Auswahl der wissenschaftlichen Literatur zum Thema „+1-vägar“

Senaste nytt i institutionens skriftserier: Gunilla Byrman (red.), En värld för sig själv - Nya studier i medeltida ballader. Ord och Musik och Bild. Intermediala studier 1, Växjö University Press 2008. Åsa Nilsson Skåve, Den befriade sången. Stina Aronsons berättarkonst. Acta Wexionensia. Nr 108/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Olof Eriksson (red.), Översättning och Kultur. Föredrag från ett symposium vid Växjö universitet 17-18 november 2006. Acta Wexionensia. Nr 113/2007. Sofia Ask, Vägar till ett akademiskt skriftspråk. Acta Wexionensia. Nr 115/2007. Doktorsavhandling i nordiska språk. Jimmy Engren, Railroading and Labor Migration. Class and Ethnicity in Expanding Capitalism in Northern Minnesota, the 1880s to the mid 1920s. Acta Wexionensia. Nr 122/2007. Doktorsavhandling i historia. Thérèse Eng, Traduire l’oral en une ou deux lignes – Étude traductologique du sous-titrage français de films suédois contemporains. Acta Wexionensia. Nr 125/2007. Doktorsavhandling i franska. Annette Årheim, När realismen blir orealistisk. Litteraturens ”sanna historier” och unga läsares tolkningsstrategier. Acta Wexionensia. Nr 128/2007. Doktorsavhandling i litteraturvetenskap. Brigitte Kühne, Varför informationskompetens? (Rapport) Tommy Olofsson och Vasilis Papageorgiou (red.), Föraningar. Kreativt skri­vande i Växjö. Lagerkvist-serien 3. Växjö University Press 2007. Lo Snöfall och Vasilis Papageorgiou, Ingen hand orörd. Städer. Växjö Univer­sity Press 2007. Maria Fohlin, La modification adverbiale de iádjectif en français et en suédois. Licentiatavhandling. Mary Ingemansson, Skönlitterär läsning och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna. Licentiatavhandling. Jesper Johansson, ”Så gör vi inte här i Sverige. Vi brukar göra så här.” Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945-1981. Licentiatavhandling. Lennart Karlsson, Arbetarrörelsen, Folkets Hus och offentligheten i Bromölla 1905-1941. Licentiatavhandling. Johan Svanberg, Flyktingar och arbetskraftsmigranter från Estland vid Svenska Stålpressing AB i Olofström 1945-1952. Licentiatavhandling.

In this report the situation for cyclists on 2+1-roads is analysed and studied. These

roads are often the old 13-meter roads that have been changed into 2+1 to increase

the security. Two road sections outside Motala in Sweden has been deep studied

and analysed. The different parts in the planning process show how the progress

goes. To begin with the change should be within the old 13 meters but after the

pilot study was circulated for comments the result became a broadening to 13,75

and 14,00 meters. These new broadth gave a wider roadside and a safer situation

for cyclists.

The reconstruction outside Motala is an unusual solution since broadthening of

the road area rarely is done. The biggest reason to this broadthening is probably

the cycle races Vätternrundan and Tjejvättern and all the practice that takes place

before these events. The township of Motala wants to promote cycling in their

municipality. This whish where probably an important factor during the

commenting period.

The rapport also analyses different control documents used in the planning

process. These are VGU (Vägar och Gator Utformning) and Inriktningsdokument

för 13-metersvägar inom Vägverket Region Sydöst.

Traffic simulation is a growing research field which enables study and evaluation of the dynamics of a traffic system with the help of today’s various traffic simulation models. Rural roads with separated oncoming lanes and alternating lanes for overtaking, so-called 2+1 roads, are becoming increasingly common in Sweden due to its positive safety effects. In Sweden, there is today only one traffic simulation model developed for simulation of these road types, RuTSim (Rural Traffic Simulator). RuTSim is a research tool which makes it difficult to apply for others than the developers. This study therefore investigated whether the more accessible open-source code traffic simulation model SUMO (Simulation of Urban MObility) developed for urban and motorway traffic can be modified for modeling of traffic operations on 2+1 roads. Simulations of a virtual 2+1 road section were examined qualitatively and quantitatively using various comparison metrics aimed at capturing the characteristic traffic operations and human driver behavior on 2+1 roads. The results were further compared with an identical road section simulated in RuTSim. By adjusting parameters in the SUMO model and using its source code in its original form, the results show that it is to some extent possible to reflect the traffic operations and human driver behavior on 2+1 road, while some important mechanisms cannot be fully captured. By further modifying the source code in such a way that the speed of overtaking vehicles is temporarily increased, some of these missing mechanisms are successfully captured. The conclusion is that SUMO to some extent can model 2+1 roads, but the simulation model still lacks some basic mechanisms for capturing some of the traffic operations. For future studies, it is recommended to focus on further developing the sub-models for the merging behavior at the end of the two-lane sections, which differs compared to merging at on-ramps or lane closures since merging on 2+1 roads are part of an overtaking process.

