Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „2+1-vägar“

In this report the situation for cyclists on 2+1-roads is analysed and studied. These

roads are often the old 13-meter roads that have been changed into 2+1 to increase

the security. Two road sections outside Motala in Sweden has been deep studied

and analysed. The different parts in the planning process show how the progress

goes. To begin with the change should be within the old 13 meters but after the

pilot study was circulated for comments the result became a broadening to 13,75

and 14,00 meters. These new broadth gave a wider roadside and a safer situation

for cyclists.

The reconstruction outside Motala is an unusual solution since broadthening of

the road area rarely is done. The biggest reason to this broadthening is probably

the cycle races Vätternrundan and Tjejvättern and all the practice that takes place

before these events. The township of Motala wants to promote cycling in their

municipality. This whish where probably an important factor during the

commenting period.

The rapport also analyses different control documents used in the planning

process. These are VGU (Vägar och Gator Utformning) and Inriktningsdokument

för 13-metersvägar inom Vägverket Region Sydöst.

We have been traveling on roads for hundreds of years and the development during those years has led to safer roads. Barriers between the two traffic lanes have been one of the most important measures to prevent cross-median collisions. In 1998, the world's first cable barrier was arranged and ever since, there have been discussions held about the cable barrier’s function and maintenance cost. This report shows, like many before, that the cable barrier is more expensive in maintenance costs from a life cycle perspective than the steel beam is. The 2+1 road's working environment is considered to be a problem for operating contractors, rescue personnel and others who may be working on the road. The road itself is quite narrow and the surrounding traffic passes close by the workers. This could be avoided with an extra traffic lane, like a 2+2 road. The costs to society, caused by traffic delays and fatal and severe injuries, would probably also decrease, while statistics proves less accidents due to driving into the midbarrier on a 2+2 road, than a 2+1 road. Similarly to this, statistics also indicates that the 2+2 road would provide a smoother traffic flow and a higher traffic safety. LCC is an abbreviation for Life-Cycle Cost and is a method for calculating and comparing different investment options. The two main alternatives calculated are the 2+1 road with cable barrier and the 2+2 road with steel beam. A third alternative, 2+1 road with steel beam has also been compared in this report. The results show the 2+2 road’s top layers with steel beam barrier included, is less expensive over years, than the 2+1 road’s top layers with cable barrier or with steel beam barrier. The maintenance costs have been calculated over a period of 30, 40 and 60 years, in order to analyze the cost variations over different periods. The initial cost of the 2+2-road is of little importance in relation to the probable increased road safety, the safer work environment and hopefully the lower society costs. Especially when the 2+2 road is less costly after already 20 years.
Vi har färdats på vägar i hundratals år och utvecklingen har lett till jämnare och säkrare vägar. En del i detta arbete har varit mittseparationer för att förhindra mötesolyckor. År 1998 sattes världens första stållineräcke upp och ända sen dess har diskussioner förts om dess funktion och underhållskostnad. Denna rapport visar att vajern på en 2+1-väg är dyrare i underhållskostnader ur ett livscykelperspektiv, än vad stålbalken är på en 2+2-väg.  2+1-vägens arbetsmiljö anses vara ett problem för driftentreprenörer, räddningspersonal och andra som kan komma att arbeta på eller vid vägen. Detta beror på att vägen är smal och att omgivande trafik passerar väldigt nära de arbetande. Detta skulle undvikas med en extra körfil, som vid en 2+2-väg. Där skulle troligtvis även samhällskostnaderna minska, då statistik visar att räckespåkörningar är färre vid en 2+2-väg i relation till en 2+1-väg. Likaså finns statistik som tyder på att 2+2-vägen skulle ge ett jämnare trafikflöde och därmed högre trafiksäkerhet.  LCC är en förkortning för Life-Cycle Cost och är en metod för att beräkna och jämföra olika investeringsalternativ. De två huvudalternativ som beräknats är 2+1-vägen med stållineräcke och 2+2-vägen med stålbalk. Även ett tredje alternativ, 2+1-väg med stålbalk har jämförts i denna rapport.  Resultaten visar att 2+2-vägens överbyggnad med stålbalk och mittremsa, är dyrare att bygga, men mindre kostsam i underhåll över kalkylperioderna 30, 40 och 60 år, gentemot 2+1-vägens överbyggnad med vajer, respektive stålbalk.   De initiala kostnaderna väger lätt i relation till trolig förhöjd trafiksäkerhet, tryggare arbetsmiljö och förhoppningsvis lägre samhällskostnader, med tanke på att 2+2-vägen är mindre kostsam efter redan 20 år.

