varit, egentligen har haft alla typer av insatser: humanitära, utvecklingssamarbete och militära är kontexten annorlunda. I Afghanistan pågår alltså flera olika typer av insatser som pågår samtidigt. Slutsatsen i denna studie är att lösningen om nationellt ägarskap blir själva problemet för biståndsinsatsen i Afghanistan, och därför kan lösningen behöva problematiseras ytterligare för att skapa en förståelse för hur insatsen i Afghanistan ska kunna genomföras i praktiken. Det blir även viktigt för framtida insatser, för att undvika att Sveriges biståndspolitik kan komma att bli kontraproduktiv, vilket soptunnemodellen tillsammans med det institutionella perspektivet hjälper till att synliggöra.

Sammanfattning Datum: 18 januari 2013 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling Författare: Simon Brodahl Pontus Eliasson David Wahlberg Titel: Jag är organisationen Handledare: Johan Grinbergs Nyckelord:Delaktighet, engagemang, delaktighet i beslutsfattande frågor, psykologiskt ägandeskap, anställdas välbefinnande och kunskapsspridning. Frågeställning:- Finns det ett gemensamt synsätt på delaktighet och engagemang inom ABB Motors & Generators?- Vad kan göras för att öka delaktigheten och engagemanget inom produktionsdelen och vad kommer detta leda till?- Vad bör ABB: Motors & Generators ha i åtanke vid applicerandet av delaktighet inom produktionsdelen i framtiden? Syfte: Syftet är att utifrån teoretiska referenspunkter analysera ABB:s verksamhet ur ett engagemangs- och delaktighetsperspektiv som ligger till grund för en analytisk diskussion vilken utmynnar i förbättringsförslag. Metod: Den teoretiska referensramen är konstruerad med hjälp av vetenskapliga artiklar och litteratur som behandlar ämnet engagemang och delaktighet. Det empiriska materialet består av en kvalitativ studie bestående av tre djupintervjuer. Slutsats: ABB Motors & Generators innehar ett tankesätt som behövs för att främja ökad delaktighet och engagemang hos de anställda. För att öka medarbetarnas engagemang till organisationen, krävs det att kommunikationen är bra mellan de olika funktionerna. Det är även viktigt att produktionsdelen känner förtroende för ledningen samtidigt som ledningen ger medarbetarna bekräftelse. Genom att få de anställda att vilja engagera sig i organisationens bästa, uppnås även flera positiva effekter. Kunskap sprids vilket främjar delaktighet, kompetens, konkurrenskraft och skapar möjligheter till att bli en lärande organisation.

A company's need for an effective and suitable corporate strategy is higher than ever due tofierce and increasing competition in the current business landscape. In order for companies tofinance their chosen corporate strategy, as for instance conduct investments for growth, theyneed proper funding. Moreover, the capital structure defines and outlines a company’s availablemix of debt and equity. Financial theories and studies further conclude that it is paramount forcompanies to understand the relationship between the corporate strategy and the capital structurein order to remain competitive. However, the current amount of empirical studies that have beenconducted in this area is very limited. Therefore, this study has analysed and examined therelationship between the corporate strategy and the capital structure for small and medium-sizedenterprises (SMEs) in the Swedish manufacturing industry. Indeed, the purpose of the study is toexamine this relationship. The study has been executed by conducting five case studies where five different SMEs in theSwedish manufacturing industry have been analysed. The companies represent both familyownership as well as ownerships via external investors. The five case studies consisted of semistructuredinterviews with the CEO of each firm. A questionnaire was also provided to the fiverespondents, which enhanced the possibility to benchmark the results from the companies. The results of the study indicate that the relationship between the corporate strategy and thecapital structure differs depending on a company’s type of ownership. In conclusion, forexternally owned companies (e.g. owned by private equity companies), the corporate strategytends to drive the choice of capital structure. On the other hand, for companies owned by thefounding families, the relationship seems to be inverted where the capital structure rather drivesthe choice of corporate strategy.
Ett företags behov av en effektiv och passande företagsstrategi är högre än någonsin på grund avhård och ökande konkurrens på den nuvarande marknaden. För att ett företag skall kunnafinansiera sin valda företagsstrategi, som exempelvis att genomföra investeringar för tillväxt,krävs det en väl avvägd finansiering. Vidare definierar och beskriver kapitalstrukturen ettföretags tillgänglighet gällande dess mix av skulder och eget kapital. Samtidigt visar finansiellteori och studier på området att det är av största vikt för företag att de förstår sambandet mellandess företagsstrategi och kapitalstruktur för att de skall kunna förbli konkurrenskraftiga. Dock ärantalet studier som är gjorda på området mycket begränsade. Således har denna studie analyseratoch undersökt sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturen för små och medelstoraföretag (SMEs) inom den svenska tillverkningsindustrin. Studien har utförts genom att genomföra fem fallstudier där fem olika små och medelstoraföretag inom den svenska tillverkningsindustrin har analyserats. Företagen representerar bådefamiljeägda företag samt företag ägda av externa investerare. De fem fallstudierna bestod avsemistrukturerade intervjuer med VDn för respektive bolag. Ett frågeformulär distribueradesockså till de fem respondenterna för att kunna möjliggöra en jämförelse av resultaten från bolagen. Resultaten av studien indikerar att sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturenvarierar beroende på typ av ägarskap av ett bolag. Sammanfattningsvis så tenderar valet avföretagsstrategi att driva valet av kapitalstruktur för bolag ägda av externa investerare(exempelvis bolag ägda av private equity-företag). Å andra sidan tenderar förhållandet snararevara inverterat för företag ägda av sina grundarfamiljer, där kapitalstrukturen snarare driver valetav företagsstrategi.