We have been traveling on roads for hundreds of years and the development during those years has led to safer roads. Barriers between the two traffic lanes have been one of the most important measures to prevent cross-median collisions. In 1998, the world's first cable barrier was arranged and ever since, there have been discussions held about the cable barrier’s function and maintenance cost. This report shows, like many before, that the cable barrier is more expensive in maintenance costs from a life cycle perspective than the steel beam is. The 2+1 road's working environment is considered to be a problem for operating contractors, rescue personnel and others who may be working on the road. The road itself is quite narrow and the surrounding traffic passes close by the workers. This could be avoided with an extra traffic lane, like a 2+2 road. The costs to society, caused by traffic delays and fatal and severe injuries, would probably also decrease, while statistics proves less accidents due to driving into the midbarrier on a 2+2 road, than a 2+1 road. Similarly to this, statistics also indicates that the 2+2 road would provide a smoother traffic flow and a higher traffic safety. LCC is an abbreviation for Life-Cycle Cost and is a method for calculating and comparing different investment options. The two main alternatives calculated are the 2+1 road with cable barrier and the 2+2 road with steel beam. A third alternative, 2+1 road with steel beam has also been compared in this report. The results show the 2+2 road’s top layers with steel beam barrier included, is less expensive over years, than the 2+1 road’s top layers with cable barrier or with steel beam barrier. The maintenance costs have been calculated over a period of 30, 40 and 60 years, in order to analyze the cost variations over different periods. The initial cost of the 2+2-road is of little importance in relation to the probable increased road safety, the safer work environment and hopefully the lower society costs. Especially when the 2+2 road is less costly after already 20 years.
Vi har färdats på vägar i hundratals år och utvecklingen har lett till jämnare och säkrare vägar. En del i detta arbete har varit mittseparationer för att förhindra mötesolyckor. År 1998 sattes världens första stållineräcke upp och ända sen dess har diskussioner förts om dess funktion och underhållskostnad. Denna rapport visar att vajern på en 2+1-väg är dyrare i underhållskostnader ur ett livscykelperspektiv, än vad stålbalken är på en 2+2-väg.  2+1-vägens arbetsmiljö anses vara ett problem för driftentreprenörer, räddningspersonal och andra som kan komma att arbeta på eller vid vägen. Detta beror på att vägen är smal och att omgivande trafik passerar väldigt nära de arbetande. Detta skulle undvikas med en extra körfil, som vid en 2+2-väg. Där skulle troligtvis även samhällskostnaderna minska, då statistik visar att räckespåkörningar är färre vid en 2+2-väg i relation till en 2+1-väg. Likaså finns statistik som tyder på att 2+2-vägen skulle ge ett jämnare trafikflöde och därmed högre trafiksäkerhet.  LCC är en förkortning för Life-Cycle Cost och är en metod för att beräkna och jämföra olika investeringsalternativ. De två huvudalternativ som beräknats är 2+1-vägen med stållineräcke och 2+2-vägen med stålbalk. Även ett tredje alternativ, 2+1-väg med stålbalk har jämförts i denna rapport.  Resultaten visar att 2+2-vägens överbyggnad med stålbalk och mittremsa, är dyrare att bygga, men mindre kostsam i underhåll över kalkylperioderna 30, 40 och 60 år, gentemot 2+1-vägens överbyggnad med vajer, respektive stålbalk.   De initiala kostnaderna väger lätt i relation till trolig förhöjd trafiksäkerhet, tryggare arbetsmiljö och förhoppningsvis lägre samhällskostnader, med tanke på att 2+2-vägen är mindre kostsam efter redan 20 år.