Traffic simulation is a growing research field which enables study and evaluation of the dynamics of a traffic system with the help of today’s various traffic simulation models. Rural roads with separated oncoming lanes and alternating lanes for overtaking, so-called 2+1 roads, are becoming increasingly common in Sweden due to its positive safety effects. In Sweden, there is today only one traffic simulation model developed for simulation of these road types, RuTSim (Rural Traffic Simulator). RuTSim is a research tool which makes it difficult to apply for others than the developers. This study therefore investigated whether the more accessible open-source code traffic simulation model SUMO (Simulation of Urban MObility) developed for urban and motorway traffic can be modified for modeling of traffic operations on 2+1 roads. Simulations of a virtual 2+1 road section were examined qualitatively and quantitatively using various comparison metrics aimed at capturing the characteristic traffic operations and human driver behavior on 2+1 roads. The results were further compared with an identical road section simulated in RuTSim. By adjusting parameters in the SUMO model and using its source code in its original form, the results show that it is to some extent possible to reflect the traffic operations and human driver behavior on 2+1 road, while some important mechanisms cannot be fully captured. By further modifying the source code in such a way that the speed of overtaking vehicles is temporarily increased, some of these missing mechanisms are successfully captured. The conclusion is that SUMO to some extent can model 2+1 roads, but the simulation model still lacks some basic mechanisms for capturing some of the traffic operations. For future studies, it is recommended to focus on further developing the sub-models for the merging behavior at the end of the two-lane sections, which differs compared to merging at on-ramps or lane closures since merging on 2+1 roads are part of an overtaking process.

Från slutet av 1990-talet har en stor mängd av de icke-separerade 13 meter breda vägarna byggts om till mötesseparerade vägar, där trafiken i varje riktning separeras med en mittremsa. Mötesseparerade vägar har varit ett mycket lyckat projekt för trafiksäkerheten och bidragit med en stor minskning av svårt skadade och döda i trafiken. Det finns många mötesseparerade vägar i Sverige. Vid olyckor på 2+1-vägar blir det svårt för trafiken att vända på vägen vilket leder till stopp och gör det även svårt för Blåljusmyndigheten samt bärgningsbilar att ta sig fram. Dessa olyckor leder till förseningstimmar och i sin tur till samhällskostnader. Det här examensarbetet är skrivet för Trafikverket för att granska 2+1-vägar i Trafikverkets Region Öst. Rapporten tar fram och jämför minskning av förseningskostnader efter en ombyggnad från 2+1- till 2+2-väg, rapporten tar även fram och jämför förseningskostnaden med investeringskostnaden för ombyggnationen. Resultatet för den här studien har framförts genom litteraturstudier, analys av data från Trafikledningen, webbverktyg och genom användning av Microsoft Excel för kalkylering av förseningstimmar och -kostnader för utvalda vägar och sträckor. Resultatet från rapporten visar om det är värt att undersöka en 2+1-väg för ombyggnation från 2+1- till 2+2-väg ur förseningskostnadsperspektiv. Detta redovisas genom en generell jämförelse per mil 2+1-väg baserad på väg 50, 55 och 56 i Trafikverkets Region Öst. Rapporten innehåller även en analys över de fem mest drabbade olycksplatserna på E18:s 2+1 sträckor. Analysen av dessa visade att alla fem sträckor låg mellan Köping och Västerås i Västmanland.
From the late 1990s, a large part of the non-separated 13-meter-wide roads have been reconstructed into meeting separated roads, where traffic in each direction is separated by a middle strip. Meeting separated roads have been a very successful project for road safety and have contributed to a large reduction in severely injured and casualties in traffic. There are many meeting separated roads in Sweden. In the case of accidents on 2+1-roads, it becomes difficult for the traffic to turn around on the road, which leads to a stop and makes it difficult for the emergency services and tow trucks to reach the scene of the accident. These accidents lead to delay hours and, in turn, to community costs. This thesis is written for the Swedish Transport Administration to review 2+1 roads in the Swedish Transport Administration’s Region East. The report produces and compares the reduction of delay costs after rebuilding a road from 2+1- to 2+2-standard, the report also presents and compares the delay cost with the investment cost for the reconstruction. This study is based on literature studies, analysis of data from the “Traffic Management”, internet-based programs and through the use of Microsoft Excel for calculating delay hours and -costs for selected roads and routes. The result of the report shows whether it is worth investigating in a reconstruction from 2+1- to 2+2-road from delay cost perspective. This is presented through a general comparison per Scandinavian mile of 2+1-road based on roads 50, 55 and 56 in the Swedish Transport Administration’s Region East. The report also contains an analysis of the five most affected accident sites on the E18's 2+1-routes. The analysis of these accident sites showed that all five were between Köping and Västerås in Västmanland county.