Studiens syfte är att undersöka hur två förskolepedagoger resonerar kring de yngsta barnens (1-3 år) tillgång till och intresse för skriftspråket. Detta för att skapa större kunskap om 1-3åringars skriftspråksutveckling och synliggöra den kompetens som finns hos de allra yngsta på förskolan. Den metod som använts i studien är kvalitativ intervju. De två intervjuerna har kombinerats med foton av den fysiska miljön på respondenternas förskolor, för att på så sätt ge en tydligare beskrivning av de intervjusvar som behandlas i studiens resultat. För att tolka resultaten av dessa intervjuer utgår studien ifrån Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att pedagogerna genom bilder i kombination med text ger barn tillfälle att lära sig känna igen bilden av ord och på så sätt ”läsa” dessa. Bilderna och skriften ger barn möjlighet att uttrycka sig även när de inte har orden. Dessa bildstöd leder till ett visat intresse för bokstäver och hur de sätts ihop till ord. Att visa intresse för att börja skriva själv är något som pedagogerna lagt märke till att vissa av barnen gör redan i tvåårsåldern. Genom att göra miljöerna och materialet på förskolan tillgängliga och lättåtkomliga för barn tillhandahålls redskap för utveckling och lärande, och det föränderliga i miljön ger inspiration och kan därmed skapa nya intressen. I resultatet framkommer att pedagogerna mer eller mindre medvetet arbetar med att stötta och utmana barnen utifrån den proximala utvecklingszonen. Detta både utifrån utformning av miljön och i det sociala samspel som uppstår mellan barn och pedagog.

För att besluta vilken vägtyp som ska byggas är det viktigt att Trafikverket har bra underlag. Ett viktigt sådant underlag är så kallade hastighetsflödessamband. Sambanden visar hur trafikflödet påverkar hastigheten på vägen och kan användas för att skapa en bild över vilka trafiksituationer som kan förväntas. För så kallade glesa 2+1-vägar, där endast 15-35 % av vägens totala längd är tillgänglig för omkörning, är problemet att det saknas empiriska observationer för hur flödet påverkar hastigheten vid höga flöden. För att förbättra trafiksäkerheten byggde dåvarande Vägverket ut 2+1-vägar på ett flertal platser i landet. På platser där trafiken är låg har glesa 2+1-vägar byggts istället för konventionella 2+1-vägar, där andel omkörbar längd är större. I och med att trafiken på glesa 2+1-vägar ofta är låg skapas inte trängsel i lika stor utsträckning. Om det i framtiden skulle bli ökningar av trafikvolymerna på dessa vägar innebär det att Trafikverket i dagsläget saknar information för att svara på vilken hastighet ett visst flöde leder till på de glesa 2+1-vägarna. Därför ligger det i intresse att undersöka hastighetsflödessambandets form fram till kapacitetstaket för dessa vägar. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur hastigheten på glesa 2+1-vägar påverkas av olika flödesnivåer på vägen. På Statens Väg- och Transportforskningsinstitut (VTI) finns ett simuleringsverktyg som är anpassat för simulera trafiksituationer på olika typer av landsvägsutformningar. Detta verktyg, RuTSim, har använts för att simulera fram data på hastigheten vid olika trafikflöden. Simuleringarna har genomförts för en typ av landvägsutformning, nämligen en rak mötesfri landsväg med hastighetsgräns 100 km/h. Detta har genomförts både för typiska glesa 2+1-vägar baserade på verkliga vägar, och fiktiva experimentvägar. För experimentvägarna har tre parametrar valts att förändras mellan scenarierna; andel tunga fordon (10 och 15 %), antal omkörningsfält (ett, två och tre) och andel omkörbar längd (20 och 30 %). Totalt har tolv olika scenarier undersökts. Simuleringsresultaten visar att det råder små skillnader mellan de olika alternativa vägutformningar och trafiksammansättningar som har undersökts. Det alternativ som har genererat minst medelfördröjning av undersökta är scenariot med tre omkörningsfält, 30 % andel omkörbar längd och 10 % tunga fordon. Dessutom har det visat sig att andel tunga fordon är den faktor som påverkar medelreshastigheten och medelfördröjningen mest. De hastighetsflödessamband som Trafikverket använder sig av ligger generellt sett högre än de samband som framtagits via trafiksimulering. Vidare arbete behövs därför för att bekräfta denna skillnad. Dessutom behöver effekten av fler alternativa utformningar och andra hastighetspåverkande faktorer undersökas.