För att besluta vilken vägtyp som ska byggas är det viktigt att Trafikverket har bra underlag. Ett viktigt sådant underlag är så kallade hastighetsflödessamband. Sambanden visar hur trafikflödet påverkar hastigheten på vägen och kan användas för att skapa en bild över vilka trafiksituationer som kan förväntas. För så kallade glesa 2+1-vägar, där endast 15-35 % av vägens totala längd är tillgänglig för omkörning, är problemet att det saknas empiriska observationer för hur flödet påverkar hastigheten vid höga flöden. För att förbättra trafiksäkerheten byggde dåvarande Vägverket ut 2+1-vägar på ett flertal platser i landet. På platser där trafiken är låg har glesa 2+1-vägar byggts istället för konventionella 2+1-vägar, där andel omkörbar längd är större. I och med att trafiken på glesa 2+1-vägar ofta är låg skapas inte trängsel i lika stor utsträckning. Om det i framtiden skulle bli ökningar av trafikvolymerna på dessa vägar innebär det att Trafikverket i dagsläget saknar information för att svara på vilken hastighet ett visst flöde leder till på de glesa 2+1-vägarna. Därför ligger det i intresse att undersöka hastighetsflödessambandets form fram till kapacitetstaket för dessa vägar. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur hastigheten på glesa 2+1-vägar påverkas av olika flödesnivåer på vägen. På Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) finns ett simuleringsverktyg som är anpassat för simulera trafiksituationer på olika typer av landsvägsutformningar. Detta verktyg, RuTSim, har använts för att simulera fram data på hastigheten vid olika trafikflöden. Simuleringarna har genomförts för en typ av landvägsutformning, nämligen en rak mötesfri landsväg med hastighetsgräns 100 km/h. Detta har genomförts både för typiska glesa 2+1-vägar baserade på verkliga vägar, och fiktiva experimentvägar. För experimentvägarna har tre parametrar valts att förändras mellan scenarierna; andel tunga fordon (10 och 15 %), antal omkörningsfält (ett, två och tre) och andel omkörbar längd (20 och 30 %). Totalt har tolv olika scenarier undersökts. Simuleringsresultaten visar att det råder små skillnader mellan de olika alternativa vägutformningar och trafiksammansättningar som har undersökts. Det alternativ som har genererat minst medelfördröjning av undersökta är scenariot med tre omkörningsfält, 30 % andel omkörbar längd och 10 % tunga fordon. Dessutom har det visat sig att andel tunga fordon är den faktor som påverkar medelreshastigheten och medelfördröjningen mest. De hastighetsflödessamband som Trafikverket använder sig av ligger generellt sett högre än de samband som framtagits via trafiksimulering. Vidare arbete behövs därför för att bekräfta denna skillnad. Dessutom behöver effekten av fler alternativa utformningar och andra hastighetspåverkande faktorer undersökas.