Från slutet av 1990-talet har en stor mängd av de icke-separerade 13 meter breda vägarna byggts om till mötesseparerade vägar, där trafiken i varje riktning separeras med en mittremsa. Mötesseparerade vägar har varit ett mycket lyckat projekt för trafiksäkerheten och bidragit med en stor minskning av svårt skadade och döda i trafiken. Det finns många mötesseparerade vägar i Sverige. Vid olyckor på 2+1-vägar blir det svårt för trafiken att vända på vägen vilket leder till stopp och gör det även svårt för Blåljusmyndigheten samt bärgningsbilar att ta sig fram. Dessa olyckor leder till förseningstimmar och i sin tur till samhällskostnader. Det här examensarbetet är skrivet för Trafikverket för att granska 2+1-vägar i Trafikverkets Region Öst. Rapporten tar fram och jämför minskning av förseningskostnader efter en ombyggnad från 2+1- till 2+2-väg, rapporten tar även fram och jämför förseningskostnaden med investeringskostnaden för ombyggnationen. Resultatet för den här studien har framförts genom litteraturstudier, analys av data från Trafikledningen, webbverktyg och genom användning av Microsoft Excel för kalkylering av förseningstimmar och -kostnader för utvalda vägar och sträckor. Resultatet från rapporten visar om det är värt att undersöka en 2+1-väg för ombyggnation från 2+1- till 2+2-väg ur förseningskostnadsperspektiv. Detta redovisas genom en generell jämförelse per mil 2+1-väg baserad på väg 50, 55 och 56 i Trafikverkets Region Öst. Rapporten innehåller även en analys över de fem mest drabbade olycksplatserna på E18:s 2+1 sträckor. Analysen av dessa visade att alla fem sträckor låg mellan Köping och Västerås i Västmanland.
From the late 1990s, a large part of the non-separated 13-meter-wide roads have been reconstructed into meeting separated roads, where traffic in each direction is separated by a middle strip. Meeting separated roads have been a very successful project for road safety and have contributed to a large reduction in severely injured and casualties in traffic. There are many meeting separated roads in Sweden. In the case of accidents on 2+1-roads, it becomes difficult for the traffic to turn around on the road, which leads to a stop and makes it difficult for the emergency services and tow trucks to reach the scene of the accident. These accidents lead to delay hours and, in turn, to community costs. This thesis is written for the Swedish Transport Administration to review 2+1 roads in the Swedish Transport Administration’s Region East. The report produces and compares the reduction of delay costs after rebuilding a road from 2+1- to 2+2-standard, the report also presents and compares the delay cost with the investment cost for the reconstruction. This study is based on literature studies, analysis of data from the “Traffic Management”, internet-based programs and through the use of Microsoft Excel for calculating delay hours and -costs for selected roads and routes. The result of the report shows whether it is worth investigating in a reconstruction from 2+1- to 2+2-road from delay cost perspective. This is presented through a general comparison per Scandinavian mile of 2+1-road based on roads 50, 55 and 56 in the Swedish Transport Administration’s Region East. The report also contains an analysis of the five most affected accident sites on the E18's 2+1-routes. The analysis of these accident sites showed that all five were between Köping and Västerås in Västmanland county.

Background: Each year approximately 700 children are affected by type 1 diabetes in Sweden. This chronic disease has an impact on the whole family but especially the parents who have the responsibility as a caregiver. Parents are therefore in need of support from friends and family as well as help from the nurse to deal with the situation. The nurse can provide support with a family focused care and will therefore include the whole family and use their strengths and resources. Aim: The aim of this study was to describe parents' experience of living with a child with type 1 diabetes. Method: The method used was a literature study with the aim to contribute to evidence based care with an analysis based on qualitative research. Ten scientific articles were analyzed. Three themes and seven subthemes emerged. Results: Three main themes and seven subthemes emerged during the analysis that responded to parents' experience living with a child with type 1 diabetes. The main themes were the stress that parents are exposed to, need of help and the unique community. Conclusion: Parents experienced a change in everyday life for the whole family. Therefore, the nurse needs to be responsive and adapt the nursing care to the parents, so they can support the child in a better way.
Studien beskriver föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med typ 1 diabetes. Typ 1 diabetes är den mest förekommande autoimmuna sjukdomen hos barn i hela världen. Sjukdomen innebär att kroppen har slutat producera hormonet insulin, vilket medför en förhöjd blodsockernivå som kan leda till komplikationer. Studiens resultat baseras på tio vetenskapliga artiklar. Dessa söktes fram via två databaser. Genom analys och sammanställning av artiklarna framkom en beskrivning av föräldrarnas upplevelser. Detta redovisas som teman och subteman i resultatet. I resultatet beskrivs föräldrarnas omställning från att leva med ett friskt barn till att leva med ett barn med kronisk sjukdom och vilka känslor som uppstår vid bearbetningen samt det förändrade föräldraansvaret. Resultatet beskriver också de förhållanden som underlättar föräldrarnas bearbetning. Resultatet lyfter även fram de krav och förväntningar som föräldrarna har på vårdpersonal och personer i omgivningen samt den saknade förståelsen från människor runt föräldrarna.  Typ 1 diabetes påverkar barnens rätt att vara som andra och relationen med andra barn. Även relationen mellan barnet och föräldrarna påverkas. Sjukdomen drabbar inte bara barnet utan hela familjen. Sjuksköterskan är ansvarig för att ge familjen en god familjefokuserad vård och för att ge individanpassat stöd till föräldrarna i den förändrade livssituationen. Denna studie kan ge sjuksköterskor mer kännedom om vilka omvårdnadsbehov som föräldrarna har.